Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Inte som ett brev på posten

Ta emot skattebeskedet med surfplattan i sommarstugan. Betala räkningar med ett klick i mobilen. Det är affärsidén bakom de digitala brevlådorna. Men draghjälpen från det offentliga dröjer minst två år.

Stefan Krook, vd för Kivra och Brevo.
Posten lanserade sin digitala brevlåda E-postboxen för elva år sedan. Först 2011 tillkom ytterligare tre privata alternativ.
Enkelt uttryckt är en digital brevlåda en tjänst för att ta emot och hantera kommunikation från myndigheter, företag och andra organisationer, brev som i dag oftast kommer i fönsterkuvert.
Stefan Krook, vd för de sammanslagna tjänsterna Kivra och Brevo, är övertygad om att framtiden är ljus för de digitala brevlådorna.
– Om vi i dag skulle ha utformat ett sätt att kommunicera information på skulle ingen ha kommit på tanken att fälla en massa träd för att tillverka fönsterkuvert och sedan köra runt dem i bilar som släpper ut koldioxid.
En annan fördel är att alla användare kan ta med sin digitala brevlåda i surfplattan, mobilen eller den bärbara datorn. ”Var du än är ska du kunna hantera din faktura med ett klick”, som Stefan Krook uttrycker saken.
– Generellt är det väldigt viktigt för oss som användare att tjänster är enkla. Sedan kan det finnas komplicerade lösningar ”på baksidan”, som man inte ser.
Men ännu väljer väldigt få användare aktivt en av de digitala brevlådetjänster som finns på marknaden. Det vanliga är i stället att exempelvis elbolag eller telefoniföretag bjuder in sina kunder till den tjänst de själva valt.
Men det här kan förändras. Skatteverket driver tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket hemsidan Mina meddelanden, en digital plattform med ambitionen att på sikt samla all kommunikation från stat, kommuner och landsting till medborgarna. I plattformen ingår en integrerad brevlådetjänst. Men framöver ska det bli möjligt att istället välja en av de andra tjänsterna på marknaden som ”sin” brevlåda. Alla myndighetsbrev skulle då distribueras dit.
Den här valmöjligheten väntar företagen bakom de privata tjänsterna spänt på.
– Vi tror att det kommer att ha stor påverkan, det är det som kommer att få den här marknaden att gå i gång, säger Martin Thulin, ansvarig för digital post på Bring som nyligen lanserat den digitala brevlådan Digimail.
Stefan Krook håller med:
– Det är en jättehjälp att myndigheterna vill erbjuda valfriheten istället för att skapa ett monopol.
Han ser också framför sig att så kallade printbyråer som i dag hanterar stora företags och organisationers utskick i framtiden på motsvarande sätt ska fördela dem mellan de brevlådor som mottagarna har valt. På så vis skulle det för användaren räcka med en enda digital brevlåda för all post från företag, organisationer och myndigheter.
Ännu är bara tre statliga myndigheter och cirka 30 000 användare anslutna till Mina meddelanden. Eric Thorén, beställare av projektet på Skatteverket, säger att det inte är lönt att marknadsföra plattformen hårt än. Just nu utarbetas reglerna som de olika brevlådetjänsterna ska uppfylla för att få vara med, inte minst ur säkerhetssynpunkt.
– Vi inser att aktörerna vill att vi kommer i gång, det är oerhört mycket försändelser från det offentliga. Vi räknar med att minst ett alternativ till kommer att finnas tillgängligt vid årsskiftet.
Genom det gemensamma initiativet E-delegationen har sexton av de största statliga myndigheterna en plan för att ansluta sig till Mina meddelanden. Bland dessa finns de som Eric Thorén kallar ”de stora drakarna”: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Transportstyrelsen.
– De stora flödena kopplas på 2015, det är då vi får se den stora boomen.
Han understryker att den som hellre vill ha sin myndighetspost i pappersform kommer att kunna få det i framtiden också. Alternativt ska det gå att välja digitalt från vissa myndigheter och vanliga brev från andra.
– Vi vill inte tvinga medborgare in i det här, det ska vara så attraktivt att man själv väljer den här lösningen.
Eric Thorén räknar med att det kommer att dyka upp fler digitala brevlådetjänster än de som finns på marknaden i dag. Han nämner bankerna som särskilt intressanta aktörer: enligt Bankföreningen är 74 procent av medborgarna redan anslutna till en internetbank där det oftast redan finns en inkorgsfunktion.
– Det är troligt att det dyker upp nya aktörer efterhand. Men uppfyller man bara kraven kommer vi inte att begränsa marknaden.

Svenska brevlådetjänster

Kivra/Brevo: I dag två separata tjänster som kommer att slås samman nästa år (se separat artikel).
E-postboxen: Tjänst från Posten, lanserades i december 2001. Finns ännu inte som mobil lösning.
Digimail: Tjänst från Bring, lanserades i april i år.
Mina meddelanden: Plattform som drivs av Skatteverket, Tillväxtverket och Bolagsverket. Innehåller en brevlådefunktion, avsedd endast för post från statliga myndigheter.
Tjänster är gratis för mottagare att ansluta sig till. Endast anslutna företag, myndigheter och organisationer kan skicka post inom dem.

3

statliga myndigheter och cirka 30 000 användare är anslutna till tjänsten Mina meddelanden som Skatteverket driver tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket. Ambitionen är att där samla all kommunikation från stat, kommuner och landsting till medborgarna.

Gå till toppen