Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Bankkrisen i Danmark

Den danska regeringen är inne på sitt femte räddningspaket för banksektorn nästan lika många år. Samtidigt förlorar småsparare och småföretagare stora pengar.

Max Bank i Næstved hade anor från 1901 och nytt, modernt huvudkontor i hamnen sedan 2009.
Bara två år senare, hösten 2011, blev banken ett av finanskrisens många danska offer när den inte kunde leva upp till den danska tillsynsmyndighetens, Finanstilsynets, krav på bland annat nedskrivningar av krediter. Bankens "krak", som danskarna uttrycker det när en bank kollapsar, var ett faktum.
Næstved är södra Själlands centralort med omkring 80 000 kommuninvånare.
Från sitt kontor en trappa upp i ett av de något modernare trevåningshusen i den gamla stadskärnan styr Anne Steen Næstveds Cityforening, en förening för handlare och andra lokala företagare med 190 medlemsföretag. Hon uppskattar att stadens invånare och företag som kunder var jämnt fördelade mellan Max Bank och den kvarvarande lokalbanken Diba, Danmarks äldsta.
– Men när Max Bank "krakkede" gick det ett sus genom hela staden, alla hade ju på något sätt kontakt med de lokala bankerna.
Anne Steen menar att en mindre, lokal bank har en annan närhet till lokalsamhället än en rikstäckande storbank.
– En lokal bank känner snickaren och vet att även om han inte har så mycket på kontot just nu så kan man lita på honom, han ska säkert betala vad han är skyldig. I en storbank är vi allihop bara en siffra. Det är så långt till toppen, det är det jag är rädd för.
Vid utgången av 2007 fanns det inte mindre än 147 självständiga banker i Danmark. Även om det, precis som i Sverige, finns en handfull rikstäckande storbanker är lojaliteten med de små, lokala bankerna fortfarande stark på många håll. Lokalbankens ofta långa historia och stora engagemang i såväl företagande som idrott och kultur ger den stort förtroende på orten.
Men krisen i den danska banksektorn är på väg att förändra bilden. Redan i januari 2008 var den mindre Bank Trelleborg på randen till konkurs och räddades av ett uppköp.
Som bankkrisens startpunkt brukar istället Roskilde Banks sammanbrott på sommaren samma år räknas.
Banken, som lär ha stått modell för Korsbæk Bank i den kända tv-serien Matador, var då Danmarks tionde största bank. Ett år senare hade ytterligare fem banker lämnat in. Bland dem fanns Fyns största bank, Fionia Bank, även den på topp tio i landet. Fler följde och i början av 2011 var det Amagerbankens tur, då Danmarks elfte största bank.
I dag är 58 av de 147 danska banker som fanns för bara fem år sedan borta. De flesta har helt eller delvis övertagits av konkurrenter.
Tretton har övertagits av det speciellt inrättade statliga holdingbolaget Finansiel Stabilitet, däribland just Roskilde Bank, Fionia Bank och Amagerbanken.
Det är den globala finanskrisen tillsammans med en bostadsbubbla, där danska villor och lägenheter under ett antal år både värderats och belånats allt högre, som har ruckat på den danska banksektorns struktur.
Enligt tidningen Berlingske hade bankkrisen i början av förra året totalt kostat de danska bankerna omkring 130 miljarder danska kronor i nedskrivna bolån. Men det är inte bara bankerna som påverkas. Sedan sommaren 2008 har den danska arbetslösheten stigit från strax över två procent till omkring sex procent, och omkring 155 000 danskar går nu utan jobb.
Martin Jes Iversen är lektor på Copenhagen Business School och har skrivit boken "Sidste udvej" om Finansiel Stabilitet och den danska bankkrisen. Han säger att det inte är de många små, lokala bankerna som varit problemet.
– Problemet var de mellanstora, det är de vi har för många av i Danmark. De som varken är så stora att de själva klarar av sådant som betungande rapporteringskrav eller att skaffa mer kapital i New York, men å andra sidan är de inte så små att de inte blir exponerade. De var i mellanstorlek men ville gärna bli större än de var.
En av de där mellanstora bankerna var Max Bank. Banken hade gjort sig känd som innovativ, bland annat med sitt prisbelönta kafékoncept.
På ett av hörnen i det trånga systemet av gågator i de centrala gamla delarna av Næstved ligger ett av bankkaféerna som tidigare var Max Banks. Numera står det Sparekassen Sjælland på skylten, banken med säte i Holbæk väster om Köpenhamn som tog över de friska delarna när Max Bank kollapsade.
I motsats till hur det brukar vara på bankkontor är det inga problem att få tillstånd att ta bilder. "Det här är inte en bank med ett kafé i, det är ett kafé med en bank i", säger en av de ansvariga glatt.
Lokalen domineras också av den kvadratiska kafédisken tillsammans de många borden och stolarna just innanför de stora skyltfönstren mot gatan. Några traditionella kassor syns inte till. Den sobra färgsättningen och den dämpade stämningen påminner desto mer om en traditionell bank: nästan alla bord är lediga och runt kafédisken är det tomt.
Längst in i lokalen skymtar några banktjänstemän vid sina diskreta skrivbord, på gatan utanför står prislistan: en kopp kaffe kostar tio kronor för bankens kunder, sex kronor mer för oss andra.
Sedan bankkrisen slog till har den danska regeringen i två olika räddningspaket infört statliga insättningsgarantier som skyddar de pengar vanliga småsparare hade på sina konton i problembankerna.
Trots det har många förlorat en stor del av sitt sparande. Precis som på de flesta håll i Danmark var många av Max Banks kunder också aktieägare i banken, men för aktiekapitalet gällde inga garantier när banken gick omkull.
En anledning att köpa aktier i banken där man är kund kan vara att i praktiken slippa avgifter för en del av bankens tjänster.
Men Anne Steen säger att det framförallt handlar om att kunderna gärna ville stötta sin lokala bank.
– Och det gick bra, man köpte aktier för nästan inga pengar och plötsligt var man nästan miljonär.
Hon säger att ingen i Næstved kunde föreställa sig att banken som funnits i över hundra år skulle gå omkull. Men sedan hösten 2011 är aktierna värdelösa och pengarna förlorade.
– Det gör ont i ett litet lokalsamhälle, plötsligt har man inte längre de pengarna i ryggen om man ska köpa nytt hus, gå i pension eller vad det än kan vara.
Snett mittemot bankkaféet, nästan dolt bakom några av de stora klädställningar som kantar gågatan, ligger damklädesaffären Jane P. Innehavaren Jane Priess håller uppsikt över den lilla butikslokalen och gatan utanför från sin plats bakom disken. Hon säger att det märktes när Max Bank fick problem.
– De bankanställda brukade komma in på lunchen och handla, men det slutade de ju med.
Hon var själv både kund och aktieägare i Max Bank och därmed en av förlorarna i bankens "krak".
– Som företagskund ville de att man skulle köpa aktier, det var ju en säkerhet för dem också. De pengarna ser man ju aldrig igen.
Jane Priess är nu kund i Sparekassen Sjælland i stället. Flytten har inte påverkat henne, hennes avtalsvillkor är desamma.
– Jag har ju till och med samma bankman.
Anne Steen säger att det gäller för Næstvedborna att bevara den kvarvarande lokalbanken, men att många numera känner sig otrygga i en mindre bank. Det kan vara en anledning för Max Banks tidigare kunder att stanna kvar hos den större Sparekassen Sjælland.
I Næstved har man också vant sig vid att ha två lokala banker som sponsrar en mängd olika aktiviteter i staden. Diba stöttar precis som tidigare det lokala fotbollslaget i tredjedivisionen, medan Sparekassen Sjælland tagit över Max Banks sponsorskap av det andra stora idrottslaget: basketlaget Team FOG. Anne Steen är ändå orolig för framtiden.
– Hittills har de tagit över de flesta av Max Banks åtaganden, men på lång sikt kan man vara rädd för att de inte vill vara med på samma sätt.
Team FOG i Næstved är ett av Danmarks bästa basketlag. De senaste fem åren har laget nått topplaceringar, även om två cupfinalförluster och det senaste årets sjätteplats varit besvikelser.
Laget delar kontor med fotbollsklubben. Möteslokalen har utsikt över fotbollsstadion som ligger vägg i vägg med baskethallen. De båda klubbarna har samma ägare och styrelse, men är uppdelade i varsitt bolag.
Vd Andreas Larsen är uppvuxen i basketklubben, hans far spelade i a-laget när han var liten. Han säger att uppdelningen mellan klubbarna är naturlig.
– Vi har olika kunder, olika sponsorer och olika fans.
Totalt har Team FOG 163 sponsorer. Huvudsponsorskapet som Sparekassen Sjælland tagit över står för nära tio procent av klubbens budget.
– Det är ganska mycket pengar, speciellt med tanke på att vi inte gör någon större vinst.
Andreas Larsen säger att han aldrig var orolig, men att det skulle ha fått konsekvenser om ingen ny sponsor hade tagit Max Banks plats.
– Vi hade inte fått lägga ner, men vi hade fått revidera hela budgeten. Mindre pengar hade inneburit sämre spelare och en sämre produkt. Och så många stora företag har vi trots allt inte i Næstved.
Han tror att tidigare Max Bank-anställda sett värdet av sponsorskapet och internt varit goda ambassadörer för klubben för att få Sparekassen Sjælland att överta sponsorskapet.
– Koncerndirektören bor ju i Holbæk, mer än en timmes körning härifrån. Han kommer inte och ser matcherna på samma sätt som den gamla ledningen gjorde. Men de som är här, de är väldigt engagerade, tycker jag.
Där klubben tidigare hade ett längre avtal med Max Bank ska det nya avtalet med Sparekassen Sjælland förnyas varje år. Men Andreas Larsen är i motsats till Anne Steen inte orolig. Han ser till och med en fördel i att den nye sponsorn inte har sitt huvudkontor i staden.
– Produkten vi har hjälper till att göra Sparekassen Sjælland lokala. De behöver visa att de vill nåt här i Næstved.
De strukturella orsakerna bakom den danska bankkrisen som till sist fick Max Bank på knä är enligt Martin Jes Iversen den globala finanskrisen som startade i USA under sommaren 2008 och boomen på den danska bostadsmarknaden. Mellan 2003 och 2007 ökade de danska hushållens skulder till knappt 600 miljarder kronor från att tidigare att ha legat stabilt kring 200 miljarder kronor.
– Danmark ligger på topp tre i Europa när det gäller hushållens skuldsättning i förhållande till bnp, det vill säga hela ekonomins storlek. Bankerna blir därför beroende av att löpande finansiera sig genom att sälja obligationer på den internationella marknaden. Plötsligt fungerar det inte längre på grund av finanskrisen. Och då fick de danska bankerna stora problem, säger Martin Jes Iversen.
Men han menar också att det finns en strategisk orsak till att just vissa, i första hand mellanstora, banker fick problem. Banker som Roskilde Bank, Amagerbanken och Max Bank hade växt aggressivt. På bara några år hade de kraftigt ökat sin exponering och utlåningen var 2007 i förhållande till inlåningen långt över hundra procent, i många fall snarare kring 140 procent.
– Bankerna hade några fina år, med stigande aktiekurser. Det var en jättefest. Inga analytiker såg något fel i det, inte vi på handelshögskolan heller. Det var låg arbetslöshet, överskott i handelsbalansen, överskott i statsbudgeten, alla makroekonomiska faktorer såg bra ut.
En av bankerna som växte aggressivt under den här perioden var landets största, Danske Bank, vars totala utlåning är större än hela Danmarks bnp. Att bankerna på samma gång snabbt ökade både den totala utlåningen och dess storlek i förhållande till inlåningen kallar Martin Jes Iversen för "den kollektiva blinda fläcken".
– Man trodde att den internationella finansmarknaden, på grund av IT och globalisering, helt enkelt fungerade annorlunda än tidigare, säger han.
Tønder Bank på Jylland gick omkull så sent som i november 2012. Bankens ekonomiska rapportering hade inte visat på några akuta problem, men efter ett rutinbesök av Finantilsynet förändrades bilden radikalt.
Myndigheten krävde efter sin genomgång stora nedskrivningar av krediter, något som banken inte klarade av och verksamheten övertogs av Sydbank. I en kommentar sade Per Grønborg, analytiker på Danske Bank Markets, till den danska sajten Finans Watch, att situationen visade "hur lite du kan lita på ens reviderade rapporter" och att antalet "potentiella problembanker nu är mycket, mycket större än vi trodde".
– Det man har tilltro till är när Finanstilsynet har kollat i böckerna. Deras rapporter har stor trovärdighet, säger han i dag.
Han pekar i likhet med Martin Jes Iversen på ett antal av de mellanstora bankerna, som hade en annan kreditstruktur än de övriga.
– För de större bankerna handlar det mer om en transformationsperiod, där de nu blir tvungna att möta större konsolideringskrav och det dessutom under en period med låg avkastning.
Han konstaterar att Vestjysk Bank, där danska staten övertagit aktiemajoriteten, "hänger mot repen" just nu och att några små lokalbanker ytterligare kan komma att gå under, men i det stora hela är han inte särskilt orolig.
– Det värsta ser ut att vara över.
Hans kollega Andreas Håkansson, analytiker på investmentbanken Exane PNB Paribas, målar upp en betydligt mörkare bild. För drygt ett år sedan varnade han i en rapport för att det fortfarande kan sluta med en fullt utvecklad bankkris i Danmark och för riskerna med att investera i banker som har stor exponering i krediter på den danska marknaden, en hållning som han står fast vid.
– Ja, det gör jag. Jag ser absolut ingen anledning att ändra den synen i dag.
Han menar att skuldsättningen i de danska hushållen fortfarande är på en ohållbar nivå och behöver minska under lång tid framöver. Danmark kommer därför inte att ha någon tillväxt att tala om.
– Danska hushåll har världens högsta skuldsättning och det problemet har inte försvunnit överhuvudtaget. Man har undvikit att det blommar ut fullt eftersom man har exceptionellt låga räntor. Det stora problemet kommer den dag räntorna blir högre eller hushållen tvingas börja amortera på sina bolån. Den problematiken är fortfarande framför oss snarare än bakom oss. Det blir en lång period av tuffa tider, det tror jag.
Martin Jes Iversen känner sig för sin del trygg med de fem räddningspaket som genomförts. Han menar att de har avhjälpt de mest akuta problemen och återskapat det internationella förtroendet för den danska banksektorn.
– Vi har hittat vår egen väg att lösa problemen, och Danmark har nu triple-A rating hos Fitch, precis som exempelvis Sverige.
Nu utreds ett system för att särskilt skydda de så kallat systemiskt viktiga bankerna, de sex största och mest betydelsefulla bankerna där en kollaps skulle kunna hota hela det danska finansiella systemet.
– De kan säkert finnas fler banker som går under, men nu har vi en lagstiftning som kan hantera nästa "krak" på ett sätt som inte skadar den internationella tilliten till den danska banksektorn.
I veckan flaggade Finanstilsynets chef för tuffa tag mot bankerna framöver.
Martin Jes Iversen understryker att läget var riktigt allvarligt 2008 och att det trots de, i hans ögon, lyckade åtgärderna är långt kvar.
– Om man ser på Danmarks banksektor som en bergsklättrare så har man nu lyckats nå en platå. Det fanns en avgrund nedanför och det är fortfarande långt kvar till toppen. Otroligt många jobb i den privata sektorn har gått förlorade, hushållens skuldsättning är stor, bostadsmarknaden har problem. Vi står på en platå, men det finns stora utmaningar framför oss.

Finansiel Stabilitet

- Är ett aktiebolag som ägs av den danska staten.
- Bildades i oktober 2008 genom ett avtal mellan staten och banksektorn.
- Bolagets syfte är att i enlighet med de fem statliga räddningspaketen överta och avveckla verksamhet från de banker som inte längre klarar sig själva, antingen helt eller genom att överta problemkrediter så att den "friska" delen kan övertas av en annan bank.
- Finansiel Stabilitet har hittills helt eller delvis övertagit tretton banker, Roskilde Bank inräknad som gick under innan bolaget bildades men övertogs i efterhand.

Fem danska räddningspaket

En genomgång av den danska statens räddningspaket under bankkrisen, med kommentarer av Martin Jes Iversen, lektor på Copenhagen Business School.

Bankpakken – oktober 2008: Ett statligt holdingbolag, Finansiel Stabilitet, bildas för att överta de banker som inte klarar sig. Därutöver en tvåårig obegränsad statlig garanti, både för ägare av bankernas obligationer och för insatta pengar.
"Man ställer hela den danska statens kreditvärdighet bakom bankernas obligationer, för att de ska kunna skaffa kapital på marknaden igen. Men varför skulle obligationsägarna investera i Danmark hösten 2008?"
Lösningen blir att några av de stora danska pensionsfonderna investerar.

Kreditpakken – februari 2009: Direkt tillskott av kapital från staten för att stimulera fortsatt kreditverksamhet.
"Om bankerna slutar låna ut pengar går det ut över både hushållen och företagen, det är något man verkligen fruktar som politiker. Bankväsendet är huvudpulsådern i ett kapitalistiskt samhälle. Men man skjuter in kapital och lyckas också normalisera situationen under 2009."

Exitpakken – oktober 2010: Hösten 2010 löper garantierna från Bankpakken ut. De ersätts av en begränsad insättningsgaranti för privatpersoner (upp till 100 000 euro), men ingen garanti alls för obligationsägarna. Under första halvåret 2011 "krakker" först Amagerbanken och sedan Fjordbank Mors.
"Konsekvensen blir att marknaden mister förtroendet för Danmark och övriga bankers kreditrating försämras. Danmark blir ju det första landet i Europa som låter obligationsägarna ta smällen."

Konsolideringspakken – augusti 2011: Görs för att återupprätta marknadens förtroende. Grundtanken är att om en "frisk" bank vill ta över en bank med problem förlänger staten i gengäld garantierna från den första bankpakken. Staten och Finansiel Stabilitet tar dessutom över de "osunda" delarna av problembankens affärer.
"Sammantaget ett starkt incitament för banksektorn att själv lösa problemen, med staten som barnmorska. I gengäld lovar de fortfarande starka danska bankerna att faktiskt hjälpa till. Sedan Konsolideringspakken infördes har inga danska banker 'krakket' under Exitpakkens regler."

Udviklingspakken – mars 2012: För att rädda sig fick banken FIH möjlighet att lämna över en del av sina fastighetskrediter till Finansiel Stabilitet.
"En stor bank, FIH, hade fortfarande problem med en fastighetsexponering på ett tvåsiffrigt antal miljarder, som hotade att dra ner hela fastighetsmarknaden i Köpenhamn."

Gå till toppen