Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Natovänner tjänar på skenattack

Rysslands skenattack mot svenska mål blir ett vapen i händerna på dem som vill ge militären mer pengar – och att Sverige ska gå med i Nato.

Det var ingen slump att uppgifterna läckte ut. Någon inom försvaret ville att svenska folket skulle få veta.
Men även om läckan hade ett syfte finns det fog att kritisera den svenska beredskapen.
Det gjorde Riksrevisionen i november. I en rapport slog myndigheten fast att bara hälften av Sveriges Jas-divisioner och krigsfartyg kan sättas in i strid. Utbildad personal saknas.
Vid årsskiftet släppte ÖB Sverker Göranson bomben att Sverige inte ens kan försvara sig en vecka mot ett fientligt angrepp.
Kort därpå skrev hans företrädare Bengt Gustafsson en debattartikel på Newsmill där han varnade för exakt det som skulle komma: "Vi kan inte ens med vår starkaste försvarsgren flygvapnet ... under veckans alla dagar upprätthålla 24 timmars omedelbar beredskap med en rote flygplan."
Sveriges incidentberedskap är omgärdad med sträng sekretess.
Men på en pressträff i försvarshögkvarteret i går bekräftade försvarets insatschef Anders Silwer att Sverige gett upp det som är självklart i Norge och Danmark – beredskap att när som helst på dygnet få upp två stridsflyglan (en rote) i luften på nolltid för att möta en attack.
När ryska bomb- och jaktplan på långfredagen den 29 mars satte kurs mot svenska mål mötte de inget motstånd. Våra Jas-plan var inte tankade. Piloterna hade påskledigt.
I Sveriges riksdag pågår en strid om försvarsanslagen. Frontlinjen går rakt igenom alliansregeringen. Nedskärningarna har dikterats av finansminister Anders Borg (M).
Räknat från kalla krigets dagar har anslagen skurits ner från 3 till 1,2 procent av landets bnp. Det motiverades länge av såväl S-regeringar som M-regeringar med att den gamla sovjetiska krigsmaskinen hade kollapsat.
Nu har president Vladimir Putin beordrat en kraftfull upprustning. Fram till 2020 ska Ryssland köpa flygplan, örlogsfartyg, helikoptrar och stridsvagnar för 7 000 miljarder kronor.
FP-ledaren Jan Björklund var den som först slog larm och krävde mer pengar till försvaret. KD och C har hängt på.
Den ryska skenattacken i påskhelgen visar att det börjar blir skarpt läge, menar Folkpartiets försvarsexpert Allan Widman: "Ryssland övar krig mot Sverige. Det visar att de anser att det är ett fullt realistiskt scenario."
Även Försvarsutskottets socialdemokratiske ordförande Peter Hultqvist reagerar kraftigt: "Att ryssarna tränar bombfällning mot svenska mål för tankarna till kalla kriget."
Såväl utrikesminister Carl Bildt som försvarsminister Karin Enström, båda moderater, tonar däremot ner händelsen. Men avslöjandet att Sverige stod försvarslöst i påskhelgen kastar inte bara bränsle på debatten om försvarsanslagen – utan också på diskussionen om ett svenskt medlemskap i Nato.
Både förre ÖB Bengt Gustafsson och Allan Widman har länge propagerat för att Sverige ska gå med i Nato, precis som Danmark och Norge. Oppositionen säger nej och Moderaterna driver inte frågan så länge det inte finns ett brett politiskt stöd.
"Danmark försvarade ju faktiskt Sverige den här natten", säger Allan Widman.
Han syftar på det faktum att två danska F16-plan fick lyfta från Litauen för att följa den ryska skenattacken.
Gå till toppen