Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Släktingen fick henne att testa sig

Ifjol ringde en avlägsen släkting till Viveca Söderberg. Beskedet: Du är i riskzonen för bröstcancer.
– Många släktingar har dött i cancer, men jag hade aldrig hört talas om de speciella generna. Jag blev tacksam över att få veta.

Monica Emmertz är genetisk vägledare på onkologen i Lund. Förra året fick Viveca Söderberg veta att hon bär på en förändrad bröstcancergen. ”Jag blev ändå inte överväldigande oroad” säger hon.Bild: Åsa Sjöström
På onkologen i Lund tar Monica Emmertz emot i en turkos stickad tröja och mönstrad sjal. Hon är genetisk vägledare på den onkogenetiska mottagningen.
Dit kan människor vända sig om de misstänker att de har en ärftlig risk att insjukna i bröstcancer.
Den vita sjukhusrocken har Monica Emmertz medvetet valt bort.
– Jag möter friska människor och vill inte att de ska känna sig som patienter. Vi samtalar mycket och det är viktigt att vi får god kontakt. Ofta är det många frågor som dyker upp under en utredning, säger hon.
För drygt ett år sedan besökte Viveca Söderberg, 51 år, mottagningen för första gången.
– Varken jag, min syster eller min mamma har haft bröstcancer. Men min mormor och systrar till henne dog i cancer. Det har funnits flera generationer bakåt i tiden. När en släkting berättade om den ärftliga bröstcancergenen ville jag också testa mig, säger hon.
Viveca Söderberg tog med sig släktträdet över cancersjukdomar i familjen och lämnade blodprov.
Efter utredning och genanalys var saken klar: Även Viveca Söderberg bär en förändring i riskgenen BRCA2.
Läkarna kan inte säga hur stor hennes individuella risk är att få bröstcancer, men i genomsnitt rör det sig om 50–80 procent.
– Jag blev ändå inte överväldigande oroad. Det var värre när jag för två år sedan kallades till mammografi. Där blev jag lämnad med beskedet att jag hade flera cystor som ”troligen var godartade.” Men här kan man alltid ställa frågor, det är en underbar mottagning. Den ger stor trygghet, säger hon.
Ibland dröjer det innan sökande får svar på om de har riskgener i arvsmassan. För att utreda om bröstcancer är ärftlig behövs information från många släktingar. Och det kan ta tid.
– Vi vill gärna veta vilka cancersjukdomar personer har haft och vid vilken ålder de insjuknade. Ibland vet man inte så mycket om sina släktingar, cancer kan vara tabu att tala om och relationer kan vara dåliga, säger Monica Emmertz.
Tillfrågade släktingar måste godkänna att mottagningen får läsa utdrag ur cancerregister och journaler.
– Det kan vara skrämmande frågor att ta tag i. Vi har hört många konstiga bortförklaringar genom åren, säger Monica Emmertz.
Kvinnor som får veta att de bär på en känd bröstcancergen ställs inför ett val: Att lära sig leva med cancerrisken eller att genomgå en omfattande operation. Då tas brösten bort i förebyggande syfte.
Ungefär hälften av kvinnorna väljer det första alternativet, hälften det andra.
Andra vill inte hamna i valsituationen alls.
– En del vill inte ta reda på om de har en förhöjd risk, de kan vara fruktansvärt rädda och känner att oron skulle förstöra livskvaliteten. Det beror både hur man är som individ och vad man har med sig i bagaget, säger Monica Emmertz.
Viveca Söderberg har hittills valt att inte operera brösten. Istället blir hon noga undersökt en gång om året. Men bröstcancergenen ökar även risken för äggstockscancer och den kan vara svår att upptäcka.
För två månader sedan fick därför Viveca Söderberg äggstockarna bortopererade.
– Det har gått bra, allt har varit som vanligt.
Efter utredningen kontaktade Viveca Söderberg ytterligare några släktingar som kunde tänkas bära på förändringen i bröstcancergenen. De hade tidigare varit svåra att nå och en av dem var dotter till en bortadopterad person.
– Det var nervöst att ringa upp, och dessutom med ett sådant budskap.
Viveca Söderbergs dotter är 23 år och om ett par år kan hon också bli testad på onkogenetiska mottagningen.
– Vi har pratat om det hemma. Om hon har ärvt bröstcancergenen vill hon nog försöka få barn tidigt. Men det är hennes val om hon vill testa sig.

Så går utredningen till

Kvinnor har i genomsnitt 10-12 procents risk att insjukna i bröstcancer under sin livstid. För kvinnor med en av riskgenerna BRCA1 eller BRCA2 beräknas risken till mellan 50 och 80 procent. Även risken för äggstockscancer är hög.
Från 25 års ålder kan de bli undersökta årligen med mammografi, magnetröntgen, ultraljud och palpation (personalen känner på brösten med händerna). En del får bröstvävnaden bortopererad för att förebygga sjukdomen. Även män kan vara bärare, men insjuknar sällan i bröstcancer.
Ovanliga förändringar i andra gener, som analyseras i Sweastudien, kan medföra ökad risk för till exempel hjärntumörer. Men flera familjemedlemmar kan få cancer utan att det är starkt ärftligt.
Personer som är bärare av en riskgen får själva informera släktingar – sjukvården är förbjuden att bedriva uppsökande genetisk verksamhet. Men efter den första kontakten kan en onkogenetisk mottagning ta över och informera berörda.
Gå till toppen