Kultur & Nöjen

Kalle Anka i klassrummet

I dag har serier blivit en konstform. Nästa steg är nära. Med projektet Serier i skolan lanserar Malmöförlaget Egmont Kalle Anka-tidningen som läromedel. Treorna på Augustenborgsskolan har testat under våren.

Kalle och hans vänner har kommit in i klassrumsvärmen hos klass 3 B.
Fast just idag är det Oppfinnar-Jocke och hans senaste uppfinning, en tankeläsare, i historien ”Pippi direkt” som står i fokus. För att testa sin uppfinning försöker han fånga en fågel för att få reda på varför den sjunger. Barnen får i uppgift att fundera över fågelns tankar och rita egna pratbubblor och tolka fågelns känslor. ”Fångar han mig dör jag” är ett förslag.
Vidare ska barnen berätta om de, likt Oppfinnar-Jocke i serien, blivit arga på någon teknisk pryl och varför.
Det har alla. Ilskan har riktat sig mot datorn och mobilen eller mot ett tv-spel som kan kasta ner dem i svarta hål av missade tivolibesök och förlorade bollar.
Efter varje moment under lektionen får barnen redogöra högt för vad de har kommit fram till.
– Projektet har gjort att många av eleverna vågar ta steget fram och redovisa, säger Joakim Björkman, klassens mentor. Han har själv funderat en del kring att använda serier i klassrummet.
– Jag är uppvuxen med Kalle Anka och Tintin så detta projekt är mycket inspirerande. Serier är en tacksam produkt. Man kan variera uppgifterna och växla mellan att rita, skriva och läsa. Eleverna läser samtidigt och kan delta på sin nivå och alla i klassen kan leverera ett arbete, säger han och berättar att treorna är väl bekanta med tecknad film, men att läsa serier har inte varit självklart för alla.
Kalle Anka och hans vänner i Ankeborg har varit en del av undervisningen i framför allt svenska under vårterminen. Projektet har initierats av serieförlaget Egmont i Malmö. I en tid när läsförståelsen stadigt har försämrats är alla medel tillåtna för att vända den nedåtgående spiralen. För barn med hög skrivtröskel gör bilderna det lättare att komma igång. Flera av barnen i klassen har annat modersmål än svenska och språknivån är ojämn.
– Serier är bra för språkutvecklingen. Bilderna stödjer texten och underlättar om man inte förstår alla ord, säger Jonas Lidheimer, projektledare på Egmont där man länge har sett seriernas potential som undervisningsmaterial, inte minst i seriestaden Malmö.
– Kombinationen text och bild kan bli en aha-upplevelse för lässvaga barn, säger han och menar att förstår man vad man läser ökar läsglädjen. Och då vill man läsa mer.
Skolans bibliotekarie Piroska Bakran är också knuten till projektet Serier i skolan och hon ser många kunskapsvinster.
– Barnen lär sig att skapa berättelser, att se vad som händer och hur man berättar en historia. Serieformatet har många ingångar och passar barnen på olika sätt som ökar läslusten, säger Piroska Bakran som har märkt ett ökat intresse för serier när barnen kommer till biblioteket. Hon nämner den franska dagboksserien ”Lou!”
Eleverna har fått 150 sidor Kalla Anka-serier i ett specialgjort särtryck med nya och äldre serier, bland annat av legendaren Carl Barks.
– Serierna är också särskilt utvalda med tanke på språket, säger Jonas Lidheimer.
En del av serierna är av äldre datum med ord som flax, slöfock och snåljåp. Ett ypperligt tillfälle att fundera över synonymer och motsatsord.
Ankornas hemstad Ankeborg öppnar för diskussioner om vad som behövs för att en stad ska fungera. Eleverna har byggt en egen modell av en stad och bekantat sig med perspektiv, skalor och begrepp som infrastruktur.
Som grund för projektet har läraren Melinda Galaczy utvecklat en specifik lärarhandledning med konkreta exempel som är kopplade till serierna. Hon har tidigare arbetat med serier bland åttorna på skolan, men då var materialet ett helt annat, nämligen zombieäventyret ”The Walking Dead”.
Till hösten kommer materialet att finnas på nätet tillgängligt för alla skolor.
Klass 3 B:s mentor Joakim Björkman presenterar dagens första uppgift. För att kunna skriva egna pratbubblor till en tecknad serie måste Minja Sloan och Ajdin Sobo försöka tolka figurernas tankar och känslor.
”Jul i Pengalösa” öppnar för tankar kring ekonomi.
Minna Kaljaca berättar om sin trilskande mobiltelefon som gjorde att hon inte fick kontakt med sin kompis och missade ett besök på tivoli.
Elma Caus och Minja Sloan läser Kalle Anka på skoltid och får lära sig hur man själv kan bygga upp en berättelse och utveckla karaktärer.

Tre klasser läser serier på svenskan

Under våren har tre klasser på Augustenborgsskolan fått använda serier inom ramen för ämnet svenska. Lärarhandledningen utgår från senaste läroplanen. Fokus ligger på läsning/läslust och skapande kreativitet. Projektet kommer att följas upp med intervjuer med lärare och elever och följs av Lars Wallner, doktorand vid Linköpings universitet.
Gå till toppen