Malmö

Skräpigt trots hot om böter

På två år med nya skräplagen har polisen utfärdat 647 böter runt om i landet. Gatorna har inte blivit renare.

Solen gassar över Jesusparken i Malmö. På marken runt papperskorgarna ligger pizzakartonger, kaffemuggar och cigarettpaket slängda.
Fimpar i drivor.
Och ute på gräsmattan hoppar ett par måsar runt i jakt på några plastpåsar som vinden har tagit tag i.
Det har gått två år sedan lagen om nedskräpning skärptes och polisen fick rätt att utfärda böter på 800 kronor på studs till den som kastar ett glasspapper över axeln eller lämnar en engångsgrill i parken.
Fick lagen effekt?
Göran Strand skakar på huvudet.
– Se dig bara omkring. Folk skräpar ner precis lika mycket som förr. Varje morgon vi kommer hit är det likadant.
Mikael Löfving är Göran Strands arbetsledare på Kommunteknik – som ansvarar för renhållningen av Malmös gator och torg. Han håller med sin kollega.
– Det är den här slit-och-släng-mentaliteten. Folk bara lämnar skräp efter sig. Ibland kan det till och med vara hela campingstolar.
– Alla ska gå omkring med kaffe i engångsmugg. Det har ökat jättemycket. Sen bara släpper man muggen när dem är tom, säger Göran Strand.
För att inte tala om gratistidningarna.
– Är det blött på en bänk kan folk ta en hel näve Metro och torka med och sen bara låta dem ligga. Ja, det är ju likadant med City, om man ska vara rättvis, säger Göran Strand.
Det nya brottet nedskräpningsförseelse infördes i Miljöbalken den 1 juni 2011. Statistik som Rikspolisstyrelsen tagit fram åt Sydsvenskan visar att polisen sedan dess har utfärdat 647 böter för nedskräpning. I Skåne har 51 personer fått böta enligt den nya lagen.
Stiftelsen Håll Sverige Rent tycker att resultatet är klent.
– Det verkar inte som om lagen används så mycket. Det var ju meningen att den skulle vara förebyggande. Att folk skulle tänka sig för innan man slängde skräp om man riskerade åttahundra kronor i böter. Men det är svårt att säga om den har haft någon större effekt, säger stiftelsens kommunikationschef Joakim Brodahl.
Framförallt är Håll Sverige Rent missnöjt med att lagen inte gäller det i särklass vanligaste skräpet: cigarettfimpar.
Enligt en beräkning som stiftelsen gjort slängs en miljard fimpar på gator i och torg i Sverige – varje år. 58 procent av allt skräp i storstäderna är tobaksrelaterade produkter som fimpar, cellofanpapper och cigarettpaket.
– Det är djupt olyckligt. Vi människor är ju flockdjur. Ser man att det ligger fimpar på en plats så fimpar man själv, säger Joakim Brodahl
Håll Sverige Rent har skrivit brev till miljöminister Lena Ek (C) och krävt en lagskärpning, men inte fått svar.
– Fimpar är inte bara fult. De är brandfarliga, de luktar illa och de innehåller gifter, säger Joakim Brodahl.
Dessutom är cigarettfiltren gjorda av ett fintrådigt plastliknande material – cellulosaacetat – som tar mycket långt tid att bryta ner i naturen.
Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Carina Ohlsson krävde i en motion till riksdagen i vintras att lagen borde utvidgas till att även gälla cigarettfimpar.
– För mig är det obegripligt att man gjort undantag för fimpar, säger Carina Ohlsson.
Hon tycker att tobaksindustrin borde tvingas att hjälpa till.
"Tobaksbolagen borde ta ansvar genom att göra det möjligt att stoppa fimpen i paketet på samma sätt som de som snusar kan göra i locket på sina snusdosor", föreslog hon i sin motion.
Men motionen avslogs i riksdagen.
I beslutet hänvisades bland annat till en rapport som Naturvårdsverket då höll på att sammanställa och som publicerades i april: "Särskild satsning för minskad nedskräpning".
Naturvårdsverket undersökte vilken miljöpåverkan tobaksprodukter som folk skräpar ner med har på naturen. Det handlar om kadmium, nickel, bly och kvicksilver i cigarettfimpar.
Slutsats: "Resultatet indikerar att det antal fimpar som hamnar på gator och torg i storstadsområdena riskerar att ha en påverkan på mindre vattenrecepienter" [mindre vattendrag och sjöar].
Men miljöminister Lena Ek vill avvakta ytterligare en tid med den nya lagen innan man diskuterar en skärpning.
Och under tiden fortsätter svenska folket att skräpa ner som förr.
– Folk tänker inte på att någon måste plocka upp det dom slänger. Men vi som jobbar med det har ju också begränsad tid. Enstaka fimpar finns inte en möjlighet att ta hand om. Det är mer när där ligger stora drivor av fimpar vi sopar ihop det, säger Göran Strand.
Vad gör då renhållningsarbetarna på Kommunteknik själva om de får se någon kasta en kaffemugg över axeln eller lämna en engångsgrill och några ölburkar i en park?
– Man virrar nog mest på huvudet, suckar Göran Strand.
– Vi skulle inte ha tid att polisanmäla allt. Men ser vi någon dumpa bildäck eller kylskåp eller andra större grejor så är det klart vi polisanmäler, säger Mikael Löfving.
Gå till toppen