Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: Dags att erkänna att det går att byta energisystem

Det skriver Birgitta Olsson, docent i företagsekonomi, tidigare sakkunnig i energifrågor hos den socialdemokratiska regeringen.

Sverige behöver framtidstro och förnyelse, en politik med djärva satsningar på ny teknik som kan ge en hållbar utveckling på energiområdet.
Möjligheterna till en betydande teknikomställning och nya jobb inom energisektorn är stora.
Omfattande satsningar görs i Tyskland, Kina, Japan och andra länder på att utveckla och förnya energisystemen.
Sverige har fastnat i om kärnkraften ska få förnyas och om nya kärnkraftverk ska få projekteras och byggas. Diskussionen döljer att det pågår en intressant utveckling både vad gäller klimatsmart tillförsel och effektivare användning av energi.
Titta på vad som hänt i spåren av 1980-talets diskussioner om kärnkraftens avveckling. På den tiden jobbade jag som sakkunnig hos miljö- och energiminister Birgitta Dahl (S). Debattnivån var många gånger låg och glåporden haglade när vi påstod att det fanns alternativ till kärnkraft och att det skulle gå att satsa på effektivare användning av energi.
Nu har historien hunnit ikapp våra tankar.
Elanvändningen har minskat på alla områden i Sverige. Industrin använder inte mer el idag än för 20 år sedan. År 1990 använde industrin 53 TWh el och år 2010 52 TWh. Sveriges beroende av kärnkraft har också minskat kraftigt, från som mest 228 TWh år 1991 till idag cirka 165 TWh.
Tillförseln av energi är enligt Energimyndigheten i stort sett lika omfattande idag som för 20 år sedan. Den förnybara energins andel av tillförseln, det vill säga vattenkraftens, bioenergins och vindkraftens andel, har ökat från 33 procent till 47 procent av Sveriges energianvändning. Vindkraft och kraftvärme (som ger både värme och el) baserad på bioenergi är en viktig del i denna utveckling. Fakta från Energimyndigheten visar att samhället kan ställa om till ett mer hållbart och miljövänligt energisystem.
Kärnkraft har katastrofala risker för människor och miljö. Dessutom bygger kärnkraftsproduktion på kortsiktiga ekonomiska kalkyler. Det talar för att kärnkraft inte bör ingå i ett framtida hållbart energisystem.
Sverige producerar mer el än vad landet behöver. Överproduktionen exporteras i mycket hög utsträckning. I fjol exporterade Sverige enligt Energimyndigheten 19,6 TWh till andra länder. Det motsvarade produktionen i två av de tre reaktorerna vid Forsmark.
Om man anlägger ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv är det lönsamt att exportera el och förstärka landets handelsbalans och elföretagens kassaflöden. I ett längre perspektiv är det ohållbart, med tanke på de risker som finns. Om olyckan skulle vara framme lär inte de länder som köper el från Sverige stå för någon ersättning.
En utfasning av kärnkraften i ordnade former är fullt möjlig. Ny hållbar elproduktion kan byggas ut och tas i bruk efter hand. Befintlig vattenkraft, ny vindkraft, kraftvärme baserad på bioenergi och sopor, solceller och solfångare samt mer energisnål teknik i industri och transporter kan ge ett mer robust klimatsmart energisystem.
Riskerna med kärnkraft ligger framförallt i:
Olyckor vid drift.
Avfall som ska hanteras av kommande generationer.
Spridning av nukleärt avfall.
I samband med kärnkraftsomröstningen 1980 bedömdes den tekniskt ekonomiska livslängden på de svenska reaktorerna vara cirka 25 år. De byggdes och togs i bruk från början av 1970-talet. De är visserligen renoverade och uppfräschade vid flera tillfällen, men har definitivt nått en ålder som vida överstiger den förutsedda livslängden.
Vindkraften byggs ut i hela världen. Även i Sverige har den fått ny fart med beslut att bygga vindkraft både till havs och i fjällen. Sverige har också stora energitillgångar i biobränslen, sopor och skogsavfall, lämpligt för kraftvärme.
I kärnkraftsolyckornas fotspår skapas utrymme för nya teknikval där miljö och människor får styra och inte kortsiktiga vinstintressen.
Många av oss glömmer inte de skador som Sverige drabbades av i samband med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Det som skedde i Fukushima har gett upphov till strategiändringar, inte bara i Japan utan i många andra länder, som har tagit resoluta beslut att ersätta kärnkraften. De är oroliga och vill inte behöva våndas över de risker det innebär att driva gamla kärnkraftsanläggningar vidare. Nu är det Sveriges tur att skrida till handling och skapa ett hållbart energisystem för människors trygghet och framtid.
Birgitta Olsson
Birgitta Olsson är docent i företagsekonomi vid Lunds universitet. Tidigare har hon varit sakkunnig i energifrågor hos den socialdemokratiska regeringen och utredare på fackförbundet IF Metall.
Gå till toppen