Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Sverige går närmast motvalls mot omvärlden när det gäller IT i utbildning.”

Underligt nog prioriteras inte en öppen utbildningskultur i Sverige. Dels är utbildningssystemet fyrkantigt, dels driver varken regeringen eller oppositionen utbildningsfrågor kopplade till nätets möjligheter.
Det skriver Ebba Ossiannilsson, vice ordförande för Sverd, Svenska riksorganisationen för distansutbildning.

Världens samlade kunskap är idag bara några klick bort och dessutom gratis.
Framför allt amerikanska prestigeuniversitet erbjuder gratis-online kurser till alla överallt, oavsett bakgrund. Även europeiska initiativ har slagit igenom på kort tid.
Nätkurserna ger möjlighet att se och lyssna till världens främsta forskare och föreläsare i datorn hemma i soffan eller på väg med mobilen, alternativt surfplattan, i hand.
Genom MOOC, Massive Open Online Courses, får alla som anmäler sig, oftast flera tusen från hela världen, möjlighet att delta. Kurserna och materialet är attraktivt paketerat, lättillgängligt och bygger på den enskildes lust att lära.
Studenterna bestämmer takten och bildar grupper i vad som kan kallas ett globalt klassrum.
Öppna kurser på nätet har förekommit i många år, men begreppet MOOC skapades i huvudsak av en grupp kanadensiska forskare och universitetslärare 2008.
Även om MOOC inte alltid leder till formella kvalifikationer kan man ta till sig kunskap som kan vara bra för karriären eller intressant av andra skäl.
Oftast finns det inga formella examinationer eller poäng, istället får man något som kallas för badges, eller märken. Dem kan man samla på sig och i vissa länder visa upp för utbildningsanordnare eller arbetsgivare som kan utfärda intyg.
Möjligen kommer arbeten och intyg från MOOC-utbildningar framöver att omvandlas till akademiska poäng mot en avgift och då utgöra en affärsmodell för lärosätena.
MOOC utgår oftast från webbinarier där olika teman utforskas i självstyrande grupper och kursernas innehåll förhandlas fram i nätverk. Undervisningsmaterialet består för det mesta av bilder, texter, ljud eller andra medier.
De gratis, öppna nätbaserade utbildningarna innebär en ny form av folkbildning och utmanar traditionella akademiska strukturer där de flesta följer samma väg med en tydlig början och ett tydligt slut. Inte en utan många olika organisationer står för innehåll, sammanhang, examination och eventuell betygssättning.
De nätbaserade kurserna gör också att högre krav ställs på att den som deltar tar ansvar för sitt lärande.
Det kan tyckas anmärkningsvärt att de mest prestigebundna universiteten i främst USA ger sig in på MOOC-marknaden. Normalt betalar de studenter som går där höga avgifter. Men konkurrensen är stor och statusen hög, och därför har dessa universitet råd att locka resten av världen till kortare kurser. Målet kan vara att försöka förmå nätstudenterna att så småningom söka längre prestigeutbildningar.
För många människor är möjligheten till en nätkurs på ett världsberömt universitet bättre än en utbildning på ett lokalt och mindre känt lärosäte och framför allt mycket bättre än ingen utbildning alls.
MOOC är en social innovation, ett fenomen som gör att förutsättningarna för utbildning omformas.
Utbildning online bidrar till att förändra och utveckla samhället genom att icke traditionella grupper av studenter, som varit bundna av restriktioner som tid och plats, kan utbilda sig.
Nätet gör att möjligheten att sprida såväl politiska som sociala effekter av utbildning och lärande långt utanför lärosätenas geografiska gränser ökar.
Lättillgänglig och öppen utbildning av hög kvalitet gör att människor, inte minst i utvecklingsländer, får betydligt större möjligheter att öka sin kompetens.
Underligt nog prioriteras inte en öppen utbildningskultur i Sverige. Det är snarare en icke-fråga, speciellt bland myndigheter och utbildningsorganisationer. Dels har Sverige ett väldigt fyrkantigt utbildningssystem, dels driver varken regeringen eller oppositionen utbildningsfrågor kopplade till nätets möjligheter.
Sverige går närmast motvalls mot omvärlden när det gäller IT i utbildning. På många skolor får man till exempel inte använda mobiltelefoner och på många högskolor och universitet får man inte filma föreläsningar.
Men erbjuder inte universitet och högskolor vad den som söker kunskap och utbildning vill ha, finns det alternativ. Frågan är vad som händer när svenska studenter prioriterar etablerade MOOC-kurser från några av världens bästa lärosäten framför det egna landets högskolor och universitet.
Ebba Ossiannilsson
Ebba Ossiannilsson är vice ordförande i Svenska riksorganisationen för distansutbildning, Sverd. Hon är engagerad nationellt och internationellt när det gäller lärande på nätet, arbetar på Lunds universitets pedagogiska utvecklingsenhet och har disputerat på en avhandling om kvalitet och nätbaserat lärande.
Gå till toppen