Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Många får fel strokemedicin

Mindre än hälften av de 300 000 svenskar som riskerar att drabbas av stroke på grund av förmaksflimmer får rätt medicin.

– Vi skulle kunna rädda mer än tusen liv om året med optimal medicinering, säger Peter J Svensson, professor och överläkare vid Hematologi- och koagulationskliniken på Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö.
Enligt tillgänglig statistik drabbas cirka 15 000 patienter med förmaksflimmer av hjärninfarkt – stroke – varje år. En tredjedel av dessa avlider.
– Varje stroke är en livskatastrof för den enskilde. Den som överlever går ofta från att vara en aktiv människa till att bli helt beroende av andra, säger Peter J Svensson.
Den rapport han har sammanställt för SBU tillsammans med Leif Friberg och Magnus von Arbin, båda överläkare vid Danderyds sjukhus, visar på klara brister i den förebyggande strokebehandlingen.
Bara knappt hälften av patienterna med förmaksflimmer får en fungerande medicinering, huvudsakligen warfarin som hindrar blodet från att levra sig och bilda proppar.
– Övriga får asprin som vi idag vet är verkningslöst mot blodpropp. Eller också får man ingen medicin alls. Det är naturligtvis inte alls tillfredsställande.
Att hjärtpatienter som fått diagnosen förmaksflimmer löper en ökad risk att drabbas av stroke är känt sedan länge. Flimret gör att hjärtat inte kan pumpa normalt och risken är stor att proppar bildas i det stillastående hjärtblodet.
Om en sådan propp lossnar och följer med upp till hjärnan kan den orsaka tilltäppning av ett kärl – en stroke.
Enligt Peter J Svensson beror bristerna i den förebyggande behandlingen på att gammal medicinsk kunskap lever kvar ute i vårdapparaten och att nya rön har svårt att få fäste.
– Dagens situation är absolut inte bra. Vi måste jobba stenhårt för att få ordning på detta och under tiden kostar det liv, säger han.
Vad kan ni göra?
– Bäst vore att gå ut i journalsystemen och titta på alla som har diagnosen förmaksflimmer. Att byta medicin till effektiva medel mot blodpropp skulle ge jätteeffekter på antalet strokefall i Sverige.
Hur stora effekter talar vi om vid ett eventuellt byte av mediciner?
– Vi skulle kunna få ner strokeförkomsten med åtminstone 5 000 fall om året. Dödligheten skulle kunna minskas med 1 000–1 500 liv årligen.
– Inte minst de nya medlen mot proppbildning som begränsar blodets förmåga att levra sig och dessutom inte kräver ständig blodprovstagning ger möjligheter för framtiden.
Av er studie framgår att kvinnor är mest missgynnade när det gäller att få rätt medicinering mot stroke. Varför är det så?
– Vi är duktiga på att behandla män och betydligt sämre på att behandla kvinnor. Det gäller generellt i sjukvården och det blir väldigt tydligt i vårt material.
– Siffrorna talar för sig själva när det gäller hur underbehandlade kvinnorna är.

Många patienter i riskzonen

Över 300 000 människor i Sverige är idag diagnosticerade med förmaksflimmer, vilket innebär en ökad risk att drabbas av stroke.
Bara drygt 40 procent får behandling som förebygger blodproppar, oftast warfarin. Övriga får ingen medicin alls eller läkemedel som enligt den senaste forskningen saknar effekt.
En fördubbling av warfarinbehandlingen skulle enligt den nya rapporten från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, minska antalet strokefall med 5 000 om året.
Enligt professor Peter J Svensson, en av forskarna bakom rapporten, skulle detta innebära att mer än 1 000 liv räddas varje år.
Gå till toppen