Malmö

Avloppet avslöjar knarkarna

Sydsvenskan mätte narkotikahalterna i avloppsvattnet i Lund och Malmö förra lönehelgen. Cannabis var vanligast, men vi hittade även kokain och amfetamin.

Bild: Foto: Laura Mendelin
Det är var tjugonde invånare mellan 15 och 65 års ålder i de två kommunerna. Kanske du, din granne, klasskamrat, kompis eller kollega.
I det kollektiva urinprovet vi tog på Sjölundaverket i Malmö och Källbyverket i Lund är cannabis vanligast: 10 700 doser i Malmö, 1 370 i Lund.
Amfetamin kommer på andra plats, med 1 340 doser i Malmö, 110 i Lund.
Kokain är ovanligast med 320 doser i Malmö, 26 i Lund.
Föga förvånande är det lättare att få tag på narkotika i Malmö än i Lund, berättar krogbesökare och andra som Sydsvenskan träffade samma natt som provet togs.
Analysmetoden att granska narkotika i utflödet av avloppsvatten har aldrig använts här tidigare. Rent vetenskapligt är den färsk – år 2011 gjorde ett forskarlag under norsk ledning en liknande granskning av 19 europeiska städer. Den visade bland annat att Europas invånare konsumerar 355 kilo kokain per dygn. Värde i brukarledet med svenska priser: 284 miljoner kronor.
– Mängden narkotika som förbrukas i en stad ger en god uppskattning av hur mycket pengar som går in i den svarta ekonomin, säger Kevin Thomas, som ledde den norska studien.
Genom hundratals mil av avloppsledningar i Malmö och Lund samlas urin och avloppsvatten. Det tar några timmar från spolning i Lunds brantare sluttande ledningar innan vattnet når reningsverket. I det plattare Malmö kan det ta upp till åtta timmar.
Efter att avföring och andra fasta partiklar silats undan, tog vi prover på de enorma vattenmängder som forsar. Enbart genom Sjölundaverket i norra Malmö kommer 1 350 liter i sekunden. Det motsvarar sju fulla badkar.
För knarktestets del räcker det med ett par deciliter i ett så kallat blandprov.
Flera hundra doser kokain snortades upp i näsor i Skåne. Och över tusen doser amfetamin antingen snortades eller injicerades. Det finns fler sätt att ta drogerna på, men de nämnda är de vanligaste.
Det mest slående resultatet är antalet cannabisdoser i Malmö – 10 700, enligt Karolinska institutets analys av vattenproverna. Det motsvarar över 1,3 kilo cannabis – marijuana eller hasch – som malmöbor tagit. Räknat per år talar det för att Malmöbornas cannabishandel omsätter över trettio miljoner kronor.
– Att 10 700 personer i Malmö skulle använda cannabis en helg känns spontant som en väldigt hög siffra, men inte fullständigt overklig. Vi tar oerhört mycket cannabis vid våra tillslag på krogar och ute på gatan, säger Jonas Jönsson, gruppchef vid Malmöpolisens narkotikaspaning.
Marijuana, torkade blad och växtdelar, är numera mycket vanligare än hasch.
– Vi uppfattar att marijuanan har ökat kopiöst, nu verkar det som att vi är självförsörjande på drogen i Sverige. Mycket av det är hemmaodling, det ser vi vid tillslagen – allt från att ha en kruka i vardagsrummet till mer industriellt i sommarhus och källare, säger Patrik Nykvist vid Lundapolisens narkotikaspaning.
Jonas Jönsson i Malmö menar att bruket av cannabis har avdramatiserats och spritt sig de senaste åren i takt med en ökad acceptans på flera håll – en handfull stater i USA har legaliserat cannabis, Köpenhamns kommunledning förespråkar legalisering och i Nederländerna förekommer legal handel sedan många år.
– Cannabis finns i alla samhällsgrupper, det har vi mängder av indikationer på. Därför är er studie jätteintressant – den tar ju med dem som röker hemma i lägenheten också. Man ska inte tro att det är begränsat till vissa grupper, utan mycket mer spritt. Det måste belysas, säger Jonas Jönsson.
Ett avloppstest kan alltså användas för att kasta ljus över "mörkertalet" – alla de brukare som inte är heltidsmissbrukare, alla de som inte åker fast.
– Skulle vi rikta in spaningar på medelålders användare skulle vi få fullt med träffar. Men tvärtemot vad många verkar tro är det inte så vi jobbar. Vi satsar på unga och nya missbrukare för att stoppa dem. Och så försöker vi slå högre upp i näringskedjan, mot dem som profiterar på det här, säger Jonas Jönsson.
Profitörer är det gott om, sett till hur många olagliga affärer som ligger bakom narkotikaanvändandet. De som kissade ut det avloppsvatten Sydsvenskan kontrollerade i Malmö och Lund hade tillsammans satt i sig cirka 35 gram kokain, 40 gram amfetamin och 1 500 gram cannabis.
– Renodlade och erfarna cannabismissbrukare kan konsumera kanske 10 gram om dagen, medan ungdomar köper en portionspåse på 0,7 gram och delar på flera när de röker. Du kan ju själv räkna ut hur många transaktioner som måste genomföras för att förbruka de mängder du nämner, säger Patrik Nykvist i Lund.
Vem tjänar på det?
– Småköparna betalar 140 kronor grammet – det är en stor förtjänst även i gatuledet. De utredningar vi haft visar att den som säljer mycket och ofta både kan finansiera sitt eget missbruk och klara sina andra levnadskostnader, säger Patrik Nykvist.
Profiten ökar högre upp i säljkedjan, säger hans kollega Jonas Jönsson.
– Den som har direktkontakt med Colombia [där nästan allt kokain i världen har sitt ursprung] gör vansinniga pengar. De som säljer på gatan är ofta själva missbrukare. De riktigt stora pengarna går till dem som inte ens rör narkotikan. Enligt vår erfarenhet är det svårt som fan komma åt dem.
Håkan Leifman är chef för CAN, centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, som arbetar mot missbruk.
– Siffrorna från ert test är inte orimliga på något sätt. Det skulle vara väldigt intressant att göra den här typen av test över längre tid för att få reda på hur många som använder det varje dag, säger han.
För det vet ingen med säkerhet. De undersökningsverktyg som finns för att ta reda på narkotikabrukets omfattning är i bästa fall trubbiga:
Beslagsstatistik från polis och tull.
För att få något mått brukar tullen säga att cirka 10 procent av all insmugglad narkotika beslagtas.
– Det är en gammal siffra utan egentligt underlag. Det skulle kunna vara en, fem eller tjugo procent, säger Håkan Leifman.
Indirekta uppgifter, som vårddiagnoser.
– Det tas fram data från alla som obduceras, om de har cannabis i kroppen, exempelvis. Alltså även om drogen inte var dödsorsaken, säger Håkan Leifman.
Men indirekta data, liksom kriminalstatistik, kan lätt påverkas.
– Säg att sjukvården får mer medel under en period och väljer att satsa på ungdomar, uppsökande på något sätt – då kan narkotikaförekomsten stiga plötsligt. Det är likadant med om polisen skulle satsa särskilt, säger Håkan Leifman.
Enkäter.
Ger tydliga resultat bland skolungdomar, där många nås av undersökningen. Men de är svåra att få helt rättvisande. Dels för att brukare kanske inte vill svara ärligt, av skam eller andra skäl. Dels för att det är omöjligt att nå alla medborgare.
– Vi litar på attitydundersökningarna bland unga – där ser vi hur synen på cannabis förändrats mycket under senare år – riskmedvetandet är lägre än tidigare. Det vore mycket intressant att göra avloppsundersökningar som ett komplement till andra undersökningar. Man skulle strategiskt välja ut kanske tio orter där det på goda grunder kan tänkas vara skillnader i konsumtion och testa, säger Håkan Leifman.
Den processen är redan igång. I januari i år tog Umeå universitet prover på 30 orter samtidigt en vanlig vardag.
– Vi vill komma åt det vardagliga bruket. Vi har även tittat på vissa läkemedel. Avloppsstudier är ett komplement, utan dem får man inte en rättvisande bild, säger Marcus Östman som ingår i projektet.
Resultatet har nyligen lämnats för granskning till en vetenskaplig tidskrift.
En undersökning av Gävle kommun under påskhelgen i år visade på 1 230 doser cannabis. Gävle har en befolkning på 96 200 personer.

Så gjorde vi mätningarna

1. Klockan 18.00 den 27 april började provtagningen vid två avloppsreningsverk i Sydvästskåne - Sjölunda i norra Malmö och Källby i Lund.
Fram till klockan 06.00 påföljande morgon tog en automat prover var sjätte minut i det vatten som rann in i verken.
Fasta partiklar, som avföring, hade först silats av.
2. Preparaten kan alltså ha kissats ut, eller spolats ner, när som helst under tidsperioden. De sammanlagt 120 proverna hälldes ner i en behållare per reningsverk, ett så kallat blandprov.
Blandproverna hölls nerkylda till morgonen den 29 april när en budfirma tog över och flög dem till Stockholm, fortfarande kylda.
3. Professor Olof Beck vid karolinska institutets farmakologiska institution gjorde analysen. Proverna filtrerades för att koncentreras och analyserades i en masspektrometer som enkelt talat slår sönder partiklarna i småbitar och får fram vilka substanser som finns i provet.
– Den är väldigt känslig och väldigt säker, säger Olof Beck.
4. Proverna kommer från 390 000 personer - 300 000 vid Sjölundaverket, 90 000 vid Källby. Analysen har vägts av mot vattenflödena, tusentals liter i timmen, som gäller för de båda reningsverken. Analysmetoden är internationellt accepterad och har använts vid en undersökning av avloppsvatten i 19 städer över hela Europa.
Läs alla artiklar om: Knarket i Skåne
Gå till toppen