Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Val i skuggan av skandaler och uppgivenhet

Imorgon röstar Bulgarien i ett extrainsatt parlamentsval efter att regeringen avgått i februari. Desperation över arbetslöshet och fattigdom fick bulgarerna att gå ut på gatorna och protestera i vintras. 67 partier ställer upp i valet, men väljarna är trötta på politiker – oavsett vilket parti de representerar.

– Det är ett stort problem här, det finns ingen att rösta på. Vi hatar dem alla. Så du får välja det minst dåliga alternativet, säger konstnären Iskra Blagoeva.
Hennes ansikte är lite spänt när jag hittar henne i parken vid sovjetiska armémonumentet i centrala Sofia. Sockervaddsmaskinen har gått sönder och hon har snabbt fått köpa en ny som spinner oroväckande långsamt. På en trädliknande konstruktion ska hon sätta fast de illrosa fluffiga sockervaddspinnarna och dela ut till de lekande barnen i parken.
Den 34-åriga konstnären deltar i konstfestivalen Sofia Contemporary. Iskra Blagoeva växte upp i det kommunistiska Bulgarien. Då var det gemensamma inbyggt i systemet, säger hon. Efter Berlinmurens fall och under landets knaggliga övergång till demokrati och marknadsekonomi har det gemensamma fått ge plats för det privata. Politiker har berikat sig medan folket blivit fattigare. Genom att ge bort gratis sockervadd vill hon påminna om att det finns en rikedom i att dela med sig.
Som många andra bulgarer lämnade hon landet och bodde några år utomlands, i Wien, men hon tycker att det är mer utvecklande att leva i Sofia.
– I Wien levde jag ett bekvämt, organiserat liv. Visst, jag är arg och frustrerad här, men det finns så många frågor jag kan jobba med. Det är en bra miljö för en konstnär, säger hon.
Bulgarien har haft en stor emigration de senaste tjugo åren, nästan en miljon människor har rest för att skapa sig ett bättre liv någon annanstans.
Idag arbetar många bulgarer i serviceyrken i Spanien, Grekland och Italien, och de utflyttades pengar utgör en stor del av landets ekonomi. Med finanskrisen och EU:s särskilda övergångsregler för Bulgarien begränsas möjligheterna. I hemlandet betyder arbetslöshet med stor sannolikhet ett liv i fattigdom.
Senare samma dag träffar jag Ivailo Tsvetkov, en av Bulgariens främsta satirtecknare. Han tar med mig till kultrestaurangen Bijou bakom universitetet för den återkommande torsdagsträffen med kollegorna. De sitter runt stambordet på den lummiga innergården, och de håller med Iskra Blagoeva om att de inte lider av någon brist på material i Bulgarien.
Skandalerna avlöser varandra, och politikerna är färgstarka typer, ofta med ett förflutet i säkerhetstjänsten under kommunismen. Mest tacksam att karikera är förre premiärministern Boiko Borisov, tidigare livvakt, karatemästare och snacksalig politiker.
Konstnärerna skämtar rått om honom runt bordet medan ölglasen töms, men Ivailo Tsvetkov blir allvarlig när han vänder sig till mig:
– Vi har haft demokrati i över tjugo år och detta är personen vi har valt att leda oss. Jag skäms.
Men väljarna, särskilt på landsbygden, gillar Borisovs rättframma stil. Imorgon har han chans att bli den första premiärministern sedan kommunismens fall som blir omvald.
Analytikern Aleksander Stojanov på Centre for the Study of Democracy är skeptisk till opinionsmätningarna som visar stora variationer. 20–30 procent av väljarna har fortfarande inte bestämt sig.
– Väljarna är splittrade. De med högre utbildning har inget till övers för den typ av ledning som Borisov representerar. I mindre städer är perspektivet annorlunda. De ser skandalerna som interna partibråk och inget som påverkar deras vardag, säger han.
På kulturcentret Red House jobbar Stefan Krastev med att arrangera debatter om aktuella ämnen. Men protesterna i vintras var svåra att fånga upp i ett samtal, tycker han.
– Det fanns en underton av nationalism där, samtidigt som de var en genuin reaktion på problemen i landet. Men jag tänkte, man får inte vara för kräsen. Många demonstrerade för första gången. De hade inte ens några paroller, skrek inga slagord, de var bara där med sina kroppar. Hela idén var att vi är folket, och att politik är smutsigt.
Få verkar tro på det parlamentariska systemet med folkvalda representanter längre. Den senaste regeringen, ledd av Borisovs konservativa Gerb, valdes som en reaktion på de bedrägerier som den tidigare socialistledda regeringen gjort sig skyldig till, men fortsatte själv i samma stil. De protesterande misslyckades med att formulera något alternativ. Och elpriserna som sänktes när protesterna pågick ska nu höjas igen. Stefan Krastev kommer inte att rösta imorgon.
– Men protesterna gjorde det i alla fall tydligt att människor lider i det här landet, säger han.
Det största oppositionspartiet, Bulgariens Socialistparti, har reagerat på politikerföraktet med att presentera en lista med delvis nya namn, varav många är experter och byråkrater snarare än politiker.
– Hela den politiska eliten attackerades i protesterna. Men sen då? Det finns inget alternativ som kan starta om systemet. Det är troligt att det blir nya protester och nya extraval, säger analytikern Aleksander Stojanov.
En kvinna kommer med sitt barnbarn till Iskra Blagoevas sockervaddsträd. Hon tar fram plånboken. Iskra säger nej, det är gratis. Då skakar kvinnan på huvudet, stoppar ner plånboken och går därifrån. Utan sockervadd.

Valet föregås av avlyssningsskandal

Bulgarien blev medlem i EU 2007. EU har riktad stark kritik mot uteblivna reformer och den utbredda korruptionen, och har hållit inne ekonomiskt stöd till landet.
En fjärdedel av de bulgarer som har kontakt med myndigheter betalar mutor till tjänstemän. Det sker 150 000 korrupta transaktioner varje månad i landet.
En fjärdedel av hushållen lever under fattigdomsgränsen.
Den genomsnittliga månadslönen är 3 500 kronor.
Det är förhållandet mellan inkomst och kostnader för hushållen man mätt när Bulgarien utnämnts till EU:s fattigaste land. Samtidigt har den konsekventa åtstramningspolitiken lett till ett av unionens lägsta budgetunderskott.
De två största partierna är konservativa Gerb och Bulgariens Socialistparti (BSP). De enda andra partier som enligt opinionsmätningarna kommer att klara 4-procentsspärren till parlamentet är nationalistiska Ataka och partiet DPS som representerar den turkiska minoriteten i landet.
Veckorna innan valet har präglats av en avlyssningsskandal där Gerbs ledning pekas ut som ansvarig.
Gå till toppen