Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

God morgon herr professorska

Tänk om Jan Guillou var författarinna. Och Mikael Persbrandt skådespelerska. Generiskt femininum, kallas det. Hädanefter gäller detta på universitetet i Leipzig. Rektor, professorer, docenter, forskare och studenter – alla ska de tituleras med kvinnlig ändelse.
För att göra det akademiska språket lite enklare föreslog professorskan Josef Käs att universitetet i Leipzig skulle hålla sig till en könsbestämmande ändelse: den kvinnliga.Bild: Foto: Leipzigs universitet
För att det blir enklare så.
I svenskan har vi slopat de könsbestämmande ändelserna i yrkestitlar. Med sjuksköterskor som undantag gäller den gamla manliga ändelsen även för kvinnor. Lärare, författare och skådespelare kallas så oavsett kön. Liksom professorer, docenter och studenter.
I tyskan gör man däremot skillnad. Ska du tala till en grupp professorer, docenter och forskare börjar du självklart:
– Liebe Professoren/Professorinnen! Liebe Dozenten/Dozentinnen! Sehr geehrte Wissenschaftlern/Wissenschaftlerinnen.
Eller, i pressade lägen:
– Verdammte Studenten/Studentinnen!
Detta eviga dubblerande tynger språket och gör det akademiska umgänget otympligt, tycker Josef Käs, fysikprofessor i Leipzig. Han sitter i universitetets beslutande senat. Halvt på skoj föreslog han dess 77 ledamöter (varav 20 är kvinnor) att man hädanefter endast skulle använda en benämning: den kvinnliga.
Till professorns stora förvåning röstade senaten ja. Till hans ohöljda häpnad har universitetets rektor Beate Schücking nu stadfäst beslutet.
”Guten Tag, Herr Professorin”, häcklar tidningen Spiegel. God dag herr professorska.
Språkreformen i Leipzig har väckt uppmärksamhet. Kritiker anser att den är löjlig, anhängare att det är nyttigt att vända på begreppen. Om inte annat kan det här sätta fart på debatten, hoppas Georg Teichert, jämställdhetsansvarig på universitetet i Leipzig men tillägger:
– En ändring i språket rår inte på ingrodda mönster.
Källa: Universitetstidningen ”duz”.
Den svenska ”professorskan” var professorns hustru, men i brist på bättre använder vi den översättningen.
Gå till toppen