Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
MFF

”Framtidens kärlek kan vara här”

Smålands egen Alex Ferguson är näst intill unik i svensk elitfotboll. Sir Nanne har blivit ett med det Kalmar FF han format sedan 2002 (en runda redan 1998–99) och därför kunde han precis som Sir Alex i ett annat rött lag planera och iscensätta sin egen avgång utan någon större dramatik.
Bild: Foto: Håkan Röjder
Per Olsson i lilla Gefle IF har en liknande position som Nanne Bergstrand. Han har sammantaget en än längre tränarkarriär, 1996–02 och 05–, i samma klubb.
Säkert har deras namn diskuterats genom åren, men lika säkert blir de inte lika omdiskuterade som tränare blir i Malmö FF, AIK och Göteborg.
I de mindre klubbarna har tränaren större makt och svängrum.
När MFF skulle möta Swansea stötte jag på ett gäng legendarer utanför stadion. Tommy Hansson, Ulf Kleander, ”Tejpen” Björklund, ”Puskas” Ljungberg och Dag Szepanski dök mig direkt för att få veta mer om Erdal Rakip, skrällen i startelvan.
Lita på att de följde honom med kritiska, men nöjda, ögon.
Lika säkert är att de ständigt diskuterar tränaren, vad han än må heta. Precis som det görs på forum, i tv-soffor och på läktare.
Samma diskussion förs förstås runt laget i styrelserummet. MFF har en tradition av stark fotbollskunskap i styrelsen, länge stod Krister Kristensson och Ingemar Erlandsson för den och var inte rädda för att uttrycka en åsikt.
I dag har deras roller tagits över av lite mer lågmälda Magnus Andersson och Claes Malmberg men självklart är framtiden en fråga som ständigt står på dagordningen i styrelsen. Och framtiden kan vara här i morgon.
I maj månad pratade jag med Jimmy Durmaz, som bekräftade att han blivit inkallad till Gencerbirglis ledning för att ge sin syn på Rikard Norling som tränare. Hur mycket längre frågan kom, får vi nog aldrig veta.
1 april 2011 skrev Roland Nilsson på för FC Köpenhamn. Nye sportchefen Per Ågren hade kommit till ett MFF som inte hade någon beredskap och först den 25 maj kunde Rikard Norling presenteras som ny tränare.
Om MFF inte efter den resan byggt en beredskap, hållit sig ajour genom kontakter, hade det varit oförsvarbart.
Det var en prestation att lappa ihop organisationen efter vinterns turbulens, utan att göra några förändringar. Per Ågren fortsatte hitta vinnande värvningar och Rikard Norling fortsatte skapa ett vinnande spel.
Självklart har det som hänt inte gått obemärkt förbi. Det är något alla bär med sig, något som diskuteras och skapat en vaksamhet. Men integriteten hos alla inblandade är stor, mycket lite sipprar ut.
Med valet att prova med tillsvidareanställning för tränaren för MFF efter varje säsong en diskussion om framtiden, det finns inget tidsbestämt kontrakt att förhålla sig till. På gott och ont.
Även om det sägs att utvärderingen görs efter säsongen, vore det konstigt om snacket inte börjar tidigare. Kanske finns redan en färdriktning, men när Rikard Norling, som alltid väger ord noga i sina metaforer, säger att ”det finns hopp”, är det inget som talar för att det fått ett sådant besked.
Men en sak är bra att bära med i minnet. Rikard Norling kan möjligen ha hunnit bli förälskad i Malmö FF. Runt och i föreningen finns de som har den som en livslång kärlek.
I de fall tränaren inte hämtas med rötter i MFF, kommer granskningen att omfatta mycket mer än poäng och mål.
Nanne Bergstrand har haft ett så långt förhållande med Kalmar FF, att förälskelsen för länge sedan blivit till kärlek och därför kan han kritisera klubben och gå vidare och ändå mötas av respekt.
Gå till toppen