Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Behåll kylan i helgen

Imorgon kan temperaturen närma sig 30 grader i Skåne. Sydsvenskan har pratat med forskare om hur vi och djuren påverkas av värmen.
Hetaste tipset: klä av dig.

Kroppen - hur påverkar solen oss?
Johan Malm, professor i klinisk kemi, Labmedicin Skåne:
– Kroppen behöver sol för att tillverka D-vitamin. Det räcker att promenera eller klippa gräset en halvtimme. Vi får inte D-vitamin fram till jul bara för att vi ligger länge på stranden.
– Vitaminförråden börjar sina i oktober, därefter behöver vi D-vitamin från maten eller kosttillskott. Folk klarade det bättre förr, när vi var fattiga och åt sill flera dagar i veckan. Tyvärr hjälper det inte att vara utomhus på vintern, solen står inte tillräckligt högt på himlen hos oss - då måste vi ner till Nordafrika. Brist på D-vitamin kan påverka skelettkvalitet och tumörsjukdomar.
Kläderna - Hur klär vi oss i värmen?
Åsa Alftberg, etnolog vid Lunds universitet:
– Det finns outtalade överenskommelser om hur vi klär oss, men de skiftar mellan åldrarna och vi påverkas av hur vi klädde oss när vi var yngre.
– När jag växte upp på 1970-talet var det vanligt att män gick med bar överkropp i affären, men så är det inte längre. Barnen badade nakna vid stranden och folk var generellt mer avklädda, något som har sina rötter i 1930-talets frisksportskultur.
– Nu är nakenhet och hud mer laddat och synen har förändrats. Det kan också spela roll att vi möter fler människor med andra värderingar och då börjar fundera över hur vi klär oss.
Maten - Vad ska vi äta i värmen?
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, Lunds universitet:
– När det är varmt minskar aptiten, men vi behöver energi. Ät lätt mat som innehåller mycket vätska, till exempel gurka, vattenmelon, tropiska frukter, jordgubbar. Tänk italienska rätter med melon och skinka eller en grekisk sallad. Mixa gärna en grön smoothie på salladsblad, kiwi och äpplen.
– Glöm inte att dricka. Vuxna behöver cirka 30 milliliter vätska per kilo kroppsvikt och dygn, inräknat det vi får via maten. Det går bra att dricka kaffe och te. Och vi behöver inte äta extra salt i värmen, vi får i oss tillräckligt ändå.
Sjukdomarna - Riskerar vi badsårsfeber?
Inga Odenholt, professor i infektionssjukdomar, Skånes universitetssjukhus:
– Nej. Det kan finnas bakterier i vattnet som ger badsårsfeber om man har sår på kroppen, men det är ovanligt och inget man behöver vara orolig för.
Kan man få ehec-smitta vid bad?
– Det behöver man inte heller oroa sig för, ehec får vi nästan alltid från livsmedel. Att vi riskerar smitta vid bad skulle jag säga är nys.
– Infektionssjukdomar har vi som minst av på sommaren när folk är ute och det är varmt och skönt. Vi klarar oss med en halv avdelning mindre på sjukhuset. Men den som är sjuk och febrig bör hålla sig undan solen.
Träningen - Kan vi träna när det är varmt?
Katarina Ehrenborg, sjukgymnast, doktor i klinisk fysiologi vid Lunds universitet:
– Vänta gärna till kvällen när det är svalt, särskilt om du har hjärtproblem. Den som ska springa en kort runda kan dricka efteråt, men ska man springa en längre sträcka, säg femton kilometer, behövs vätska även under träningen.
– Hur mycket du behöver dricka reglerar kroppen bäst själv genom att signalera att den är törstig. Lyssna till din kropp. Magen kan behöva vänja sig vid att få vätska medan man springer, annars finns risk för illamående.
Hjärnan - Hur påverkar ljuset oss?
Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi, Lunds universitet:
– Det är jättebra att komma ut i solen, det är det bästa ljuset som innehåller alla regnbågens färger. Vissa färger, som det kortvågiga blå, får oss att bli vakna och avslappnade, det har en lugnande effekt. Konstljuset på vintern ger oss inte de rätta färgupplevelserna och det bli en störning. Med en underbar blå himmel och blått hav är det lättare att må bra.
– Eftersom ljus blockerar sömnhormonet behöver vi se till att det är mörkt på natten, så att vi inte får en konstig dygnsrytm. Mitt tips är att skaffa mörkläggningsgardiner.
Djuren - Vad innebär värmen för djuren?
Erik Svensson, professor på biologiska institutionen, Lunds universitet:
– Däggdjur behöver uppsöka skugga och vattensamlingar, groddjur kan drabbas av uttorkning och skulle uppskatta om fler anordnade små dammar.
– Men för de flesta insekter är värmen perfekt. Vi studerar jungfrusländor i ett experiment i sommar. De är trollsländor som först är lite nedkylda och sedan värms upp. Vi ser att 25-30 grader är optimalt ur reproduktionssynpunkt. Då blir det mer äggläggning och växande populationer.
Gynnas de av ett varmare klimat?
– Ja, det senaste decenniet har vi fått flera nya trollsländearter som har kommit söderifrån, på grund av att vi har fått det varmare. På våra breddgrader kan en temperaturhöjning initialt vara positiv med fler djurarter och individer, medan arter riskerar att dö ut på andra delar av klotet.
– Andra djurarter påverkas inte alls av att det är torrt och varmt - daggmaskar gräver till exempel ner sig ett par meter i jorden och går i dvala.
Gå till toppen