Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Mat & Dryck

Fjärilen som blev en flugaFörutom att man känner sig

En sagolik avokadorätt gjorde djupt intryck på Lisa Förare Winbladh i tonåren. Just den rätten kan hon inte återskapa – i stället bjuder hon på mer vardagliga recept.
ljuvligt präktig

Det finns en märklig psykosomatisk åkomma som kallas Stendahls syndrom. Första gången författaren Marie-Henri Beyle, mer känd som Stendhal, anlände till Florens fick han i stort sett dåndimpen av allt det undersköna som omgav honom. Hjärtklappning, yrsel och förvirring var några av symtomen på den högst påtagliga inbillningssjukan som fick hans namn.
Stendhals syndrom har aldrig drabbat mig, men en gång under mina tidiga tonår var det banne mig bra nära. Närmare bestämt när min farfar tagit med mig till Ulriksdals Wärdshus i Stockholm och jag för första gången serverades avokadofjäril: den gröna krämiga frukten var tunt skivad och utbredd till vingar på ömse sidor av en knubbig kropp av orangegnistrande löjrom. Antennerna utgjordes av skälvande smala gräslöksstänglar. En liten nätt gump av finhackad rödlök och två anatomiskt tveksamma gräddfilsduttar fulländade kreationen.
Fantastiskt! Fler än jag bedårades. Fjärilen blev raskt en fluga, och spred sig som en löpeld. Och när jag nyligen nostalgi-googlade lite upptäckte jag med rörelse att den serverades så sent som 2007 på en kungamiddag i Japan. Så uppenbarligen är det fler än jag som har varma känslor för den lilla varelsen.
Det sägs att det var Tore Wretman som lanserade avokadon i Sverige på 70-talet Men å andra sidan börjar Tore Wretman bli lite som en gastronomisk motsvarighet till Arn: en man som tillskrivs i stort sett alla landvinningar som gjordes under hans livstid. Det är alltså inte alls omöjligt att det hade serverats avokado tidigare i Sverige av mindre pr-sinnade personer. Ett tidigt namn på den var advokatpäron, ett namn som hade sitt ursprung i ett språkligt missförstånd. En mer rafflande synonym var alligatorpäron, vilket möjligen syftar på det knottriga reptilaktiga skinnet.
Långt in på åttiotaletvar det hart när omöjligt att värja sig för all avokado på krogen, stora partyn och finare hemmamiddagar. Jag åt den fylld med räkor, som soppa och som studentfest räddningen: fylld med en klick crème fraîche och bjärtfärgad stenbitsrom. Avokado var en symbol för sofistikerad finmiddag. Under nittiotalet blev den långsamt men obevekligt monumentalt ohipp, Numera är avokado ungefär lika cool som kiwi och ses sällan i krogsvängen. Orsaken är egentligen något av ett mysterium för avokado är en hyvens grönsak, eller bär om vi nu ska vara botaniskt korrekta. God, nyttig och dessutom ganska billig förtjänar den att stå i centrum mycket oftare.
Den vanligaste, grönsvartknörvliga avokadosorten heter Hass och har fett, tätt och mycket krämigt fruktkött med fyllig nötighet och behaglig beska. Den är faktiskt inte alls pjåkig om man får den mogen och utan köldskador. Tyvärr är det sällan fallet.
De tunnskaliga sorterna som den gracilt avlånga Fuerte eller den rundare, kralligare Nabal har en lättare smak. Tack vare sin fastare konsistens är de lättare att skära i vackra bitar och passar bra i sallader. Ytterligare en fördel är att de inte blir brunfärgade och beska lika lätt. Och det är just de sorterna som passar bäst till en underskön avokadofjäril. Men i mina mer vardagliga avokadorecept kan du använda vilka sorter du vill – så länge de är perfekt mogna.
Att laga mat med avokado är kul. Att köpa den är mindre roligt. Välkommen till det stora avokadolotteriet! Någonstans här går det fel mellan köpman och kund. Bristande tillit från båda håll hotar avokadokonsumtionen. Kräsna kunder klämmer sönder avokadon för att de inte litar på att de är redo att avnjutas. Man behöver faktiskt bara pilla lite på stjälkfästet för att avgöra mognadsgraden. Det borde butikspersonalen kunna avgöra för att sedan sortera avokadon i korgar med pedagogiska anvisningar: ”Ät idag”, ”ät i morgon” eller ”ruva i en vecka”. Det är en skymf att man måste betala tre gånger så mycket för en lagom ätmogen avokado i plasttråg.
Att avokado mognar snabbare i en påse med en frukt som äpple och banan är en sådan där sanning som valsat runt länge. I teorin är det mognadsgasen etylen som avges från den mogna frukten som ligger bakom effekten. Men jag har bara läst ett enda ordentligt test, som den amerikanska matnördstidningen Cook’s Illustrated gjort. Där hävdas det bestämt att alla mognadsknep inte gör någon som helst skillnad. Deras slutsats blev: Det enda viktiga är temperaturen avokadon förvaras vid. Lustigt nog går det alldeles utmärkt att få avokado att mogna i kylen, det tar längre tid men de blir till och med jämnare mogna med färre mörka fläckar. Avokadon väljer helt enkelt själv när den ska bli uppäten och du kan bara styra en aning genom att kontrollera förvaringstemperaturen. Att snabba på processen genom att mikra avokadon är bara att glömma, resultatet blir kokt omogen avokado som inte gör någon lycklig.
Eftersom jag inser att jag aldrig kan återskapa avokadofjärilen från mina drömmar har jag valt att servera er en rad enkla och mer vardagliga rätter. Håll till godo!

Avokadons smakkamrater

Grape
Lök
Gräslök
Libbsticka
Herbamare
Tomat
Majs
Röd paprika
Chili
Aprikos
Mandel
Papaya
Lime
Citron
Basilika
Dragon
Räkor
Rökt
Krabba
Dill
Majonnäs
Grönsallad
Valnötter
Bönor
Kyckling
Ädelost
Lax
Gå till toppen