Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Läsningen är lösningen för Lasse-Majas far

Bästsäljande barnboksförfattaren Martin Widmark har startat sitt eget korståg.
All hans tid går till att sprida bra läsundervisning till skolorna. ”Om ungarna inte kan läsa ordentligt, då har vi ett gigantiskt demokratiproblem.”

”Alla måste få vara med. Det är farligt för ett samhälle att stänga ute folk från gemenskapen”, säger Martin Widmark, som försöker få fart på läsandet i skolorna.Bild: Linus Meyer
Martin Widmark är med böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå en av de mest lästa författarna i Sverige. Han har gjort många klassrumsbesök och känner direkt när han kommer till en klass där eleverna är vana vid att läsa och diskutera texter.
– Det är ett tillåtande klimat, en vänlig och nyfiken atmosfär. Elever och lärare är trygga, säger han.
Han är säker på att det beror på läsningen.
– Kärnan med läsning är att man tar del av andra människors erfarenheter och förstår att människor är olika. Hjärnforskning visar att läsning påverkar hjärnan ganska radikalt. Man når upp till vissa abstrakta nivåer om man läser, och empati är väl det mest abstrakta man kan tänka sig. Läsning skapar ett klimat i klassrummet där det finns utrymme att vara sig själv.
Martin Widmark började fundera över varför det inte kunde vara en sådan stämning i alla klassrum? Varför de lästräningsmodeller som fungerade, inte spreds bättre?
– Jag kände att om ingen annan ser till att sprida dem, så gör jag det själv.
Det senaste året har han jobbat med sitt projekt ”En läsande klass”. Det går ut på att skapa en studieplan som beskriver hur man som lärare lyckas med läsundervisningen. En grupp lärare skriver boken, Martin Widmark röjer vägen för att den ska få stor spridning. Boken ska vara gratis, föreläsningar knutna till boken ska vara gratis, texter som boken hänvisar till ska finnas gratis och tillgängliga på nätet.
– Lärarna är inte helt utbildade i lässtrategier. Det finns en kunskapsbrist, den vill jag försöka avhjälpa. Argumentet att man inte har råd ska inte finnas.
Han har pratat med politiker, fackföreningar, lärare och förlag. Han har letat pengar till finansiering, intervjuat forskare och berättat, berättat – predikat – om vikten av att kunna läsa. Martin Widmark är övertygad om att god läsning bidrar till bättre resultat i alla skolämnen men också till ett samhälle där fler känner sig delaktiga. Läsningen är en enstaka nyckel som fungerar för att lösa många olika problem.
– Det som triggat mig är att lösningen är så enkel. Det är något lite magiskt över det här och det erkänner jag, men så länge ingen säger emot mig och bevisar motsatsen så står jag för det.
Hur ser då den magiska läsformeln ut? Det är egentligen inte svårt. Man ska prata om det man läser. Martin Widmark sammanfattar det i fyra punkter:
1. Man förutspår vad texten kommer att handla om. Utifrån rubrik, ingress, bilder, bildtexter skapar läsaren en uppfattning om textens karaktär.
2. Man måste lära sig en metod för att möta nya ord. Det gäller att sänka tempot i läsningen, försöka klura ut betydelsen själv, fråga någon eller slå upp ordet.
– Det här låter självklart för oss men är inte det för en tioåring som läser stapplande.
3. Läsaren ställer frågor till texten.
– Det finns så mycket ställen i en text som bjuder in att ställa frågor. Man ska lära sig formulera frågorna i huvudet.
4. Regelbundna sammanfattningar av det man läst, för att rekapitulera sin egen läsupplevelse.
Problemet är att många lärare slutar med klassrumsläsning när eleverna kan göra om bokstäver till ord. Sedan får eleverna läsläxor i stället. Samtalet kring texten uteblir och då kommer eleverna inte vidare.
– Vi får inte förlita oss på att det här löser man i hemmen. I fler och fler hem läser man inte.
Martin Widmark tycker att diskussionen om läsning ofta hamnar fel. Den handlar om ungdomars bristande läslust och vilka texter som kan göra dem intresserade av att läsa. Men den som inte kan läsa har ingen läslust oavsett vilka böcker som erbjuds.
– Vi måste inse att vi inte kan börja med den sista pusselbiten. Du kan inte tro att du kan hoppa över träningen.
Hans ordval lämnar inget tvivel om hur allvarligt han tar frågan om den bristande läsförmågan. Den som inte kan läsa är utestängd från stora delar av samhället.
– Alla måste få vara med. Det är farligt för ett samhälle att stänga ute folk från gemenskapen. De kommer inte bara att stå utanför och glo. De blir en desperat, destruktiv kraft som är början till slutet för välfärdssamhället.
Gå till toppen