Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Tuffare regler att vänta för friskolorna

Nu vill alla få bort riskkapitalbolagen från skolbranschen. Konkursen i JB Education har gjort friskolornas vinster glödheta inför valet 2014.
I går överlämnade Friskolekommittén sitt betänkande till utbildningsminister Jan Björklund. Efter två år har sex partier enats. Regeringspartierna M, C, FP och KD samt S och MP är överens om tuffare regler för friskolorna:
Skolinspektionen ska pröva om ett företag som vill starta skola har långsiktiga avsikter och tillräcklig ekonomi för att klara det.
Insynen i skolbolagen ska öka med offentlighetsprincip och meddelarskydd för anställda som vill slå larm om missförhållanden.
Upptäcks brister i utbildningen ska Skolinspektionen kunna tvinga företaget att anställa fler lärare.
Enligt Jan Björklund (FP) gör detta i praktiken det omöjligt för riskkapitalister att göra snabba klipp i skolan – som ju via skolpengen finansieras med skattemedel.
Konkursade JB Education drev 36 skolor runt om i Sverige. Ägare var det danska riskkapitalbolaget Axcel.
Under åren 2009–2011 överfördes vinster på en kvarts miljard från de enskilda skolorna till moderbolaget JB Education. Ägarna tog dock aldrig ut någon utdelning. Istället användes pengarna till att köpa nya skolor och betala räntor och amorteringar på lån. När elevunderlaget vek och tiderna blev sämre drog Axcel slutsatsen att det inte fanns några stora pengar att tjäna på svenska skolor.
JB Education sattes i konkurs. Bristen i boet blev en miljard kronor. För de danska riskkapitalisterna blev äventyret i skolbranschen en dålig affär.
Sexhundra lärare förlorade jobben. Tusentals elever fick börja i nya skolor. För kommunerna blev det svårare att planera.
JB-kraschen blev för många ett bevis på att kapitalisterna tillåtits härja på tok för fritt i skolvärlden.
Men trots att S och MP är med på uppgörelsen i Friskolekommittén är de rödgröna partierna inte nöjda. De vill gå längre. Hur mycket längre är de inte överens om.
I går hölls två pressträffar i Stockholm. På den första redogjorde förre skolministern Ibrahim Baylan (S) och skolpolitiske talesmannen Mats Pertoft (MP) för sina reservationer.
Både S och MP vill lägga till en regel om att ett skolföretags huvudsakliga syfte inte får vara att göra vinst. Björklund har lovat att utreda saken, men inte mer.
S vill dessutom att varje kommun ska få ett ”avgörande inflytande” över om en ny friskola får startas. Kravet på ett veto har drivits hårt av bland andra Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh. På S-kongressen i Göteborg i våras togs ett beslut i den riktningen.
Nästa pressträff hölls av Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson Rossana Dinamarca. Hon vill inte bara ge kommunerna veto. Utan också i lag slå fast att bara särskilda bolag som inte får dela ut vinst ska tillåtas i skolbranschen.
Inför nästa års val vill V profilera sig som det enda parti som vill kasta ut kapitalisterna ur skolan. ”Tandlösa”, kallade Dinamarca de övriga partiernas förslag.
Gå till toppen