Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Hur kåt får man bli?

Idag har alla förlag titlar med explicita sexskildringar. Men hur upphetsad får man bli egentligen? Och vem får bli det?

Exakt två år efter att E L James ”Femtio nyanser av honom” kom ut har deckarna fått tydlig konkurrens av erotiken om de mest framskjutna platserna i den svenska bokhandelns skyltning. Samtidigt lockar nätbutikerna till särskilda kampanjer med banners föreställande lila spetstyg.
– Det har skett en tydlig ökning i utbudet efter genomslaget med ”Femtio nyanser av honom”. Förlagen vågar satsa på genren romantik och erotik på ett sätt som vi inte sett tidigare, säger Linnea Wiklund, pressansvarig på Adlibris, som också upplever ett allt större intresse hos bokköparna.
– Den kombinerade effekten av att det finns fler böcker i genren, att förlagen satsar och att det skrivs mycket i media har gjort att försäljningen ökat.
Det går att tala om tre historiska epoker av moralisk tolerans som påverkat litterära sexskildringar. En relativ frigjordhet under 1700-talet avlöstes av 1800-talets puritanism, som i sin tur sträckte sig ända in i modern tid.
Kännare av genren talar nu om att den tredje epoken av erotisk litteratur, som inleddes under 1960- och 70-talet, håller på att avlösas av en ny.
– Det vi ser idag är något helt annat, säger förläggaren Kristoffer Lind på Lind & Co.
Han var i färd med att avveckla X-Story, förlagets avdelning för erotisk litteratur, när Femtio nyanser-trilogin plötsligt blev ett fenomen. Planerna ändrades, och bara den här våren har de gett ut tre erotiska titlar.
De är långt ifrån ensamma. Första halvåret 2013 har i stort sett samtliga allmänutgivande förlag åtminstone en erotisk titel i sin utgivning.
Det här är den ena aspekten i den nya erotiktrenden. Snusket har blivit mainstream. Etablerade och välrenommerade förlag som Albert Bonniers förlag och Norstedts drar sig inte från att trycka böcker vars främsta syfte är att göra läsarna kåta.
Och det är den andra aspekten. Avsikten är sällan vidare än så.
Enligt Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och förläggare på Vertigo som bland annat ger ut erotiska klassiker, är detta en tendens som funnits ändå sedan censuren för pornografiska texter och bilder började lätta i västvärlden under 1960- och 70-talet.
– Syftet har blivit enklare, mer onanistiskt, och de politiska och filosofiska aspekterna mindre betydelsefulla. Pornografi kan i sig vara något subversivt, men idag har den blivit mer av en bruksvara. Och som sådan har den, liksom all konst som blir bruksvara, en tendens att smeka konsumenterna medhårs, ställa färre frågor och utmana mindre.
Han får medhåll av sexologen Suzann Larsdotter, som skriver om erotisk litteratur på sin blogg.
– För det första är de flesta skildringar väldigt heteronormativa. Och då inte bara i betydelsen sex mellan man och kvinna, utan också i hur män och kvinnor skildras. I de stora bästsäljarna är mannen antingen äldre och rikare, eller har på något annat sätt mer makt, medan kvinnan oftast har ett yrke som i allmänhet har lägre status än mannen.
Det här är en maktordning som enligt Suzann Larsdotter inte sällan reproduceras i sexskildringarna.
– Det sexuella förhållningssättet i Sverige är att man ska tända på manlig överordning och kvinnlig underordning.
Samtidigt som fokus på upphetsning blir starkare är själva kåtheten den erotiska litteraturens största, om inte enda, politiska potential.
– Känner man ingen sensation är det ett misslyckande. I bästa fall ger den erotiska litteraturen andra, helt främmande njutningar. Man kan gå in i ett subjekt som njuter av något som annars är helt främmande för en. Det finns något politiskt i det, som vidgar och ökar toleransen, säger Carl-Michael Edenborg, som i sommar medverkar med två erotiska noveller i gratistidningen Metro.
– De handlar ganska mycket om sex mellan män. Det är lite coolt att göra det i Sveriges största tidning. Kanske kan det bidra till ökad tolerans.
Att människor i Sverige läser allt mer erotisk litteratur betyder dock inte att svenska författare har börjat skriva mer om sex. De som ändå gör det gör det nästan uteslutande under pseudonym.
– Vi får cirka tretusen manus om året skickade till oss från tidigare icke publicerade författare. Med tanke på hur stor trend det är internationellt är det förvånande hur få erotikmanus vi får in. Det är nästan inga alls, säger Charlotte Aquilonius, förläggare på Albert Bonniers förlag, som ger ut två erotiska titlar i år.
– Den stora trenden i våra manushögar är fortfarande deckare. Möjligtvis kan vi notera att det är lite mer erotik inskrivet i konventionella roman- och deckarmanus. Jag tycker mig ana det, säger Charlotte Aquilonius.
Ett undantag är ”Våga flyga – vår väg till sexuell frihet” av pseudonymerna Joy och Joel Svensson. Boken, som ges ut av Forum, är en dokumentär skildring av hur Joy och Joel, ett gift par i medelåldern, öppnar upp sitt förhållande och börjar ha sex med andra personer, antingen var och en på sitt håll, eller båda tillsammans i gruppsexsammanhang.
”Våga flyga”, vars titel alluderar på Erica Jongs feministiska bibel ”Rädd att flyga”, har ett politiskt syfte, säger författarna, som tycker att den sexuella frigörelsen i Sverige kunde ha kommit längre.
– Vi har märkt att om man går utanför den heterosexuella normen kan man bli kallad för sexmissbrukare, kicksökare, bekräftelsenarkoman, säger Joel Svensson.
– Man kan skriva opolitisk erotisk litteratur, och det kan vara härlig litteratur att läsa. Men härligast är det när man använder den till att försöka spränga normerna, säger Joy Svensson, som också ser det som en feministisk uppgift att skriva om sina sexupplevelser.
– Det finns en väldigt stark bild av att vi inte skulle kunna njuta av sex eller gruppsex med män utan kärlek, säger hon.
Den erotiska litteraturen idag riktar sig främst till kvinnliga läsare, vilket skiljer den från äldre tiders böcker i samma genre. Klassikerna skrevs av män, för män.
Det nya förhållandet är dock inte oproblematiskt, menar sexologen Suzann Larsdotter.
– Mäns sexualitet ses som något oerhört problematiskt i vårt samhälle. Det är svårare för män att erkänna att de läst en erotisk bok som de tyckte var bra och till och med gjorde dem kåta.
Joy Svensson är inne på ett liknande resonemang.
– En kvinna kan sitta på tåget och läsa ”Femtio nyanser av honom” helt öppet. Om det var en man som gjorde det tror jag det skulle uppfattas som mansgrisigt.
Men så avbryter hon sig själv.
– Är det så att kvinnlig sexualitet uppfattas som något helt ofarligt? frågar hon sig lätt irriterat.
Trots den erotiska litteraturens ökade popularitet bedöms den sällan utifrån hur sexuellt upphetsande den är.
Carl-Michael Edenborg har under sina tjugo år på Vertigo upplevt enstaka tillfällen då en recensent medgett viss upphetsning.
– Däremot är det inga problem att skriva att man inte blir det, att man blir äcklad, eller tycker det är tråkigt. Det känns nästan demonstrativt.
Suzann Larsdotter har gjort samma iakttagelse.
– Det finns en maktskillnad mellan hjärna och kropp. Och kåtheten är väldigt mycket kropp. Det sväller och dunkar och kroppsvätskor utsöndras. I ett samhälle som hyllar intellekt och analys är det det mest låga som finns.

Typiska meningar ur fem erotiska böcker 2013

1. ”Jake stötte in i mig, djupare och djupare, och hejdade sig en aning för varje gång så att jag kunde ta in honom och andas tillsammans med honom.”
”Secret – Det hemliga sällskapet”.
Av L. Marie Adeline (pseudonym).
Albert Bonniers förlag.
2. ”Männen står i ring runt henne med hårda kukar och förväntansfulla leenden. En efter en sprutar de henne i ansiktet.”
”Våga flyga – Vår väg till sexuell frihet”.
Av Joy och Joel Svensson (pseudonymer).
Forum.
3. ”Jag kramar bröstvårtan extra hårt och vrider den lätt mellan fingrarna, och när jag samtidigt snuddar vid min G-punkt med de båda fingrarna känner jag orgasmen som en kraft som väller upp genom hela min kropp och kortsluter hjärnans synapser i ett ögonblick av ren och skär njutning.”
”Tio lektioner i lust”.
Av Benedicta Söderberg (pseudonym).
Wahlström & Widstrand.
4. ”Den vinröda ryamattan kittlade henne medan Dina med fingrar, läppar och tunga gav hennes kropp en omsorgsfull, bestämd men ändå ömsint, behandling.”
”Det enda rätta”.
Av Susanne Boll.
Damm förlag.
5. ”Då expanderar hennes könsvätskor över alla brädder likt kokande mjölk.”
”Begär – Oanständiga berättelser”.
Av Malva B. (pseudonym).
Mix förlag.
Läs alla artiklar om: Sommar 2013
Gå till toppen