Med benen i kors sitter artonåriga Emma Krasznahorkai framför den ståtliga, palatsliknande parlamentet i Budapest. Hon och femton andra ungdomar blockerar de fyra infarterna. Hon är arg, ledsen, frustrerad.
I dag ska politikerna fatta beslut som gör det svårt för studenter att flytta utomlands, kriminaliserar hemlösa och förbjuder homosexuella par att kalla sig för familj.
Förslagen har stoppats en gång tidigare av författningsdomstolen. Men det struntar regeringspartiet Fidesz i. Nu ska reglerna skrivas in i grundlagen. Det gör henne förbannad. Då blir de nästintill omöjliga att ändra.
På banderollen framför henne står det: ”Hemma är bara där ett rättsväsen finns”. Hon vill få regeringen att tänka om. Förbipasserande verkar hålla med.
– Ni är hjältar. Vi är stolta över er, ropar de.
Det känns bra. Hon är inte ensam.
I en och en halv timme sitter hon där. Sedan kommer polisen. När de lyfter bort henne håller hon fortfarande krampaktigt ett litet plakat i famnen.
Några timmar senare är grundlagsändringarna klubbade.
– Oj, vad konstigt att vara tillbaka, utbrister Emma Krasznahorkai när hon tre veckor senare står framför parlamentet igen.
Det är första gången hon är här sedan demonstrationen. Rörd och också lite stolt visar hon hur hon satt på marken i över en timme. Även om protesten inte ledde någonvart så stärkte den henne.
– Om du älskar ditt land så vill du också rädda det.
Flickvännen Sarolta Kremmer hjälper henne upp med ena handen och instämmer. Aktionen var viktig. En bit därifrån pekar de på en lyktstolpe. Med en tuschpenna har någon skrivit ”Orbán diktator”.
Så känner de också.
Efter att Fidesz kom till makten 2010 och fick två tredjedelar av rösterna i parlamentet har partiet på egen hand kunnat ändra grundlagen. Själv framhäver premiärminster Viktor Orbán gärna att det är första gången ett fritt valt parti skapat konstitutionen. Men studenterna tycker att utvecklingen är långt ifrån demokratisk. Friheten har, bit för bit, förminskats.
Droppen var beslutet om att studenter ska skriva på ett kontrakt där de lovar att jobba tre eller fem år i Ungern efter examen. Flyttar de utomlands får de betala för utbildningen.
– Det kan inte vara förenligt med EU:s tankar om fri rörlighet. Det är galet enligt mitt sätt att se det, säger Sarolta Kremmer.
Hon är arton år, går snart ut gymnasiet och har sökt till juristlinjen på universitetet. Därefter, innan man bildar familj, hade det varit rätt tid att åka utomlands, få erfarenhet och lära sig språk, menar hon. Nu går det bara om man är välbärgad och kan betala för sin utbildning. Dessutom har antalet gratis utbildningsplatser skurits ner kraftigt.
Några hundra meter från parlamentet ligger nationalförsamlingens kontor. I ett mötesrum med magnifik utsikt över Donau förklarar Fideszpolitikern Gergely Gulyás varför partiet gjort ändringarna i grundlagen. Han vet. Han har själv varit med och utformat dem. Han är vice ordförande i kommittén för mänskliga rättigheter och ledamot i utskottet för konstitutionella frågor.
– Den statliga utbildningen finansieras med skattepengar. Jag tycker det är moraliskt, politiskt och logiskt att studenterna då måste jobba lite för den ungerska befolkningen. Vill de åka utomlands kan de komma hem efter nio år, jobba tre år och sedan återvända. Eller så kan de betala sin utbildning. En läkare eller jurist som åker till Sverige kan säkert betala efter nio år.
-----
I tunnelbanan kelar Sarolta Kremmer och Emma Krasznahorkai och de slutar inte för att männen bredvid himlar med ögonen. Om två veckor ska de flytta ihop i sin första lägenhet. De planerar ett liv tillsammans. Därför kom beskedet att homosexuella inte får lov att kalla sig en familj som ett slag i ansiktet. Bara gifta par eller föräldrar med barn räknas numera som en familj. Ilskan bubblar upp.
– Om jag och Emma bor ihop så är väl vi en familj? Det kan väl inte Orbán bestämma. Varför skulle inte vi ha den rättigheten? Det är horribelt att vissa inte kan acceptera att alla inte är hetero, säger Sarolta Kremmer.
Att skydda begreppet familj är viktigt eftersom ”den är basen för nationens överlevnad”. Det skriver Fidesz i sin egen sammanfattning av lagarna. Gergely Gulyás letar efter orden när han ska förklara.
– Vi anser att bara en man och en kvinna kan gifta sig med varandra. Och jag tycker att det är riktigt och bra. Paren som har samma kön … de homosexuella …kan registrera partnerskap. Den regeln tänker vi inte ändra. Men jag tänker att i en familj måste möjligheten finnas att få ett barn. Vi vill ha samma rättigheter för paren med samma kön; de ska få ärva och leva tillsammans. Men det är inte en traditionell familj.
-----
Studenterna kämpar även för de hemlösa. Sedan den 1 april är det straffbart att sova på fel plats. Det som har kallats kriminalisering av hemlösa märks ännu inte i tunnelbanan i Budapest där många fortfarande söker skydd för natten. Regeringen menar att de istället ska bege sig till härbärgen.
Ett av dem, Oltalom, ligger två metrostationer från turistcentrum. En gång i kvarten öppnas dörrarna för att släppa in folk. På insidan slår värmen emot en. Sängarna står tätt, och klockan sex är många av dem redan upptagna.
I källaren håller männen på att inkvartera sig. På de vitmålade väggarna finns utsmetade bruna fläckar. Det är blod. Från vägglöss. Härbärget sanerar ofta men lössen kommer ständigt tillbaka. Nattgästerna slår till dem i försök att bli av med dem. Sedan torkar blodet på väggen.
Den som inte får en säng tar en blå madrass. Täcke har var och en med sig. Kvällen går långsamt. Några försöker sova, ett par män spelar kort, andra tittar på film eller lyssnar på musik i sina mobiltelefoner. De längtar efter härbärgets kvällsmat, te och bullar utan pålägg.
Ingen här skulle välja ett liv på gatan. Men att förbjuda det är avskyvärt, säger de. Några har gått med i demonstrationerna, övertygade om att politikerna bara vill städa undan sådant som inte passar in.
– De vill göra det snyggt för turisterna. Om du går på gatan och var hundrade meter träffar en hemlös så ger det ingen fin bild av staden. Men den som gjorde lagen borde skapa lägenheter och jobb också. Annars är det omöjligt att leva efter den, säger István Koleszár, 53 år.
Härbärget får bidrag för 140 personer. I verkligheten kommer uppemot 300 personer hit varje dag.
– Det finns för få platser för de hemlösa, statistiken som finns pekar på att de är ungefär 3200 i Budapest. Men vi säger aldrig nej till någon någonsin. Ingen ska behöva frysa, säger Margit Ivány på Oltalom.
– Jag har pratat med borgmästaren i Budapest och han säger att de kan ta emot alla hemlösa. Vi har byggt fem eller sex härbärgen de senaste åren. Det finns alltid lediga platser.
Varför måste ni då kriminalisera?
– För staten har ingen annan möjlighet att skydda dessa människor. Och vi måste även skydda befolkningen till exempel i Budapest. I tunnelbanenedgången, tvåhundra meter härifrån, kunde man inte komma ner i tunnelbanan ibland för att så många människor var där. Den situationen är emot vårt människovärde, det kan vi inte acceptera.
-----
Max tre bullar, visar härbärgets personal med fingrarna när luckorna till kvällsmaten öppnas. Det är trångt i kön. Teet tar slut och det gnälls. Samtidigt öppnas dörrarna till innergården. Ett ambulansteam hjälper en hemlös in till läkarmottagningen. De har funnit honom på gatan i dåligt skick.
– Det finns folk här som har problem med både missbruk och rättvisa. Men här sover också folk som bara har svårt att få pengarna att räcka till, säger István Koleszár.
För tio år sedan såg hans eget liv annorlunda ut. När han skilde sig och blev av med arbetet förlorade han lägenhet, bil och familj. Nu är han sjukpensionär och säljer de hemlösas tidning för att klara sig. Och han är inte ensam om att berätta om den hårfina gränsen mellan ett ordnat liv och ett hemlöst. Efter den ekonomiska krisen 2008 som drabbade Ungern hårt är jobb en bristvara.
Nyförälskade Turza Jolán Juliannaw, 33 år, och Roland Rózsahegyi, 39 år, ligger tätt intill varandra på en brits. Båda har brutit upp från tidigare förhållanden, får inga fasta anställningar och därför ingen lägenhet. I ett halvår ungefär har de sovit här. Nu går han en kurs för att börja arbeta på härbärget.
– Vi behöver jobb, jobb, jobb. Och jobb som ger en tillräcklig lön, säger Turza Jolán Julianna.
Den ungerska evangeliska metodistkyrka som driver härbärget har drabbats på flera sätt av den nya grundlagen. När alla kyrkor i Ungern tvingades ansöka om sin status förlorade den sitt tillstånd. Liksom femtio andra kyrkor. Besluten går inte att överklaga.
– Det strider mot grundlagens mening, är förtryckande och följer inte de internationella normer som Ungern åtagit sig att följa, säger prästen Gábor Ivány.
Efter en anmälan till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg har man blivit lovad sin status som kyrka igen. Men nya förändringar sägs vara på gång och Gábor Ivány tror att församlingen hänger löst.
– Jag var förvånad när jag hörde om det, men inte helt överraskad. Jag tänker att det här kanske kan få oss att förstå hur andra offer av Orbáns regering har det: de fattiga, hemlösa, romerna, judarna, de arbetslösa, de tystade medierna, studenterna.
– Innan hade vi 360 kyrkor. Det gav organisationer möjligheten att betala mindre skatt och därför ville de vara kyrka. Men många var bara businesskyrkor. Därför behövde vi regler. Åttio ansökte då, och nu har vi 31 kyrkor. Men det handlar alltså inte om en inskränkning av religionsfriheten utan om statsfinanserna, poängterar Gergely Gulyás.
-----
”Den ungerska regeringen och extremisterna vill döda oss, det ungerska romska folket. Vi ber om hjälp för att överleva den nya ungerska rasismen”, står det på läraren Peter Bogdáns Facebooksida. Efter en uppväxt långt från Budapest där han aldrig funderade över sitt ursprung har han nu blivit en förkämpe för sin kultur.
– De nya reglerna drabbar romerna på samma sätt som alla andra. Problemet är bara att detta redan är en utsatt grupp. Är det något romerna behöver så är det utbildning, säger han i tunnelbanan till åttonde distriktet i Budapest.
Här bor många av stadens romer. Området är slitet. Vid busshållplatsen kontrollerar polisen folks id-kort och många är de händer som sträcks ut efter en slant längs trottoaren. På en betonggrå innergård har Monika Csiki satt en plastpalm i rabatten för att överskugga misären. I hennes hus härjar kackerlackor, brevlådorna är vandaliserade och missbrukare övernattar ofta i trappen. Den blå fasadfärgen har flagnat bort för länge sedan.
– Att flytta till något annat kräver ett bättre jobb, eller framförallt en lön som räcker hela månaden, säger hon.
Både hon och hennes man, Lászlo Maka, som egentligen är utbildad kock, projektledare och livvakt, städar för att försörja sig. Andra jobb får de inte. De är romer. En för dem redan svår situation har blivit värre efter det att många ungrare lagt sina röster på det högerextremistiska partiet Jobbik. Med en politik fientlig mot romer och judar har Jobbik bland annat föreslagit att alla judar ska registreras och romer har attackerats av medborgargarden.
I lägenheten mitt emot röjer nittonåriga Mercédesz Sipos det rum som hon delar med sin tvååriga dotter. I vardagsrummet sover föräldrarna och två hemmaboende syskon. Köket är så litet att familjen inte får plats runt bordet samtidigt. Hon har inga stora drömmar om livet längre.
– Det enda jag kan ge mitt barn framöver är förmodligen kärlek. Vi är utsatta som romer. Problemet är att folk drar oss alla över en kam. De kallar oss tjuvar oavsett vad vi gör och hur ärliga vi är. Det är egentligen omöjligt för oss att leva i Ungern, säger hon.
Hon slutade skolan när hon blev gravid och hennes hjärtsjuke pappa försörjer nu hela familjen och sin bror. Han tar de ströjobb han hittar för dagen. Runt halsen på Mercédesz Sipos hänger en lyckoamulett. Hon har fått den av sin far och är övertygad om att den ger dem tur.
Gergö Medve-Bálint är forskare vid statsvetenskapligt centrum på ungerska vetenskapsakademin i Budapest och tycker inte att Jobbik har påverkat Fideszs politik. Han var själv en av alla ungrare som gav Fidesz en jordskredsseger för tre år sedan. Liksom många andra röstade han mer mot den förra regeringen än för den nya. Löften om krafttag mot korruptionen var avgörande. Som född i Rumänien uppskattade han också engagemanget för ungrare utomlands.
Fast han är något missnöjd med vad partiet åstadkommit, tycker att centraliseringen gått för långt och är kritisk till att regler som inte hör hemma i grundlagen har hamnat där.
– Lagen om de hemlösa borde inte stå där. Eller att valreklam bara är tillåtet i statliga medier. Det är inte rätt och jag förstår inte varför det måste stå i konstitutionen.
Trots det hade han, om valet hade varit i dag, förmodligen röstat på Fidesz igen. Det fins inget alternativ säger han. Det skulle inte förvåna honom om Fidesz vinner nästa år igen.
– Det är inte konstigt att stoppa valreklam i privata medier. Frankrike har ett liknande system. Om vi vill ge alla partier samma chans måste vi utesluta de dyraste reklamställena. Samtidigt ska alla partier kunna göra reklam i de offentliga medierna.
Är inte det att inskränka möjligheterna?
– Jo, för partier som har mycket pengar. Fidesz kan göra reklam i de här medierna. Men små partier har ingen chans.
-----
Både Europarådet och EU-kommissionen protesterar mot Ungerns nya konstitution. De pekar på hotet mot mänskliga och sociala rättigheter. En granskning har inletts och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso antydde häromveckan i ett brev till premiärminister Viktor Orbán att grundlagsändringarna kan stå i strid mot EU:s regler. Följden kan bli böter.
Förra fredagen förklarade Orbán sig villig att backa på två punkter: han kan tänka sig att tillåta valreklam i privata medier till EU-valet och ändra reglerna om att rättegångar får flyttas till vilken domstol som helst. Däremot står han fast vid att de eventuella böter som landet riskerar i EU-domstolen ska göras om till en skatt för medborgarna. Om cirka en månad ska Venedigkommissionen, rådgivande organ till Europarådet, presentera sin utvärdering.
– Vi har alltid arbetat med EU. Efter medielagen sade vi att kommissionen kan pröva texten och att vi skulle acceptera kritiken. Det ledde till att vi ändrade lagen. Frivilligt. Naturligtvis är vi beredda till det även när Venedigkommissionen har tittat på de senaste ändringarna.
Hur påverkas ni av demonstrationerna?
– Det är intressant. Internationell press har visat högljudda protester. Men i verkligheten var det aldrig några massdemonstrationer. Några tusen kanske. Men om ni är här en statlig helgdag så är det hundratusen på gatorna.
-----
Protesterna mot grundlagsändringarna har lockat tiotusentals. Medierapporteringen talar om mellan trettiotusen och hundratusen. Längs med väggarna på klubben Sirály i Budapest lutar sig banderoller som aktivisterna använt.
Studenterna Sarolta Kremmer och Emma Krasznahorkai kliver igenom doftdraperiet av rök och öl och slår sig ner på omaka stolar. Intill sitter två unga män med datorer. En trappa upp hörs snarkningar. Den judiska kulturklubben har fungerat som en fristad dygnet runt bland annat för Fideszmotståndare.
Fast inte länge till.
För att kringgå regler om öppethållande och tillstånd har besökarna fått dricka vin och öl gratis. Bara den som velat har gett pengar till verksamheten. Men nu är det slut. Myndigheterna har stängt Sirály. Arrangörerna har fått två veckor på sig att försvinna. Ljuset fungerar inte och vid utgången sitter två vakter.
Själva tror aktivisterna däremot att anledningen är regeringsmotståndet. Polisen gjorde en razzia för bara någon vecka sedan. En av de engagerade är noga med att plocka ut simkortet ur mobilen eftersom han är övertygad om att han avlyssnas.
Bakom baren gör Mihály Szabó-Erdélyi kaffe till alla. Han är färdigutbildad lärare men i arbetslöshetens Ungern oftast volontär på en skola för minoriteter. Till hösten drar han till Portugal för att arbeta. Han pekar på en bild av Viktor Orbán som ung.
– Det är märkligt. När jag läser talen han höll för 25 år sedan så känner jag sympati. Det han kämpade för är samma som vi kämpar för. Utbildning, jobb och lika rättigheter. Men något har hänt.
Efter alla demonstrationer och ockupationer är ungdomarna trötta, men inte villrådiga. Ett nätverk med representanter för olika minoriteter ska träffas och samordna sina protester och på en nystartad videoblogg talar medborgare in sina åsikter direkt till Orbán.
Sarolta Kremmer spelade in ett klipp, men blev inte nöjd och raderade det. Hon fortsätter påverka på andra sätt. Det är hon säker på. Hon har nämligen en dröm.
– Om trettio år är jag Ungerns första kvinnliga premiärminister med fru.
Varför om trettio år?
– Först då tror jag att vårt land är moget för det.
Åtta av ändringarna i grundlagen
1 Studenter måste arbeta i landet efter examen – eller betala sina utbildningskostnader.
2 Begreppet familj ska bara gälla heterosexuella.
3 Hemlösa kan straffas om de uppehåller sig på fel platser.
4 Valreklam får bara förekomma i statliga medier.
5Kyrkliga samfund måste uppfylla regler för att bli godkända.
6 Diskriminering på grund av ålder, kön eller sexuell läggning är inte uttryckligen förbjuden.
7 Livstidsfångar kan nekas att få ansöka om nåd.
8 Medborgarna har mindre möjligheter att klaga hos författningsdomstolen, som kontrollerar om lagar strider mot grundlagen.
315 000
romer bor i Ungern. (Enligt romerna själva är den verkliga siffran dubbelt så hög, eftersom många romer inte vill ange sitt ursprung i undersökningar). Ungern har cirka 10 miljoner invånare, varav 1,6 miljoner i huvudstaden Budapest.
386
platser finns i det ungerska parlamentet. Fidesz har 262 av dem, vilket är två tredjedelar och ger partiet möjlighet att ändra grundlagen.
Ungerns politik – detta har hänt
1988. Ungdemokraterna (Fidesz) grundas som en radikal-demokratisk ungdomsorganisation.
1989. Kommunistregimen försvinner. Mindre ändringar görs i konstitutionen.
1990. I de första fria valen vinner konservativa Ungerskt demokratiskt forum.
1994. Socialistpartiet vinner valet.
1998. Ungdemokraterna (Fidesz) vinner valet.
2001. Högerextrema partiet Jobbik bildas.
2002. Socialistpartiet och Fridemokraterna tar åter makten.
2006. Socialistpartiet omväljs.
2008. Efter finanskrisen tvingas socialistregeringen avgå. En expertregering tillträder med en partilös regeringschef.
2010. Fidesz får 53 procent av rösterna i valet och två tredjedelar av platserna i parlamentet. Jobbik får 16 procent.
2011. Ny medielag antas. Kritiseras av Europarådet.
2012. Nya författningen börjar gälla. EU-kommissionen oroar sig för demokratin i Ungern och skyddet av mänskliga och sociala rättigheter.
2012 (dec). Författningsdomstolen stoppar flera lagändringar.
2013. Författningsdomstolens befogenheter ändras. Lagändringar som stoppades 2012 dyker åter upp som förslag och klubbas igenom som ändringar i grundlagen.