Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

FN: Vi måste äta mer insekter

I delar av Asien, Afrika och Latinamerika är larver, skalbaggar, gräshoppor och andra kryp självklar mat.

Så här bör framtidens tallrikar se ut, tycker FAO. Fler insekter i kosten – som här på en tävling i insektstillagning i Laos – skulle rädda både jordar och klimat, menar FN:s livsmedelsorgan.Bild: Foto: Thomas Calame / AP
Mer? Ja, minst två miljarder människor har redan insekter som en del av sitt dagliga födointag.
I delar av Asien, Afrika och Latinamerika är larver, skalbaggar, gräshoppor och andra kryp självklar mat.
Antingen är det en av baserna i näringsintaget, som hos en folkgrupp i Amazonas som under regnperioden får sextio procent av proteinbehovet från gräshoppor och en särskild sorts larv.
Eller så är insekter ett inslag i maträtter, som vissa tortillas i Mexiko som garneras med mjölmaskar.
Eller snacks som rostade gräshoppor och annat som till exempel många Thailandssemestersvenskar sett på matmarknaderna.
Men fler bör lära sig att äta insekter, tycker alltså FAO. I en diger utredning kartlägger organet insekten som möjlig läckerhet och näringskälla även för de fem miljarder människor som hittills inte skådat det gastronomiska ljuset i allt som nyss slutat surra, krypa och flyga. Jämfört med de kor, grisar, lamm och kycklingar vi normalt vräker i oss finns det otroligt många fördelar:
Insekter innehåller ofta lika mycket eller mer nyttigheter jämfört med kött i form av proteiner, hälsosamma fetter, kalcium, järn, zink och annat.
Insekter producerar inga metangaser som till exempel kor som avger uppåt femhundra liter per dygn och står för en inte oväsentlig del av växthuseffekten.
Insekter behöver inga betesmarker som tar utrymme från åkermark och vildmark.
Insekter avger ingen ammoniak som tamdjur gör.
Insekter omvandlar sin föda till protein effektivare än varmblodiga djur. Syrsor behöver till exempel bara en tolftedel av vad en ko behöver för att ge samma mängd protein.
Dessutom är de lätta att föda upp, utan behov av teknik och annat dyrt, vilket gör att insektsfarmer kan etableras även i fattiga regioner i världen.
Enligt FAO har bruket av insekter i mat redan börjat sprida sig i västvärlden, åtminstone på vissa restauranger i den högre experimentella skolan.
Men FN-organet konstaterar också att det krävs ett långt utvecklingsarbete för att utveckla och förfina krypens väg till fler mänskliga magar. Och det kanske svåraste av allt: en attitydförändring hos dem som ska öppna munnarna.

Kan du tänka dig att äta insekter? Kommentera!

Gå till toppen