Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Orkar montenegrinerna rösta?

Idag väljer det lilla Balkanlandet Montenegro president. Bara två kandidater lyckades samla de 7 000 underskrifterna som krävs för att kandidera: sittande presidenten Filip Vujanovic och oppositionens utmanare Miodrag Lekic. Men två kandidater är kanske ganska lagom för ett land med bara 620 000 invånare?
För att ytterligare förenkla valet är montenegrinerna väl bekanta med Filip Vujanovic. Han har nämligen redan varit president i tio år. Innan dess var han landets premiärminister. Då var hans partikollega och nuvarande premiärminister Milo Djukanovic president. Visst känns det bekant? Deras parti, Demokratiska Socialistpartiet (DPS), har varit vid makten i 23 obrutna år, ett rekord bland de ex-jugoslaviska republikerna.
Men, tänker ni, hur många mandatperioder får en president i Montenegro egentligen sitta? Bara två, säger konstitutionen. Såväl oppositionen som DPS koalitionspartner i regeringen tyckte följaktligen att Vujanovic inte kunde kandidera för en tredje omgång. Men konstitutionsdomstolen gick på DPS linje om att Vujanovic första period inte behövde räknas eftersom landet då fortfarande ingick i union med Serbien. Montenegro blev självständigt först 2006.
I den relativt korta valkampanjen har Vujanovic beskyllt sin motståndare, Miodrag Lekic, för att ha varit emot Montenegros självständighet. Lekic fick å andra sidan hjälp från oppositionsvänliga dagstidningen DAN som publicerade läckta dokument som bevisar vad alla redan visste, nämligen att DPS ger sina medlemmar förtur till tjänster i statliga bolag. Åklagarmyndigheten ser ingen anledning att göra något med uppgifterna i DAN. Inget brott har begåtts, säger de.
Korruption och nepotism är inte ovanliga fenomen i Montenegro, de är en del av vardagen. Såhär säger Ljubomirka Kovacevic, kvinnoaktivist i staden Kotor:
– Montenegro är ett land som fungerar på bekantskaps- och familjenivå. Det finns ingen som kan kritisera någon längre. Ingen använder de formella vägarna utan söker i första hand kontakter, ingångar för att ta sig runt systemet.
Så när Montenegro fick påbörja sina medlemsförhandlingar med EU i somras, som nummer två bland de ex-jugoslaviska republikerna, tog EU det ovanliga beslutet att börja med de två mest krävande områdena i anslutningspaketet: rättssäkerhet och bekämpning av organiserad brottslighet och korruption. Fast den mest verksamma medicinen mot korruption finns förstås hos montenegrinerna själva och stavas regelbundna regeringsskiften.
Blir det spännande idag då? Ja, kanske. Det här är första gången som den annars splittrade oppositionen slutit upp bakom en kandidat. Men den senaste opinionsmätningen ger sittande Vujanovic segern med 54,7 procent av rösterna. Kanske är det största spänningsmomentet huruvida tillräckligt många av de valtrötta montenegrinerna kommer att bry sig om att rösta överhuvudtaget.

Montenegro blev eget land 2006

Ingick först i forna Jugoslavien, sedan i unionen Serbien och Montenegro. Självständigt efter folkomröstning 2006.
Befolkning: 632 000.
Landyta: 13 800 kvadratkilometer (Sverige: 450 000).
Valuta: Euro. Infördes ensidigt 2002, utan medverkan av Europeiska centralbanken.
Bnp per invånare: 6 750 USD (Sverige: 50 110 USD).
Gå till toppen