Malmö

Mänskliga rättigheter i skymundan

Eurovision sätter fullt fokus på Sverige. Men skillnaden i bevakningen av tävlingen är stor jämfört mot förra årets då schlager-EM hölls i Azerbajdzjan.
I år talar få om mänskliga rättigheter.

Aktionen We are not one under Eurovision Song Contest syftar till att uppmärksamma den utsatta situation många papperlösa lever i.Bild: Arkivfoto: Åsa Sjöstrand
"We are one". De är gröna, blå, lila och rosa, men flaggorna som pryder Malmös gator bär alla samma text. Eurovision Song Contests valspråk och tävlingens färgglada fjärilslogotyp har strösslats över gatorna. Ingen kan missa att Eurovision är i stan.
– Vi har velat sätta fokus på Europa-gemenskapen och har sagt från början att SVT skulle vilja göra ett Eurovision Song Contest som bygger på public services grundvärden. Det är ju demokrati och alla människors lika värden så "We are one" symboliserar den idén.
Orden är Martin Österdahls. Han är exekutiv producent för Eurovision i Malmö och med en månad kvar till tävlingens final sitter han i SVT:s morgonsoffa för att berätta om SVT:s vision, men det är inte alla som köper budskapet.
– Vi känner att den här typen av slogan och marknadsföring är ett hån mot den kamp som många för i Malmö. Det finns mycket aktivism här, men det är för att det finns många problem, säger Emma Lundberg.

Hon är journalist, ingår i Malmös feministiska nätverk och är en av initiativtagarna till aktionen We are not one. Timmarna före första semifinalen på tisdagen står hon utanför Malmö arena och delar ut flygblad.
– När Eurovision hölls i Azerbajdzjan var det en självklarhet att tala om mänskliga rättigheter, men det anses inte vara det här, säger hon.
Eurovision Song Contest är en av de största produktioner som någonsin har gjorts i svensk tv. Med 125 miljoner tittare är Eurovision större än något annat underhållningsprogram i världen. Tävlingens enorma popularitet ger de länder som arrangerar Eurovision en svårköpt möjlighet marknadsföra sig själva, men uppmärksamheten har en baksida.
Förra året stod diktaturen Azerbajdzjan som värd för schlager-EM. Svenska Loreen vann en jordskredsseger, men mediebevakningen av hennes vistelse i Baku handlade till stor del om sångerskans engagemang för azeriska kvinnorättsaktivister och demokratikämpar.
Inga politiska utspel tillåts inom ramarna för Eurovision, men de som ville separera tävlingen från politik fick en svår nöt att knäcka när Sveriges ambassadör kallades till det azeriska utrikesdepartementet för att besvara beskyllningar om att Loreen försökte politisera tävlingen.

Under maj månad förra året publicerade svenska tidningar 208 artiklar som innehöll orden "Azerbajdzjan" och "demokrati". Under samma period ger en sökning på "Eurovision" och "mänskliga rättigheter" 120 träffar i databasen Mediearkivet. När tävlingen hålls i Malmö är det få som gör kopplingen.
– För att Sverige ska kunna visa en bra sida av sig själv måste Sverige visa den dåliga sidan. De måste visa de minderåriga som hungerstrejkar för att inte bli utvisade, säger Ali Ahmadi.
Han är en av tiotusentals människor som har erfarenhet av leva som papperslös flykting i Sverige. Ali Ahmadis familj var hazarer, en folkgrupp som förföljs av talibanerna i Afghanistan eftersom de bekänner sig till "fel" inriktning av islam. I dag är hans far och bror döda och hans mor finns någonstans i Iran.
Två gånger har Ali Ahmadi gjort resan till Europa från Afghanistan via Iran och Turkiet. Han kan vittna om skräcken när han korsade Medelhavet i en gammal fiskebåt som till hälften fyllts av vatten, om hur rädslan för polisen fått honom att undvika folksamlingar och om tomheten och tristessen när han höll sig gömd.

Måndagen efter ESC-finalen skall Ali Ahmadi på intervju hos Migrationsverket. Han säger att han med 99 procents säkerhet kommer att bli utvisad.
– När jag tänker på mitt ärende tänker jag på den arabiska revolutionen som startade när en person tände eld på sig själv. Kanske måste några av oss dö för att det ska bli en ändring i asylpolitiken, säger han.
Men Ali tänker inte lämna Sverige utan att göra ett avtryck. Med hjälp från vänner i nätverket Asylgruppen arrangerar han protestmarschen Asylstafetten. Han och en handfull andra asylsökande skall han gå till fots från Malmö till Stockholm för att uppmärksamma förhållandena för papperslösa flyktingar i Sverige.
– Det är en rättslös situation och många papperslösa vågar till exempel inte anmäla brott. Vi känner till fall där de utsätts för utpressning med hot om att bli angivna och utvisade, men de vågar inte anmäla, säger Emma Söderman.

Hon är doktorand vid Lunds universitet och forskar om situationen för ensamkommande flyktingbarn i Sverige. Utan att blinka hävdar Emma Söderman att svenska myndigheter åsidosätter mänskliga rättigheter i behandlingen av flyktingar. Det uppmärksammade Reva-projektet har inneburit att allt fler av de flyktingar som gömmer sig i Sverige inte vågar söka hjälp.
I juli träder en ny lag i kraft som ger papperslösa flyktingar under 18 år full rätt till vård och vuxna rätt till "vård som inte kan anstå", men Emma Söderman menar att många papperlösa trots det kommer att leva i en extremt utsatt situation
– De papperslösa förnekas sina mest basala rättigheter och förvägras även rätten till en skälig levnadsstandard, säger hon.
På lördag avgörs Eurovision. Mediearkivet igen. En sökning på "Eurovision" och "mänskliga rättigheter" under maj månads två första veckor ger sju träffar. Ali Ahmadi ska tillbringa lördagskvällen i Folkets park i Malmö. Har han en favorit inför finalen, en låt eller artist han hoppas kan vinna?
Nej, Ali Ahmadi tänker inte titta på Eurovision.
– Jag ska träffa mina vänner. Vi har viktigare saker att tänka på.

Papperslösa flyktingar i Sverige

Begreppet papperslös används för de människor som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd och alltså saknar rätt att vistas i landet.
Hur många papperslösa som lever i Sverige osäkert. I en rapport från Socialstyrelsen från 2010 uppges antalet papperslösa i Sverige vara mellan 10 000 och 50 000. Mörkertalet är stort eftersom en papperslös flykting per definition inte finns registrerad hos någon myndighet.
Projektet Reva (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete) påbörjades 2009 och syftar till att öka rättssäkerhet och effektivisera handläggningen av asylärenden. Projektet har mött hård kritik sedan polisen anklagats för att ha genomfört slumpmässiga id-kontroller av människor med "utländskt utseende".
Sedan 2011 har Malmö varit en pilotkommun för Reva-projektet och det var i Malmö som tidningen Re:public först uppmärksammade hur papperslösa flyktingar tvingas gå under jord på grund av Reva.

Asylstafetten

Med start den 17 juli skall en grupp asylsökande flyktingar fotvandra från Malmö till Stockholm. På vägen skall de berätta för människor om sin situation för att försöka väcka uppmärksamhet kring hur den svenska flyktingpolitiken kan drabba enskilda människor. Fotvandringen beräknas ta en månad och alla som vill kan fall in i marschen.
Här är städerna som Asylstafetten passerar: Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg, Åstorp, Örkelljunga, Markaryd, Ljungby, Värnamo, Vaggeryd, Jönköping, Gränna, Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Trosa, Tumba och Stockholm.

SVT svarar på kritiken

När TT Spektra vill ha en kommentar från SVT om aktionen We are not one är det kommunikationsdirektör Helga Baagøe som ringer upp. Hon tycker att kritiken som riktas mot SVT och Eurovisions slogan är missriktad.– Om de anser att vi ger en felaktig bild av Sverige så är mitt svar att vi inte ger en bild av Sverige utan att vi gör en musiktävling som går ut till hela Europa, säger hon.SVT:s idé med Eurovisions slogan "We are one" är att påminna om den idé som låg till grund för tävlingen från första början. I efterkrigstidens Europa skulle den nya tv-tekniken användas för att bygga broar mellan olika europeiska länder.– De vill diskutera det svenska samhället som kanske inte ser ut exakt som de tycker att det borde göra och de vill använda Eurovision för att sätta ljuset på den här diskussionen. SVT vill också diskutera Sverige, men inte just i det här programmet, säger Helga Baagøe.
Gå till toppen