Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Förtvivlat på Sus

Rekordlåg bemanning på Skånes universitetssjukhus när födslarna är som flest. Kvinnor som håller på att föda tvingas vänta hemma.

En kvinna föder sitt första barn på Sus i Lund. Barnmorskan Carina Persson hinner närvara i 18 minuter. Sedan måste hon skynda iväg till nästa födande.
I Martina Qvennerbergs ficka ringer och ringer klinikens jourtelefon. Men hon, som ska stötta och vägleda kvinnorna som ska in och föda i Lund, hinner inte svara. Hon håller på att förlösa ett barn.
Barnmorskan Camilla Mellander hastar mellan förlossningsrummen i Malmö. Hennes kläder är blodiga. Men på den hårt pressade kliniken finns ingen tid till klädbyten.
– Sjukhusledningen har hållit för ögonen och hoppats, och nu får vi och kvinnorna ta smällen, säger Camilla Mellander.
Krisen på kvinnokliniken kom inte oväntat. Redan i september i fjol varnade barnmorskorna på förlossningsavdelningen i Malmö för allvarliga konsekvenser av nedskärningar och anställningsstopp.
Men protesterna var förgäves. Sedan i höstas har personalen på Sus förlossningsavdelningar minskat med tio procent. Kortare sjukfrånvaro får lösas genom att barnmorskor jobbar extrapass eller byter turer.
Enligt Andreas Herbst, chef på kvinnokliniken på Sus, täcker klinikens åtstramade budget periodvis inte ens minimibemanning.
– Vi har inga marginaler, säger han."
Sjukhuset hittar inte kvalificerade sommarvikarier och under årets födslotätaste period är bemanningen rekordlåg.
Efter två kaosartade veckor beslutar Region Skåne den 10 juli att öka samordningen av vårdplatser på länets förlossningsavdelningar i Malmö, Lund, Helsingborg, Ystad och Kristianstad. Sus försöker beordra lediga barnmorskor att bryta sin semester, men de lediga barnmorskorna är bortresta eller går inte att nå.
– Situationen är tuffare än någonsin, säger kvinnoklinikens chef Andreas Herbst.
Samma dag beslutar Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att inleda en utredning av patientsäkerheten på förlossningsavdelningarna på Sus. En dagslång inspektion görs i Malmö.
Utredningen, som ska vara klar nästa vecka, har enligt enhetschef Eva Hansson hög prioritet.
– Vi varnade för hur det skulle bli, men ingen lyssnade. Nu är den verkligheten här, säger Camilla Mellander.
96 underbemannade barnmorskepass i Lund och lika många i Malmö. Så ser verkligheten ut på Sus förlossningsavdelningar under sommarmånaderna.
Martina Qvennerberg är barnmorska och koordinator på förlossningsavdelningen i Lund.
I rollen ingår att styra arbetet på avdelningen, prata med blivande mammor och per telefon bedöma vem som ska få komma in och föda. Efter rapporterna om kaos på förlossningen i Malmö vill allt fler föda i Lund.
– Vi får jättemånga samtal från Malmömammor som vill föda hos oss. Men vi har det likadant här, säger Martina Qvennerberg.
Under de senaste veckorna har hon ofta tvingats be kvinnor med täta värkar att vänta hemma på grund av plats- och personalbrist på avdelningen.
– Det är en förtvivlad känsla att hålla kvinnor hemma fast vi vet att de behöver komma in. Häromnatten tvingades jag skicka omföderskor till andra sjukhus fast jag faktiskt inte visste om de skulle hinna fram i tid.
Barnmorskorna i Lund har bitit ihop länge. Men nu är måttet rågat, menar Martina Qvennerberg, Carina Persson och Rebecka Backland.
– Ytterst är detta en kvinnofråga; kvinnorna har rätt till en bättre förlossningsvård. I det mest smärtsamma skedet, när man kanske inte vet vad man ska ta sig till, då har man rätt att ha en barnmorska hos sig. Men här finns inget utrymme för rädslor och speciella behov. Vad hjälper det att en kvinna som är rädd att föda har en färdig förlossningsplan när ingen har tid att stötta henne när hon kommer in? säger Martina Qvennerberg.
Lång väntan hemma, onödigt mycket smärtlindring och i onödan påskyndade förlossningar är några av åtgärderna barnmorskorna tvingas ta till för att klara sommarfödslarna. De födande lämnas ensamma på rummen med fosterövervakning, CTG, ibland flera timmar.
– Det kan hända att man lägger en ryggbedövning eller påskyndar ett förlopp. Jag kan inte låta kvinnan ha så förtvivlat ont ensam, utan min närvaro. Jag kan tänka att jag åtminstone kan göra hennes vånda lite kortare, säger Carina Persson.
Bristen på närvaro ökar risken för komplicerade förlossningar.
– Kvinnorna blir otrygga. Det kan leda till fler instrumentella förlossningar och komplikationer. Vi vet att närvaro och samtal kan lindra smärtan. Men vi hinner inte vara där, säger Rebecka Backland.
Barnmorskorna kräver en radikal förändring i svensk förlossningsvård.
– Vi kan säkert lösa de här fem veckorna. Men detta handlar om mer än en tillfällig, lokal svacka här i Skåne. Det gäller förlossningsvården, och synen på den, i hela landet. Vi måste stå upp tillsammans nu, och kämpa tillsammans för kvinnorna, säger Martina Qvennerberg.

Fler och fler föds

På Sus förlossningskliniker i Malmö och Lund föds cirka 9 000 barn om året.
5 100 barn möter världen på förlossningskliniken i Malmö.
3 800 föds på systerkliniken i Lund.
Under 200-talet har antalet födda per år stadigt ökat. Enligt prognosen ska ökningen bestå under de kommande tio åren.
Flest barn föds under sommarhalvåret.
Under de gångna tre veckorna har mellan 11 och 12 födande i veckan hänvisats att föda på andra sjukhus.
Gå till toppen