Det senaste året har Essi Sundblom jobbat fyra månader, eller 661 timmar, övertid. Många nätter, dubbla pass och en sexdagars arbetsvecka har varit vardag för läkarna på akutmottagningen i Lund. Till sist blev priset för högt.

– Nu när min specialistkompetens blir färdig kändes det dags att söka andra tjänster. Jag jobbade min sista dag här i förra veckan. Det känns ledsamt, men jag orkar inte mer. Om ett par veckor börjar jag på akuten i Ystad.

Hon är inte ensam. Som tidigare facklig representant har Essi Sundblom en god överblick över varför så många av kollegorna valt att sluta.

– Det är arbetsmiljön och att man inte orkar längre. Det går till exempel inte att ha ett familjeliv med den arbetstakt vi har haft.

Massavhoppen i Lund kan inte enbart tillskrivas en tuff arbetsmiljö, säger divisionschefen Eva Thorén Todoulos.

– Akutmottagningen är en utbildningsenhet, det är naturligt att läkare slutar. Men visst har det varit tufft en längre tid, i synnerhet förra året. En del av dem som gått har tydligt uttalat att de slutat på grund av arbetsmiljön, och det är givetvis inte bra.

Sedan januari 2012 har 13 av 38 läkare, en dryg tredjedel av mottagningens anställda, sagt upp sig och gått vidare till andra jobb. Bara sex av dem har kunnat ersättas.

I januari annonserade Skånes universitetssjukhus efter sju nya akutläkare till mottagningen i Lund. Rekryteringen är ännu inte klar. Tills vidare kompenseras manfallet på mottagningen nattetid med inlånade läkare från andra kliniker och hyrläkare från bemanningsföretag. Att hålla verksamheten rullande är ett ständigt pussel, säger verksamhetschefen Jan Ljunghusen.

– Och så kommer det att vara under lång tid framöver. Under de närmaste åren kommer vi att behöva ett närmare samarbete med andra kliniker.

I december konstaterade Arbetsmiljöverket att arbetsmiljön på akuten i Lund var en direkt hälsorisk för personalen. Nu väntar ett vite på 4,3 miljoner kronor om sjukhuset inte lyckats få bukt med arbetsmiljöproblemen före den 15 april.

Under början av året har mycket förbättrats, inte minst genom att sjukhuset som helhet tar ett större ansvar för patientflödet från akuten, menar Jan Ljunghusen.

– Fram till sommaren har vi en egen husjour som tar hand om det som händer på sjukhusavdelningarna under natten. Tidigare har akutläkarna fått springa runt på sjukhuset för att titta till patienter, svara på frågor om patienter och behövt ringa upp till åtta samtal för att kunna lägga in en patient. Nu ringer vi ett samtal till husjouren. Det gör stor skillnad: på morgonen har vi nu färre patienter som väntar. Vi börjar se tecken på viss stabilitet.

Den omfattande personalrotationen på mottagningen är ett hot mot patientsäkerheten, menar Essi Sundblom.

– Hyrläkarna hoppar in på enskilda pass och känner inte till akutmottagningen och dess rutiner.

Eva Thorén Todoulos håller inte med.