Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ny livsstil ökar risk för cancer

På fem år har bröstcancerfallen ökat med tjugo procent i Sverige.
– Det är tyvärr ingen tvekan om att fler insjuknar. Det måste vi ta till oss och göra något åt, säger onkologen Signe Borgquist i Lund.

Åke Borg.Bild: Thomas Löfqvist
Drygt åttatusen kvinnor om året får bröstcancer i Sverige. Siffran ökar varje år och motsvarar nästan ett insjuknande i timmen.
Med nuvarande trend kommer var åttonde nyfödd flicka att drabbas under sin livstid.
Men det handlar inte om en smittsam epidemi.
Forskarnas främsta förklaringar är istället en åldrande och växande befolkning, utökad mammografi och ändrade levnadsvanor.
– Åldern när vi får vårt första barn har stor betydelse. Brösten anses färdigutvecklade först efter graviditeten. Fram till dess är bröstvävnaden mer känslig för yttre faktorer som skulle kunna initiera en cancer, säger Signe Borgquist, specialistläkare och docent i onkologi vid Lunds universitet.
Den tanken stöder Åke Borg, professor i onkologi i Lund:
– Förr fick kvinnor ofta barn i övre tonåren eller strax efter att de fyllt 20 år. Men på 1970- och 1980-talet kom en frihetsvåg och många väntade med barn och familj. Det vi ser nu kan vara följden av den här förändringen, eftersom cancerutveckling tar lång tid.
Tidigt barnafödande, många barn och långvarig amning är faktorer som anses minska risken för bröstcancer.
– Det finns studier som tyder på att ju längre fertil ålder vi har, desto högre risk för bröstcancer. Tidig första menstruation och sen menopaus kan i så fall påverka negativt. Etablerade riskfaktorer är också fetma, täta bröst och kvinnliga hormontillskott i klimakteriet, säger Signe Borgquist.
I Skåne ökade bröstcancerfallen med nästan tjugo procent från 2009 till 2010. Det berodde på att fler kvinnor kallades till mammografi. Innan dess var det många kvinnor som inte blev kallade till röntgenundersökningen.
Även om nivån stabiliserades 2011 ligger de skånska bröstcancerfallen 15-20 procent över genomsnittet i riket. Även många andra cancersjukdomar är vanligare här.
– Det är inte fler som dör av bröstcancer i dag än förut, eftersom behandlingen har blivit bättre och sjukdomen upptäcks ofta i ett tidigt skede. Men det är ett trauma att få bröstcancer och det innebär en livskris. Vi måste komma åt incidensen, att det är fler som insjuknar, säger Signe Borgquist.
För bröstonkologerna på Skånes universitetssjukhus, Sus, har det blivit svårt att hinna med.
Samtidigt som patienterna är fler har de nämligen blivit färre.
– Vi förlorade många medarbetare under sammanslagningen av sjukhusen. Malmökliniken har farit illa. Det påverkar både oss som arbetar och patienterna. Vi får slita hårt och patienterna får sämre kontinuitet. Det kan vara svårt att få tag på oss läkare och sköterskor, säger Niklas Loman.
Han är bröstcancerforskare och överläkare på onkologiska kliniken. Helst skulle han se ett bröstcancercentrum på Skånes universitetssjukhus.
– Det vore bra om kirurger och onkologer kunde arbeta på samma plats, med forskning, patologi och mammografi vid sidan om. Vi har otroligt stark forskning så det skulle vara världens chans för Skåne.

Bröstcancer

Det finns flera typer av bröstcancer och de kan uppstå på olika ställen i bröstet. De allra flesta börjar växa någonstans i körtelvävnaden. Tumörerna kan växa långsamt eller snabbt och ungefär tre fjärdedelar av dem är känsliga för kvinnliga könshormoner.
Bröstcancerpatienter får därför olika behandlingar och mediciner, beroende på vilken typ av cancer som finns i bröstet.
Att operera bort tumören är den grundläggande åtgärden, ibland medicineras patienten först så att tumören krymper.
Andra behandlingar som kan ges efter operation är strålning, cytostatika (”cellgifter”), antihormoner, antikroppar.
Allt fler drabbade kan botas och mer än 80 procent av de kvinnor som har fått bröstcancer lever efter tio år.
Gå till toppen