Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Här är fler som fastar

Kristna, judar, buddister, hinduer – många religioner påbjuder fasta.

Kristendomen. Fastan är till minne av Jesu frestelse och börjar på askonsdagen, dagen efter fettisdagen, och varar i fyrtio dagar fram till och med påskafton.
Att fastan inom svenska kyrkan inte tas så bokstavligt, framgår av kyrkans hemsida där det står att fasta inte behöver betyda att man svälter sig helt utan att man avstår från något som vanligtvis är viktigt.
En kyrkoherde från Västmanland berättar att för henne innebär fastan att hon inte äter godis.
Inom katolska kyrkan är varje fredag fastedag och man ska bland annat avstå från att äta kött.
Den ortodoxa kyrkan har detaljerade fasteregler. Exempelvis får man under de fem första veckodagarna under den första fasteveckan, endast äta två måltider, på onsdagen och fredagen.
Judendom. Jom kippur, försoningsdagen, är den viktigaste högtiden inom judendomen och då förväntas man göra bot för sina misstag. Från solens nedgång dag ett till skymningen dag två, omkring 25 timmar, får man inte äta och dricka, tvätta sig, bära läderskor eller parfymera sig. I år infaller Jom kippur den 14 september.
Buddhism. Munkar brukar fasta dagligen från klockan tolv till nästa dags morgon. En del buddhister fastar på fullmånedagar.
Hinduism. Man fastar inför högtiderna framförallt inför Shivanatten, då man firar guden Shivas giftermål med Parvati, dottern till Himalaya.
Gå till toppen