Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Kall vår ger sena kräftor – men tillgången blir god

Kräftsäsongen är sen i år. Orsak: en kall vår. Men fångsterna ser ut att bli goda.

Vittsjön har blivit Skånes största kräftsjö.Bild: David Bergström
Drygt 7 000 kräftor. Så ser fångstprognosen ut för Vittsjön, Skånes största kräftsjö.
– Ett normalår, säger Claes Ruderstam, kräftfiskeansvarig i Vittsjö fiskvårdsområde, inför premiärfisket i morgon.
Och normalt ser kräftfisket ut att bli även på andra håll, enligt de ännu så länge ganska få rapporter som kommit till den nationella kräftdatabasen som drivs av SLU, Sveriges lantbruks- universitet.
– Kräftorna har ännu inte hunnit växa till sig ordentligt. Därför är det få som ännu börjat fiska. Om någon vecka ska de flesta vara igång, säger Patrik Boman, ansvarig för databasen.
Vittsjön är Skånes största kräftsjö sedan beståndet i Immeln slogs ut för tre år sedan.
Varför kräftorna försvunnit från Immeln, och ett femtiotal andra svenska sjöar, undersöks just nu i ett EU-finansierat forskningsprojekt.
– Även om signalkräftor normalt är motståndskraftiga mot kräftpest så är kräftorna i Immeln svårt angripna. Det kan ha försämrat reproduktionen, säger limnologen Per Nyström, en av forskarna i projektet.
– Det kan också ha att göra med att många av de drabbade sjöarna har ett yngre bestånd. Signalkräftan började utplanteras i Sverige 1970. I de sjöar där kräftorna försvunnit var utplanteringen på åttio- och nittiotalet, säger Per Nyström.
Forskarna har även funnit en annan gemensam nämnare för de tjugo sjöarna och det är att medeltemperaturen i luften är högre än vid de sjöar där kräftorna mår väl.
– Temperaturen påverkar kräftor väldigt mycket. En varm vinter kan vara negativ eftersom kräftorna blir aktiva och hungriga för tidigt. En varm sommar är bra eftersom de växer snabbare, säger Per Nyström.
Flodkräftan har försvunnit till 98 procent i Sverige under det senaste seklet. I Skåne finns det idag flodkräftor i sexton mindre sjöar och åar. Sedan ett par år arbetar Länsstyrelsen i Skåne med att bevara flodkräftan. Det största hotet mot flodkräftan är smitta från signalkräftor.
Värsjön i nordvästra Skåne hade gott om flodkräftor ända till pesten på några veckor slog ut hela beståndet. Det var år 2001 och sedan dess har Värsjöns fiskevårdsområdesförening försökt utplantera flodkräftor igen. För att skydda flodkräftan har Värsjön blivit Skånes första skyddsområde för flodkräfta.
I morgondagens Sydsvenskan kommer årets kräftor att testas av kräftexperten Per Nyström och tre av hans kollegor. Redan nu kan vi avslöja att dyrast inte är bäst.
Gå till toppen