Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Uppstickaren toppar ränteligan

Banker och låneinstitut värderar dina sparslantar olika. De traditionella bankerna får se sig slagna av uppstickare som ger högre ränta.

Bild: Arkivfoto: Ingemar D Kristiansen
Skatteåterbäringstider kan betyda en extraslant på sparkontot. Många hushåll säger att de egentligen har möjlighet att spara just nu. Men de tycker ändå inte att läget är särskilt gynnsamt för sparande, enligt Konjunkturinstitutets senaste hushållsbarometer.
En undersökning som Cint/Snabbasvar gjort för SBAB Bank visar att 30 procent väljer att låta Skatteverket sätta in pengarna på ett sparkonto, 12 procent på lönekonto och 13 procent betalar på bolån eller andra lån.
Lönekonto ger sällan någon ränta, men det är även flera sparkonton som ligger väldigt lågt.
Det visar den sammanställning som Konsumenternas bank- och finansbyrå och Sydsvenskan har gjort av 49 olika konton från AK Nordic till Ålandsbanken.
Sydsvenskan har jämfört räntorna i sammanställningen och funnit att storbankerna är njugga mot sina sparare. Deras sparränta ligger på under en procent, medan uppstickarna ofta, just nu, erbjuder två procent eller mer.
Högst ränta ger AK Spar med 2,6 på sparpengarna som överstiger 50 000 kronor. Innan dess är räntan 0,35 procent.
Hoistspar är tvåa med 2,55 procent på hela sparbeloppet. Hoist Kredit AB är ett kreditmarknadsbolag som står under Finansinspektionens tillsyn och som specialiserat sig på att köpa och förvalta konsumentfordringar.
Sevenday har 2,5 procents ränta. Avida Finans erbjuder 2,45 procent, precis som SBAB – om spararen har ett bolån i banken.
SBAB var ett rent bolåneinstitut fram till 2007 då företaget fick banktillstånd och möjlighet att även låna kundernas pengar. Inte bara låna ut till dem.
SBAB har utmanat storbankerna sedan dess. Just nu har den statliga banken en spardrive och lockar kunder med en i jämförelse hög inlåningsränta.
– De som erbjuder högre sparräntor arbetar inte sällan på distans. Det kan innebära lägre kostnader, bland annat har man inga stora bankkontor. Det betyder att om man väljer ett sparkonto där måste man vara bekväm med att göra sina ärenden på nätet eller i telefon, säger Susanne Johansson, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå, ett oberoende rådgivningsinstitut.
Hon säger att byrån sällan får klagomål på just den här typen av konton.
– Men det är ändå viktigt att läsa det finstilta och man får inte glömma att om räntan är rörlig betyder det att den rör sig. Därför är det också viktigt att hålla ett öga på sitt sparkonto.
Susanne Johansson säger att precis som bankerna och andra kreditinstitut ska spararen göra ett affärsmässigt överslag på vilket pris man sätter på att låna ut sina pengar.
– Det är också viktigt att kontrollera att det finns en insättningsgaranti. Det är den som erbjuder ett sparkonto skyldig att redovisa. Sen ska man titta på andra villkor som bunden eller rörlig ränta, fria uttag och eventuella avgifter. Det skiljer sig åt, säger Susanne Johansson.
Före 2004 var det bara banker som fick ägna sig åt inlåning. Nu är det öppet även för kreditmarknadsbolag att erbjuda sparkonton.
– Då kom det flera nya aktörer, men på senare tid har det inte tillkommit särskilt många nya, säger Susanne Johansson.
Håkan Höijer, privatmarknadschef, på SBAB säger att lägre omkostnader bara är en förklaring till att banken erbjuder högre sparränta än sina stora konkurrenter.
– Vi har fattat ett aktivt beslut att ha högre räntor. Vi tycker att storbankerna ger för låga sparräntor och får höga bolåneräntor.
Men vad händer då med sparräntorna den närmaste tiden?
– Marknadsräntorna har varit låga den senaste tiden och det påverkar även sparräntan. Reporäntan påverkar räntan på sparkonton mer än räntan på bolån, Många spekulerar i att Riksbanken kanske sänker en gång vid mötet i höst och då åker sparräntorna ner, säger Håkan Höijer.
Johan Hagbarth, placeringsstrateg på SEB, säger att det ofta kommer att finnas nischprodukter som kan konkurrera ut delar i storbankernas erbjudande.
– Vi satsar på helhetslösningar med bland annat kontor på många ställen och rådgivning för våra kunder. Vi försöker till exempel aktivt få dem att sprida sitt sparande. Men det är hälsosamt med konkurrens, den får oss att se över vad vi erbjuder.
Gå till toppen