Ingvar Rydell kom till Malmö FF från Billingsfors 1948 och utmärkte sig genom att vara en av de första spelarna i klubben som inte talade skånska.

Han kom till ett lag som tog fyra SM-guld på fem år, ett lag som hade gott om offensiva vapen där målskyttet fördelades mellan flera spelare. Ingvar Rydell var den ende MFF:are som lyckades vinna skytteligan under guldåren, men han tonade ner sin egen roll och framhävde laget.

– Vi hade så många bra spelare att målskyttet fördelades på flera stycken. Det var inte lönt för motståndaren att markera en av oss, för då var det bara någon annan som gjorde mål, berättade Ingvar Rydell för Håkan Malmström i Sydsvenskans uppskattade jubileumsserie ”100 år – 100 MFF:are”.

I samma intervju sa han också att det inte var särskilt svårt att bli målskytt i den tidens Malmö FF.

– Inte med de framspelare som vi hade. Inläggen från Stellan Nilsson och Todde [Egon Jönsson], framspelningarna av Calle Palmér och ytterhalvorna Kjell Rosén och Ingvar Gärd. Man fick det oftast serverat på fötterna.

Ingvar Rydell spelade fjorton landskamper, men lyckades på det relativt låga antalet matcher vinna brons i både VM 1950 och OS 1952.

Efter spelarkarriären bosatte Ingvar Rydell sig med familjen i Höllviken.