Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

De vill se fler gröna gardiner

För att få bättre inomhusklimat och lägre värmeräkningar bör vi plantera mera kring våra hem.

Den moderna bostaden får allt större fönster, ofta mot söder och väster för att släppa in så mycket ljus som möjligt. ”Ljust och luftigt” är starka argument när säljare ska locka köpare.
Men det ger också väl mycket ljus ibland.
För att inte tala om så varmt det kan bli när solen står på. På vintern kan starkt solsken spela spratt med automatiserade värmesystem och på sommaren kan stora ljus- och värmeinsläpp kräva luftkonditionering för att ge svalka.
En av Sydsvenskans Bogranskare, energirådgivare Lena Gunnarsson, suckar ofta vid våra bostadsgranskningar över vad hon tycker är överdrivet stora fönsterytor som vetter åt fel håll, och som absolut kräver någon form av skydd för att ge ett drägligt inomhusklimat.
– Det finns massor av olika typer av solskydd idag, markiser och gardiner av alla möjliga varianter. Men en form av solskydd som jag tycker är sorgligt bortglömd är att använda sig av växter som släpper igenom ljus under den mörka årstiden och som ger skugga under sommaren, säger hon. Det var ett vanligt sätt att jobba förr, men syns knappt idag.
Hon får absolut medhåll av landskapsarkitekt Roland Gustavsson och dendrolog (växtexpert) Kenneth Lorentzon på Alnarp som båda forskar om växtlighet i det offentliga rummet.
– Att ha ett fast föremål som skydd mot sol och vind är statiskt och kallt. Det är något helt annat att stå under ett träd och låta solen och vinden strila genom bladverket, tycker Roland Gustavsson.
– Det är också en fråga om att få en luftfuktighet kring oss så att det blir behagligt att andas också under varma dagar, fortsätter han.
Gustavsson och Lorentzon menar att den nedärvda kunskapen om hur vi kan använda oss av växtlighet för att skapa skugga och lä successivt försvann under 1960- och 1970-talen. Idag är det långt ifrån självklart för merparten av oss hur man bygger upp växtmiljöer utifrån aspekter som sol, skugga, luftfuktighet och vind. Det råder också stor osäkerhet om vilka växter vi ska välja för att få den effekt vi vill ha.
Den tappade kunskapen och förlorade insikten om växtlighetens fördelar har enligt Alnarpsforskarna också lett till att vi alltför lättvindligt sågar ner och skogar bort när vi kanske skulle och kunde bevara.
– Idag verkar växtlighet alltför ofta vara ett hinder när man ska bygga. Man röjer bort allt grönt när det ska byggas nytt, det blir enklast så, säger Kenneth Lorentzon. Och så anlägger man en steril och platt trädgård i efterhand.
Roland Gustavsson jämför med hur det ser ut i städerna i de baltiska länderna på andra sidan Östersjön, där det ska mycket till för att få tillstånd att fälla ett träd.
– Där har man mängder av träd runt sina hus och man ser det som ett självklart klimatskydd. Träden blir som en ytterkappa och ett filter som tar vinden på vintern och som ett levande parasoll som solstrålarna silar sig genom på sommaren.
Men hur ska man göra då, om man vill skapa men inte vet hur?
– Fråga till råds, säger Kenneth Lorentzon. Fråga i plantskolan, kolla på nätet, åk runt och titta. Och våga experimentera. Det är lättare att ta bort än att om tio år säga ”det var ju tusan att vi inte planterade ett träd där”.
Gustavsson och Lorentzon förespråkar täta planteringar i flera olika skikt, så kallade woodland, och vill se fler ”gröna gardiner” i våra bostadsområden, istället för plank, tak och murar.
– Det är klassisk parkarkitektur, att man jobbar med ljus och skugga i olika nivåer. Med olika växter i olika höjder skapar man ett trevligt klimat för både växter och djur. Och för att det inte ska bli alltför tätt får man använda sin sekatör och sin grensåg, man ska samverka med sin växtlighet snarare än att passivt följa dess utveckling, säger Roland Gustavsson.
Han menar också att det inte alls behövs jättelika ytor för att skapa gröna lundar, det går att göra i den lilla trädgården också.
– Man får naturligtvis skala ner saker och ting, men att bygga med växter på höjden kan man göra överallt.
– Och man ska inte vara rädd för att plantera nära huset, fyller Kennth Lorentzon i. Myten att trädrötter skulle skada hus och ledningar är just bara en myt. Tvärtom tar rötterna hand om vatten och gör annan dränering överflödig, men sen ska man så klart välja rätt träd för rätt plats också.

Roland Gustavssons skuggande favoriter

Gullklematis, Vildvin, Vildkaprifol: ”En grupp klängväxter där alla är kraftigväxande, så att man verkligen kan få känslan av ett draperi eller en gardin. Sekatören fixar så att man får dem att hänga ner på de rätta ställena och för att få de rätta effekterna med hur ljuset träffar dem. Den gula klematisen har också en fördel med en lång blomningsperiod som når sin kulmen tillsammans med frosten. Vildvinet används med fördel så att de också kan samverka med spegelreflexer från vattenspeglingar. Det har fantastiska höstfärger. Vildkaprifolen är den i den valda gruppen som står i särklass vad det gäller doften.”
Häggmispel, Avenbok, Körsbärskornell, Hassel, Kejsarolvon: ”Häggmispeln bildar verkligen ett draperi. Dess kolsvarta stammar i motljus är oslagbart. Speciellt om man har lyft kronan med sin sekatör så reliefen fås fram. Avenboken är ett underskattat mindre träd som med sin stam och sina grenar blir väldigt skulpturell och fångar in ljuset och skuggspelet. Bland buskträden så har hasseln en nyckelplats och bör kunna få en framskjuten placering i många miljöer. Kopplingen till allergier borde inte störa då hassel finns i luftmassorna i sådant antal att det spelar en mindre roll hur man använder den i det omedelbara grannskapet. Om man ändå blir tveksam till hasseln så kan buskträd som körsbärskornell och kejsarolvon vara utmärkt alternativ med sin enastående tidiga vårblomning.”

Kenneth Lorentzons inspirationstips

Slottsparken i Malmö ”Där finns flera ambitiösa och fina exempel på planteringar i flera skikt.”
Sofiero i Helsingborg ”Där finns en hel del fina woodland-miljöer med tät vegetation.”
Trädgårdsamatörernas växtmarknad i Alnarp 5 maj (kl 11–13) ”Där kan man hitta många udda och roliga växter, vad som helst kan dyka upp. Passa på att bli medlem”
Öppna trädgårdsrundor, härnäst i mellanskåne 6 juni och i nordvästra Skåne 9 juni ”På kort tid kan man besöka många olika trädgårdar. Prata med ägarna och fråga hur de gjorde.”
Tor Nitzeliusparken på Alnarp ”Där kan man se hur man etablerar växtlighet i skuggiga situationer och under stor konkurrens.

Woodland

Ett woodland eller en lund är ett skogsparti som är ljust och fuktigt under våren, sedan skuggig och torrare under sommaren när lundens träd skuggar och tar det mesta av regnet. Jorden i lunden är väldränerad, svagt sur och humusrik

Gå till toppen