Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Journalister inför rätta för bruten tystnadsplikt

En våldtagen kvinna kunde kännas igen på en tidningsbild, fast hon ville vara anonym.
– Ibland är medier inte tillräckligt noggranna, säger Nils Funcke, journalist och expert på tryckfrihet.

I början av förra året publicerade Göteborgs-Posten, GP, ett reportage om en kvinna som blivit våldtagen i en taxi. Hon presenterades med fingerat namn, men åldern angavs och en del av ansiktet syntes på en bild.
Kvinnan ansåg att hon lovats att få vara anonym och anmälde GP för brott mot tystnadsplikten. Det ledde till att reportern, fotografen och en ansvarig redaktör åtalades. Rättegången hålls i Göteborgs tingsrätt imorgon.
En viktig fråga är vad redaktionen och kvinnan kom överens om när reportaget gjordes. Tidningen och de åtalade medarbetarna hävdar att hon inte krävt att få vara helt anonym. De nekar till brott.
Kvinnan anser dock att ”anonym” är ett absolut begrepp – antingen är man det eller inte.
Den uppfattningen får stöd av Nils Funcke, journalist som bland annat varit sekreterare i den statliga yttrandefrihetskommittén.
– Det finns inga mellanlägen. Är en person anonym så får man inte lämna någon som helst uppgift som går att härleda till källan, framhåller Funcke.
Hur kan man försäkra sig om att det blir som man tänkt i liknande fall?
– Egentligen ska man få se en pdf-fil, som visar exakt vad som ska publiceras och i vilket sammanhang. Rubrik, bilder, bildtext och text, om det är en tidning. Källan har fullständigt veto om vad som ska publiceras, hur, hos vem och även när, säger Nils Funcke.
Kvinnans anmälan har lett till att Göteborgs-Posten ändrat sitt arbetssätt.
– Vi ska inte ha den typen av arrangerade bilder, som tas fast någon ändå ska vara anonym, säger GP:s chefredaktör Cecilia Krönlein.
– Varje sådan bild innebär en risk. Samtidigt har vi resonerat oss fram till att dessa bilder inte tillför läsaren särskilt mycket, tillägger hon.
Beslutet får beröm av Ola Sigvardsson, som är allmänhetens pressombudsman (PO).
– Om man lovat en människa anonymitet, så ska man ha en säkerhetsmarginal, säger Sigvardsson.
Hans intryck är att svenska tidningar på senare år blivit mer försiktiga med att publicera den här typen av bilder.
Gå till toppen