Sport

Golfen har tappat fotfästet

Konkurrensen är mördande i den skånska golfen. Enligt branschfolk är det bara en tidsfråga innan golfklubbar måste läggas ner.

En grupp niondeklassare står i solskenet vid Örestads golfklubb utanför Lomma för att prova på golfspel. Tränaren Marie Wennersten-From ställer en inledande fråga.
– Är det någon av er som spelar eller vill spela golf?
En flicka med röd täckjacka räcker upp handen:
– Jag vill spela när jag blir gammal, säger Alexandra Möller.
– När du blir gammal... Varför då?
– Då får jag köra golfbil. Det lockar mer än själva golfen, säger hon.
Efter några timmars träning i den värmande vårsolen är entusiasmen större. 15-åringarna jublar över sänkta puttar och långa slag. Tränaren är nöjd.
– Vi vill locka ungdomar till golf. Träffar de bollen blir de taggade. Känslan av en ren bollträff är ju härlig, säger Marie Wennersten-From.
– Men kompisarna har störst betydelse. Allra viktigast är att de har jämnåriga som också gillar golf.
I år tappar golfklubbarna i Skåne medlemmar för sjunde året i rad. På sju år har 3 000 skåningar lämnat golfen. Det motsvarar medlemmarna i två klubbar. Idag är bara var tionde skånsk man, var tjugonde skånsk kvinna, medlem i en golfklubb.
Enligt en kartläggning som Sydsvenskan gjort har 30 av Skånes 65 golfklubbar vikande medlemstal, 13 brottas med underskott på sexsiffriga belopp. Det har blivit livsviktigt att locka nya spelare till golfen – och att förmå dem som är med att stanna kvar.
Därför har det blivit lättare att ta grönt kort, lättare för nybörjare att få spela på riktiga golfhål. Flera klubbar erbjuder medlemmar utan officiellt handicap gratislektioner.
– Vi klubbar måste bli duktigare på att ta hand om dem som inte fått handicap så att de kommer in i spelet och blir bitna av golfen, säger Marie Wennersten-From.
Alla känner av pressen. Det är inte säkert att en klubb som går omkull kan resa sig. Många konkurrenter vill locka till sig spelare från en klubb i kris.
Strax intill Center Syd i Löddeköpinge ligger ett skotskt hedlandskap. Mellan tallar och svagt böljande kullar syns bunkrar, fairways och greenområden. Men inte länge till. Vid ett möte i torsdags beslöt Lödde golfklubb att lägga ner klubben och träda ut ur golfförbundet.
Kävlinge kommun sade redan i fjol upp arrendeavtalet med ägarbolaget Tumba Golf för alla.
I väntan på att golfbanan ska bli industrimark växer gräsytorna igen. Om någon månad kan ingen längre se skillnad mellan golfbana och omkringliggande ängar.
Den enes död är den andres bröd. Också i den skånska golfvärlden. Att Lödde GK läggs ner gynnar Björkenäs golfklubb på andra sidan Landskronavägen.
– Vi får nya medlemmar varje dag från Tumba. Hittills ett 60-tal. Och när Tumba lagt ner får vi arrendera tio hektar av deras område, säger Ingvar Larsson.
Han är kepsprydd huvudägare till Larssons Golfbana i Löddeköpinge AB. Det är där Björkenäs GK huserar.
Ingvar Larsson började bygga golfbanor redan på 1980-talet. Barsebäck, Glumslöv, Kävlinge, Landskrona, Mälarö och Mölndal är några av de klubbar där han och hans bror varit banbyggare.
– På 1990-talet byggdes det banor nästan överallt. Nu byggs det inte alls. Det är ju kris för golfen, säger han.
Ingvar Larsson är dock en golfentreprenör som fortfarande bygger. Den plötsliga medlemsökningen fick honom att utöka från nio till tolv hål. Och förstärka profileringen av sin bana.
– Vi vänder oss till vanligt folk. Många av våra medlemmar är 60+. Proffsen spelar på de stora banorna, men vanligt folk ska ju också ha nånstans att ta vägen. De kommer hit, säger han.
Ingvar Larsson kör ut med sin bil på golfbanan och visar oss tre nya hål som sakta tar form. En stor schaktmaskin rensar en vattendamm från täta vassruggar och lägger jordmassorna i kanten av dammen.
– Detta blir det finaste hålet på hela banan. Det blir dessutom vårt första par 5-hål. Vi lyfter fram vattnet så att man ser vattenspegeln. Och vi lägger igen diket här intill så att damerna kan spela sig runt dammen, säger han.
Ingvar Larsson är övertygad om att hans affärsplan håller. När golfen är i kris är det bra att vara liten och slippa dryga personalkostnader. Det är dessutom bra att vara nischad. Björkenäs GK satsar liksom Vallgårdens GK i Åkarp, Värpinge GK i Lund, Maglarps GK utanför Trelleborg och Oxie GK i Malmö på golfare som inte nödvändigtvis ska gå en full artonhålsrunda.
– Det gäller att hitta något som gör att man skiljer sig från alla andra, säger Ingvar Larsson.
Var tredje skånsk golfklubb gick med förlust i fjol. Problemen förvärras av minskande sponsorbidrag och färre gästspelare, något som lett till vikande greenfeeintäkter.
Nedgången har på fyra år lett till tre konkurser och flera rekonstruktioner bland Skånes golfklubbar.
Att golfklubbar läggs ner är inget nytt för Skåne. Redan på 1930-talet byggde Torekovs golfklubb en ny bana sedan arrendet på den gamla upphört. Några år senare stängdes golfbanan vid Bulltofta sedan det blivit för farligt att spela intill flygplatsens landningsbana. På 1980-talet växte strandbanan i Bedinge igen sedan golfen flyttat längre in mot land. Efter millennieskiftet har tre mindre skånska golfbanor stängts – i Strövelstorp, Nosaby och Löddeköpinge.
Men alla nedläggningar har varit mer eller mindre planerade. Nu ökar risken för att flera skånska golfbanor läggs ner till följd av plötsliga ekonomiska problem.
– Det behövs fler spelare in i golfen – eller färre banor. Ekvationen går inte ihop som det ser ut i dag, säger Gustaf Hagen, klubbchef i Araslövs GK, som genom att lägga ned klubbens filialbana i Nosaby gjort sitt bästa för att få balans mellan spelare och banor.
– Idag har Skåne sjuttio golfbanor. Det är tio för mycket. De tio borde egentligen plöjas ner, säger Leif Bågesjö, ordförande på Assartorps GK.
Vilken blir då den första golfbanan i Skåne som går i konkurs och som plöjs upp för att bli åker eller ängsmark?
Sedan millennieskiftet har det funnits några givna kandidater: de ekonomiska problemen på Örkelljunga, på Hässleholm, på Öresund utanför Landskrona, på Lunds akademiska golfklubb ute vid Kungsmarken, på Abbekås, på Perstorp, på Svalöv och på Bokskogens golfklubb kunde slutat i katastrof och stängda banor om bekymren inte hade hanterats med rätt fingertoppskänsla.
Men för den som hamnar i kris tar det år av hårt arbete för att åter uppfattas som en solid och livskraftig golfklubb.
Att vara gammal och anrik är inte längre en garanti mot ekonomisk kris. Det finns risker i alla klubbar som måste hantera fem tuffa problem:
Hög, osäker belåning.
Avsides läge.
Arrenderad mark.
Stora investeringsbehov.
Höjda avgifter.
Det finns ett stort och tjusigt klubbhus på Lunds akademiska golfklubb. Det finns ett vackert klubbhus på Rya GK utanför Helsingborg. Ett storslaget klubbhus tronar på höjderna vid Tegelberga utanför Anderslöv.
Detta är tre exempel på banor som så när höll på att investera ihjäl sig. Det blev medlemsflykt från Lund 2005 sedan klubben rivit sitt gamla klubbhus och bytt ut samtliga greener. Det nya klubbhuset och de nya greenerna blev så dyra att större delen av de pengar som medlemmarna lånat till klubben omvandlades till spelrätter med tveksamt värde. Det ledde till raseri, medlemsflykt och sämre intäkter – problem som klubben fortfarande brottas med.
Något snarlikt inträffade i fjol på Bokskogen, den klubb som senast gått igenom en rekonstruktion. Bokskogen fungerar som ännu ett skräckexempel på hur snabbt en golfklubb kan gå från kalasläge till katastrof.
Bokskogen förberedde sig för att fira femtioårsjubileum under 2013 med två uppfräschade mästerskapsbanor och en nybyggd driving range.
I stället kom klubben att brottas med golfens alla fem problemfaktorer. En plötslig medlemsflykt uppstod sedan ombyggnaden krävt nya medlemslån. Flera klubbar närmare Malmö var snabba med att erbjuda billigt inträde för missnöjda bokskogare.
Om Bokskogen gått i konkurs hade klubbhusbyggnaden troligen omvandlats till företagshotell och slumpats bort för 5,8 miljoner kronor. Själva golfbanan hade haft noll och intet värde. Allt enligt den beräkning av konkursvärdet som värderingsföretaget Densia lät göra i vintras.
– Det som hände på Bokskogen gör att vi alla blivit försiktiga med investeringar, säger en skånsk klubbchef.
När Ester Bichis slår i den sista putten på Kvarnby GK:s artonde hål uppstår ett svagt jubel. Hon har spelat pensionärsgolf med maken Traian och vännen Kjell-Åke Andersson.
– Jag vann sista hålet. Då har man vunnit allt, säger hon glatt.
Alla tre är medlemmar på Kvarnby sedan starten i slutet av 1980-talet. De har förlorat pengar i en konkurs och en rekonstruktion, men just nu är Kvarnby en golfklubb i medvind.
– Det beror nog mycket på att vi har duktiga gubbar. Ser du husen där? De har byggts av ideella krafter, säger Traian Bichis.
Kvarnby är en av de golfklubbar som ligger närmast Malmö och som trots kris lockat till sig nya medlemmar. Det är en fördel när golfen ändrat konsumtionsmönster. Tidigare bestämde sig spelarna för ett långt engagemang i en och samma klubb.
Så sent som 1999 hade 24 skånska golfklubbar långa medlemsköer. Varje köande person betalade en årlig köavgift. Idag är det kö bara till fyra klubbar – Båstad, Falsterbo, Ljunghusen och Torekov. Golfarna agerar därefter.
Tidigare körde skånska golfare sju-åtta mil för att ta sig till sin hemmaklubb. Nu är det hela havet stormar i golfvärlden. Det går en strid ström av spelare till banor närmare hemmet, till banor som passar bättre för den egna kapaciteten.
– Det är ju en väldans konkurrens i Skåne. Vi har många banor bara några mil härifrån, säger Kjell-Åke Andersson och rabblar upp namnen på sju närbelägna golfbanor.
En rundringning som Sydsvenskan gjort till samtliga skånska golfklubbar visar att golfen i Skåne är inne i en strukturomvandling. Det blir mer av nischade banor, mer av lokala banor och mindre av pendling till avlägsna klubbar.
– De som inte klarar sig säljs eller går under, säger Håkan Rasmusson, som driver Värpinge GK utanför Lund och som planerar för att ge Lund ytterligare en golfbana i S:t Hans GK.
Konkurrensen märks på alla plan. För att maximera sina intäkter har de flesta klubbar tagit upp konkurrensen med de illa sedda brevlådeklubbarna genom att även välkomna så kallade greenfeemedlemmar. Det ger medlemskap, men inget gratis spel.
Många klubbar låter dessutom spelare och företag pruta.
– Det finns klubbar som säljer ut sig alldeles för billigt, säger Elin Blohmé, vd på Lunds akademiska golfklubb, som kontaktats av företag som velat köpa en starttid per dag för sina anställda och som påstår att de på andra klubbar erbjudits rena vrakpriset.
– När vi tar fullt betalt av våra medlemmar kan vi ju inte skänka bort tider till sponsorer, säger hon.
Elin Blohmé berättar också om hur golfspelare skickar mejl till flera klubbar för att be om ett bra pris för en större grupp golfare.
– De är noga med att vi ska få se hela deras sändlista. Men vi går aldrig under den rabatt vi erbjuder vanliga golfare. Och på helgerna går vi aldrig under den rabatt vi erbjuder hotellgäster, säger hon.
Strax utanför Bara har ett modernt skånskt slott vuxit upp på slätten. Det fungerar som klubbhus till PGA National of Sweden, Skånes allra mest påkostade golfbana. Här har 400 miljoner kronor plöjts ner i greener, fairways och klubbhus.
Med en sådan jätteinvestering kan ägarna omöjligt få lönsamhet i själva golfbanan. Här ligger de framtida vinsterna i en tänkt hotellanläggning, ett planerat badhus och storskaliga villaförsäljningar.
– Vi jobbar med underskott, men följer den planering vi har, säger förre Europatourspelaren Ove Sellberg, vd för den nya lyxbanan.
Han sitter nedsjunken i en läderfåtölj i en miljö som bär drag av anrik engelsk herrklubb. Han betonar att de som betalat 200 000 kronor för en B-aktie och en årlig medlemsavgift på 11 000 kronor är ute efter något alldeles speciellt.
– Vi försöker vara en golfanläggning av högsta internationella kvalitet vad gäller layout, kondition, service och bemötande. Vi levererar den kvalitet som vi sätter som måttstock, säger han.
Men är det inte dyrt?
– Nja, det är oerhört prisvärt med tanke på vad man får.
Tillkomsten av PGA National of Sweden har tolkats som att golfen i Sverige är på väg mot en amerikansk utveckling med olika golfklubbar för hög och låg. I Skåne och Storstockholm är skillnaden mellan det allra enklaste och det mest fashionabla allra störst. Branschfolk talar om att golfmarknaden blivit "mer segmenterad".
För några år sedan tillhörde bara Barsebäck och Vasatorp en exklusiv krets av påkostade mästerskapsbanor, men en rad nya privatbanor har utökat denna skara. Gemensamt är att de inte finansieras av medlemmarna, utan av kapitalstarka ägare.
Elisefarm är en golfanläggning utanför Hörby som ägs och drivs av Lars Ingesson och hans fru Inger Linné. Medlemsavgifterna från 150 medlemmar räcker inte ens till att klippa banan. I stället ska konferenser och hotellverksamhet få golfbanan att gå runt.
Örkelljunga GK är en klubb där det lokala upptagningsområdet blev för litet. För sex år sedan var golfklubben på väg att gå under, men fann en kapitalstark dansk köpare. Nu kallas klubben Woodlands Country Club, en skogsbana med 27 golfhål som omgärdas av arkitektritade bungalows. Ett eldorado för danskar som kombinerar golfspel med den sydsvenska granskogens lugn. Men det är inget gratisnöje. Golfhusen saluförs för 5,3 miljoner kronor.
Sturup Park är ännu en privat golfanläggning där klubben är hyresgäst hos ett större bolag. Erik Tham på Börringekloster är vd:
– Vi vill gärna tillhöra golfens övre segment. Vi har fått rykte om oss att vara en trevlig bana. Ägarbolaget gör stora förluster, men vinsterna ligger i framtiden genom att vi håller klass på hotell, restaurang, konferenser och greenfeespel, säger Erik Tham.
Nya grepp gäller i golfen. I kristider hittar klubbarna sätt att öka intäkterna och minska utgifterna.
Många använder samma katalog av krisåtgärder: medlemslån konverteras till spelrätter, aktiebolag som kan dra av moms tar över ägande och drift, nya medlemskategorier införs, prova på-rabatter görs permanenta.
Men vissa klubbar är mer innovativa. I Landskrona klipper golfklubben kommunens fotbollsplaner. Romeleåsen och Assartorp har gemensam klubbchef. Söderåsen har "anpassad greenfee" som är lägre när få vill spela. Allerum har byggt en egen ändhållplats och förmått Skånetrafiken att köra buss ända fram till banan. Eslöv har infört frivilliga medlemslån. Abbekås, Rya, Vasatorp och Örestad planerar för villabyggen vid banan.
När Marie Wennersten-From funderar över golfens kris talar hon mest om tid.
– När man frågar folk varför de slutat med golf är tid, pengar och prestation allt de talar om. I den ordningen. Folk har mycket för sig nuförtiden. Mycket annat lockar, säger hon.
Enligt henne är det viktigt att golfen inte tar onödig tid. Det ska inte ta för lång tid för nybörjare att komma in i spelet, inte för lång tid att spela en golfrunda, inte vara för svårt att boka en tid.
– När det var kö till klubbarna missade vi att utveckla golfen. Det gäller att hela tiden göra golfen intressant och anpassa den till nya tider, säger hon.
Bland niondeklassarna hon har framför sig uppenbarar sig plötsliga förväntningar. Anna Wallin ser riktigt biten ut efter några klockrena utslag:
– Jag har en kompis jag slår bollar med ibland. Jag har också varit caddie åt henne. Det skulle vara kul att börja spela själv.
  • Vad tycker du om det skånska golfutbudet? Diskutera gärna här nedan.

Skånska golfklubbars kris från 1992 till i dag

1992: Tegelberga drabbas när flera närstående företag går i konkurs. Under åren därpå drabbas andra nybildade klubbar, bland andra Abbekås, Assartorp, Kvarnby och Vellinge, av liknande problem.
1993: Örestads GK omvandlar spelarnas klubblån till medlemsaktier.
2005: Rya GK drabbas av medlemsflykt sedan ombyggnaden av klubbhuset blivit oväntat dyr. Räddar sin ekonomi med hjälp av medlemsaktier.
2007: Efter fyra förlustår köps Örkelljunga GK av danska Woodlands, som utvecklar banan och kompletterar den med exklusiva villabyggen.
2008: Malmö GK rekonstrueras. Banutvidgning följs av medlemsflykt. Hässleholms GK går i konkurs. Återuppstår 2009 som Skyrups GK. Örestads GK säljer tomter för villabebygelse för att klara en ansträngd ekonomi.
2009: Abbekås GK säljer tomter för att klara ekonomin. Allerums GK genomför rekonstruktion efter medlemsflykt och stora återbetalningar av medlemslån. Öresunds GK försätts i konkurs - bygget av banan blev för dyrt.
2010: Söderslätts GK och Trelleborgs GK löser in alla medlemslån till spelrätter.
2011: Lunds akademiska GK rekonstruerar ekonomin genom att omvandla samtliga medlemslån till spelrätter. Svalöv GK:s ägarbolag går i konkurs efterflera år av förluster. Perstorps GK begär kommunal borgen för att klara akut kris.
2012: Araslöv låter av ekonomiska skäl sin citybana i Nosaby växa igen. Bokskogen genomgår rekonstruktion efter banombyggnad och medlemstapp. Rya och Vasatorp vill bygga bostäder på sin mark.
2013: Lödde GK läggs ner sedan arrendet upphört och "Tumba golf för alla" begärts i konkurs. S:t Arilds GK omvandlar medlemslån till spelrätter – och tar efter klubbar som Mölle, Söderåsen, Assartorp, Ystad och Vasatorp.

Siffror

4 skånska golfklubbar har medlemskö i dag. De fyra klubbarna är Båstad, Falsterbo, Ljunghusen och Torekov. 1999 hade 24 skånska golfklubbar långa köer.
69 999 medlemmar hade 58 av de 60 skånska golfklubbarna 2012. Två klubbar vill inte uppge hur många medlemmar de har.
3 062 medlemmar har Skånes största golfklubb, Vasatorp.
2 753 879 kronor gick de skånska golfklubbarna i förlust med 2012.
Gå till toppen