Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Unikt namn inte längre unikt

Att ta ifrån en människa namnet kan vara ett effektivt sätt att beröva henne identiteten. Det visste slavägarna i den amerikanska Södern som gav sina egna efternamn till de nya ägodelarna från Afrika. Frågan är om det är möjligt att frivilligt ge upp sitt efternamn för någon annans utan att samtidigt underkasta sig den andre.

Felicia Frithiof.Bild: Lars Brundin
För mig har svaret alltid varit nej. Att byta bort mitt efternamn vore under alla omständigheter otänkbart. Kanske hade jag resonerat annorlunda om jag hade ett vanligare namn, eller ett namn som för mig var förknippat med patriarkala hierarkier. Som inte var min mors. Jag trivs med att vara en Frithiof därför att jag förenar namnet med goda värden och egenskaper. Till och med mina anfäders beryktat dåliga egenskaper internaliserar jag gärna som socialt överförda excentriciteter.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen