Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Små skärvor speglar våra liv

En båtresa över Sundet precis efter kriget. Eller en pizzapicknick i parken. Vi bär alla med oss små brottstycken av bilder, lukter och känslor från våra första levnadsår.
Följ med på en resa bakåt i tiden, till de tidigaste barndomsminnena.

Vi bär alla med oss små brottstycken av bilder, lukter och känslor från våra första levnadsår.Bild: Arkivfoto: Lars Darenberg
Djupt inbäddade i hjärnbarken ligger små skärvor som ömsom glimmar, ömsom skaver. De allra första barndomsminnena.
Jag minns ingenting från min barndom, hävdar någon. Jag minns allt, menar någon annan. Oavsett minneskapacitet bär alla människor med sig små bitar av sin egen historia. De utgör rariteterna i den minnesbank, som sedan ska härbärgera miljontals andra sinnesintryck livet igenom.
Minnet är, enligt Nationalencyklopedin, ”det som möjliggör lagring av information från ett tillfälle till ett annat”.
Men de flesta av oss väljer att bortse från denna torra beskrivning, och betonar hellre bilderna, dofterna, lyckan och sorgen som minnena förknippas med.
För vare sig det kretsar kring en traumatisk händelse eller en, till synes, oförarglig scen ur vardagen, så har det berört dig på ett alldeles speciellt sätt – detta är det avgörande kriteriet för att få en plats i långtidsminnet.
Gå till toppen