Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Flört och johannesört

1982 skrevs soundtracket till den svenska sommaren. Vi synar ”Öppna landskap” och ”Sommartider” inför artisternas Skånebesök imorgon.

Per Gessles ständigt växande megahit är antagligen den låt som flest svenskar sjungit fotbollskörsallsång till under en konsert. Lundells visa har i stort sett fått status av att vara en ny nationalsång.
Men hur ska man förklara att just dessa låtar har blivit klassiker? För det är ju faktiskt vad de är: vår tids mest kända och älskade sommarmanifest.
– Att Lundells låt blivit folkkär beror inte bara på texten, säger Ulf Lindberg, före detta docent i litteraturvetenskap som bland annat skrivit om just ”Öppna landskap”.
– Det är också viktigt att melodin är sångbar och att den anknyter till gamla svenska visor – den lånar ju till och med från ”Hör hur västanvinden susar”.
Texten till ”Öppna landskap” är full av bilder av frihet, som enligt Ulf Lindberg är mer eller mindre perfekt anpassade för både tiden och publiken. Jaget i låten tillåts göra det han vill, om det så är att bränna sitt eget brännvin eller att helt enkelt bara få vara i fred från störiga människor.
– På ett väldigt inkännande sätt tar Ulf Lundell upp en svensk dröm om individualism. Det är så klart tilltalande för människor som vuxit upp under senare delen av 1900-talet och upplevt en konflikt mellan individualitet och kollektivitet.
Nog kan texten upplevas som lite högtravande, men Ulf Lindberg påpekar att krocken mellan individualism och kollektivism var en central frågeställning för den epok som landet gick in i när ”Öppna landskap” släpptes 1982.
– Se det så här: man kommer från folkhemmet och så ger man sig in i något helt nytt under 1980-talet. Lundell skriver ju den här låten precis i skiftet när vi går in i finanskapitalismens samhälle.
En annan anledning till att så många människor tycker om ”Öppna landskap” är enligt Ulf Lindberg att den – om man kikar närmare på texten – faktiskt beskriver en semesterfirares bild av naturen. Det är med andra ord lätt att känna igen sig i den häpnad man kan uppleva inför naturen om man bara möter den då och då.
– Jag har träffat massor med människor som älskar låten, men som inte tänkt på det! Men han säger ju det rakt ut: det här handlar om ”några månader om året”. Sedan är det tillbaka till grottekvarnen igen.
Gyllene Tiders ”Sommartider” är egentligen raka motsatsen. Där Lundell pratar om själen, naturen och drömmen om frihet och att göra som man vill, fokuserar Per Gessle på köttet.
– Det här är en sexlåt. Att ”ge sommartider till varann” är ju så klart en bild för tillfälligt sex, säger Karin Nykvist, lektor i litteraturvetenskap och kritiker i Sydsvenskan.
Per Gessle är naturligtvis inte den förste som gör kopplingen mellan sommar och kravlöst sex. Historiskt finns det rötter ända tillbaka till det som brukar kallas carpe diem-diktningen på 1600-talet.
– Det handlar då inte om det budskap om att fånga dagen som återfanns i filmen ”Döda poeters sällskap”, utan om att fånga dagen och ha sex, säger Karin Nykvist.
– Den stora dikten i det sammanhanget är Andrew Marvells ”To His Coy Mistress”. Den säger ungefär: om vi hade all tid i världen, skulle jag beundra dig i all evighet innan jag rörde vid dig. Men det har vi inte, så det är lika bra att vi ligger med varandra direkt. Gessles ”Sommartider” är ju en variant av samma sak.
Att sommarnatten på något sätt är ett undantag, då allt är tillåtet, är inte heller det en ny föreställning. Den ligger djupt inbakad i både svensk och internationell kultur.
– Se bara på Ingmar Bergmans ”Sommarnattens leende” eller Shakespeares ”En midsommarnattsdröm”, säger Karin Nykvist.
– Men kanske är det ändå typiskt nordeuropeiskt. Plötsligt blir det varmt och ljust och man är inte längre bunden av att vara inomhus i trånga hem där andras blickar alltid är på en.
Musikarkeologen Cajsa S Lund håller med: det frigjorda inslaget vad gäller sommarlåtarna går igenom hela musikhistorien:
– Det är dans, det är hor, det är superi. Det är sådant som alltid har legat i folkvisorna. Dessa är alltså våra sommaringredienser och de finns så klart kvar i våra nya folkvisor, det vill säga de låtar som är populära i dag.
”Sommartider” och ”Öppna landskap” sammanfattar svenskarnas syn på vad sommaren är ganska bra: det handlar om sex eller natur. Men vad är egentligen anledningen till att vi överhuvudtaget vill eller behöver sjunga om sommaren?
– Det hänger ihop med klimatet. Tänk bara på alla visor vi har som handlar om sommaren: ”I sommarens soliga dagar, vi sjunga vart vi gå” och så vidare, säger Cajsa S Lund.
– Det ligger i vår natur häruppe, vi längtar så mycket efter solen! Vi till och med solar. Det är långt ifrån alla som gör det, Men vi behöver ju det.
Hon tillägger:
– Jag tror inte att sommarfolkmusiken finns så markant någon annanstans i världen som häruppe i de nordiska länderna. Så vi vill hylla den här korta perioden och då måste vi sjunga om den.
– Och är det en dålig sommar måste man sjunga om den ändå.

Vilken är din favoritsommarlåt? Kommentera artikeln. 

Lundell vs Gessle

Ulf Lundell spelar på Svedalas Sommarrock den 13 juli. Samma dag spelar Gyllene Tider på Malmö Stadion.
Både ”Öppna landskap” och ”Sommartider” släpptes 1982.
Gå till toppen