Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Ett steg mot mångfald

365 personer har jobbat med hjärna, hjärta och mage för att förändra attityder och förbättra sitt mångfaldskunnande.

Via matlagning och kultur har deltagarna från ett byggbolag, en revisionsfirma och en stadsdel i Malmö fått syn på skavankerna i sin arbetsplatskultur och kunnat diskutera förändringar.
På torsdagen var det avslutningskonferensdag för projektet Sumak på Drömmarnas hus i Rosengård. Medarbetare och chefer på NCC, PwC och Västra innerstaden är i stort sett nöjda med den sociala utbildningen, visar den utvärdering som Joakim Tranquist gjort. Men det finns en oro bland deltagarna för hur lärdomarna ska tas tillvara i framtiden.
Tanken med Sumak var att arbetet skulle leda till en långsiktig förändring och inte bli en hyllvärmande mångfaldsplan som få på arbetsplatsen läser.
- Vi använde oss av uppmuntrande frivillighet när vi utsåg de 135 som skulle delta, berättar Mattias Lamme från revisionsbyrån PwC. Det här är en miljoninvestering för oss när det gäller utebliven arbetstid.
Från PwC deltog både seniora chefer och nyanställda som precis lämnat universitetet och i köket blev de likställda när kavajer och andra hierarkiska symboler åkte av och förklädena på.
Deltagarna i grupper om 20 personer har lagat mat, deltagit i rollspel, samlat idéer och inte minst pratat om sin arbetsplats.
- Vi vill ju ha en arbetsplatskultur, men den får inte bli ett problem, säger Mattias Lamme.
NCC gick in i projektet med en klar bild av att man behöver förändra och sätta än mer fokus på företagets värdegrunds- och mångfaldsarbete. Nyligen inrättade NCC en central hållbarhetsavdelning som bland annat ska jobba med de här frågorna.
- Den främsta lärdomen jag dragit av det här projektet är hur lätt fördomar rasar bara man börjar prata med varandra. Jag har sett män som aldrig tidigare pratat med en kvinna med huvudduk och efter tio minuter är de inbegripna i en livlig diskussion i köket, berättar Lars Tengvall, projektchef på NCC.
Först var hans chefer skeptiska till en utbildning med sociala förtecken.
- Vi är vana vid konkreta behörighetsutbildningar och inte en sådan här mjuk utbildning. Men vi måste bli bättre på vårt mångfaldsarbete både för det interna arbetsklimatet och för att våra kunder kräver det, säger Lars Tengvall.
77 byggnadsarbetare, asfaltsläggare och kontorspersonal från NCC genomgick utbildningen.
Ghenwa Nahim, matpedagog från Xenofilia som mötte alla deltagarna, säger att det var inte bara i arbetsplatsgrupperna som diskussioner om attityder och normer tog fart.
- Vi i projektgruppen fick också syn på fördomar vi hade. Till exempel märkte vi att vi oftare klappade männen på axeln när de gjorde något bra i köket än när kvinnor gjorde det. I min värld är det främst kvinnor som står i köket, säger hon.
Det första Sumak har avslutats, men mycket tyder på att arbetsmetoden kommer att leva vidare i olika former.
- Det här har gått över förväntan, det här vill vi arbeta vidare med, säger Lena Friblick från Xenofilia och en av initiativtagarna.

Sumak

Projektet har drivits av Drömmarnas Hus i samarbete med Xenofilia och Kryddor från Rosengård. Projektet har arbetat med företag och organisationer som vill utveckla mer inkluderande arbetsplatser genom att arbeta med värderingar, attityder och mångfald. 365 personer från byggföretaget NCC, revisionsbyrån PwC och anställda i Malmö Stads stadsdel Västra innerstaden deltar i projektet som bekostas av Europeiska socialfonden som bidragit med fem miljoner kronor.
Sumak är också syrlig krydda från Turkiet som görs på små torkade syrliga och fruktiga bär. Ett tips är att prova den till allt där du kan tänka dig att pressa citron över, som fisk, kyckling, sallad eller hummus.
Gå till toppen