Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Sjuk mage vanligare i Sverige

Allt fler människor insjuknar i inflammatoriska tarmsjukdomar.
Sverige kan vara världens mest utsatta land.
Ingen vet säkert vad det beror på.

Ungefär 50 000 svenskar har i dag diagnosen ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
Båda innebär en inflammation i tarmen som ofta är livslång. Blodiga diarréer kan vara ett första sjukdomssymptom och de flesta blir sjuka tidigt i livet, mellan 15 och 35 års ålder.
Men trots att ulcerös kolit och Crohns brukar kallas magens folksjukdomar är de okända för många, enligt Birgitta Rehnby som är ordförande i Mag- och tarmförbundet.
– De är skämmiga, tabubelagda sjukdomar. Har man diarré kan det vara svårt att tala om, även med doktorn. Att prata om tarmar förhöjer inte en middagsbjudning precis. Men vi vill få fler att våga prata, säger hon.
Nordeuropa och Nordamerika har flest antal drabbade av tarmsjukdomarna. Siffran har ökat de senaste femtio åren. Men Sverige kan ha högst andel sjuka, enligt hittills opublicerade siffror från Karolinska institutet i Stockholm.
Hos oss har ungefär en av 200 invånare en inflammatorisk tarmsjukdom. I våra nordiska grannländer är det cirka en av 300 personer och liknande siffror gäller för USA och Kanada.
– Vi ligger högt i Sverige jämfört med andra länder. Att vi har något högre förekomst än flera andra västländer kan bero på att vi har fler sjuka, men också på att vi är duktigare på att upptäcka dem i vården, säger Jonas Ludvigsson, barnläkare och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, som har tagit fram statistiken.
I Sydeuropa är sjukdomarna mindre vanliga än här och i Afrika och Asien har de tidigare nästan inte förekommit alls.
– Exempelvis Japan var förskonat, där fanns inte sjukdomen för några decennier sedan. Med mer västerländskt leverne har den kommit dit. Den ökar också bland barn i Sverige. Kanske är det något med maten vi stoppar i oss, vissa livsmedel kanske ändrar tarmfloran och gynnar bakterier som inte är bra för immunsystemet, säger Olof Grip, överläkare på gastrokliniken vid Skånes universitetssjukhus.
Förr opererades delar av tarmarna bort hos patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit. I dag är läkemedel den främsta behandlingen för att hålla inflammationen i schack. Men när det inte hjälper krävs fortfarande kirurgi.
– Patienterna får immundämpande läkemedel för att inte kroppens immunförsvar ska överreagera och angripa tarmslemhinnan. Nackdelen är att patienterna blir känsliga för infektioner som kan vara svårbehandlade, säger han.
För drygt tio år sedan lanserades biologiska läkemedel som hjälper många av de svårast sjuka. Men kostnaden är hög, nästan 150 000 kronor om året per patient, enligt Olof Grip.
– I Skåne får ungefär tio procent av patienterna biologiska läkemedel. Det är nog för få och uppskattningsvis ligger behovet runt tjugo procent, säger han.
Ett problem för Skåne, liksom övriga landet, är också att patienter kan tvingas vänta länge på återbesökstider. Mag- och tarmförbundet ser det som en effekt av kömiljarden, där nybesök i vården prioriteras.
Ordföranden Birgitta Rehnby skulle också önska att kända personer vågade berätta om sina inflammatoriska tarmsjukdomar, för att öka medvetenheten.
– Det är klart att det finns kändisar som har de här sjukdomarna, men det är svårt att hitta någon som vill träda fram. Det finns ingen glamour kring detta, inte.

Tänkbara orsaker till sjukdomarna

Vad som orsakar ulcerös kolit och Crohns sjukdom är okänt och det finns ännu ingen bot mot sjukdomen.
Några faktorer som möjligen kan påverka risken att insjukna:
Ärftlighet.
Fettinnehåll i maten. Fisk och vitt kött innehåller mer goda fetter än rött kött som kan höja risken för sjukdomen.
Rökning. Ser ut att öka risken för Crohns, men minska risken för ulcerös kolit.
Blindtarmsinflammation i tidig ålder kan öka risken.
Mat under spädbarnstiden. Lång amning är positivt.
Raffinerat socker. Kan eventuellt öka risken.

Inflammatoriska tarmsjukdomar

Ulcerös kolit och Chrons sjukdom är kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, även kallade IBD (Inflammatory Bowel Disease). De är ungefär lika vanliga bland män som kvinnor och de är autoimmuna sjukdomar liksom diabetes och reumatism.

Vid ulcerös kolit inflammeras tjocktarmen.

Vid Crohns sjukdom kan vilken del som helst i matsmältningssystemet angripas – från munhålan till ändtarmen.

Vid Crohns sjukdom kan det även bildas fistelgångar till andra organ. En fistelgång är en liten kanal, i detta fall från tarmen till exempelvis urinblåsa, hud eller vagina. Fisteln kan behöva opereras bort.

Inflammationen i tarmen behandlas med läkemedel som dämpar kroppens immunförsvar. Om det inte hjälper tillräckligt kan delar av tarmarna opereras bort.

En del patienter får stomi med påse på magen.

Varningssignaler för sjukdomen är diarréer, blod och slem i avföringen.

Mer information finns på patientföreningens hemsida www.magotarm.se.

Gå till toppen