Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Okunskap att hävda att arbetslivet är jämställt”

Det skriver Maria Hemström Hemmingsson, huvudsekreterare för den statliga delegationen för jämställdhet i arbetslivet.

Maria Hemström Hemmingsson
"Varför händer inget? Beror det på okunskap, ovilja eller feghet?"Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder är skillnaderna i livsvillkor mellan kvinnor och män betydande.Under ett arbetsliv tjänar män i genomsnitt 3,6 miljoner kronor mer än kvinnor, och enligt Pensionsåldersutredningen får hälften av alla kvinnor som går i pension nu ut mindre än 8 000 kronor per månad i pension.Ojämställdheten i arbetslivet har samhällsekonomiska konsekvenser. Två exempel:Kvinnor är kraftigt underrepresenterade på alla högre positioner i samhället, trots att de har mer utbildning och bättre studieresultat än män. Så har det sett ut flera decennier. Om utbildning har något värde och om studieresultat säger något om en människas potential och ambition innebär det att samhällets investering i utbildning och kvinnors kompetens och kunskap inte tas tillvara. Något som i sin tur leder till mindre sysselsättning och välstånd.Om andelen sysselsatta och heltidsarbetande kvinnor var lika hög som motsvarande andel män skulle, enligt Riksdagens utredningstjänst, BNP öka med 358 miljarder kronor. Det motsvarar 10 procent av BNP och 43 procent av statens totala utgifter, och skulle ge utrymme för betydande reformer och/eller skattesänkningar.Konsekvenserna av det ojämställda arbetslivet är stora. Ändå diskuteras de knappast. Nästan inga åtgärder vidtas för att komma tillrätta med problemet.Men varför händer inget? Beror det på okunskap, ovilja eller feghet?Orsaken är inte bristande lagstiftning. Juridiskt har kvinnor och män samma rättigheter och skyldigheter. Inte heller saknas kunskap om möjliga åtgärder. Fler pappamånader i föräldraförsäkringen skulle till exempel påverka fördelningen av obetalt hemarbete och kvinnors möjligheter att ta del i arbetslivet på samma villkor som män.Rätt till heltid skulle öka möjligheterna för ofrivilligt deltidsarbetslösa inom till exempel sjukvården att leva på sina löner.Kvotering till bolagsstyrelser skulle öka sannolikheten att det i framtiden finns fler börs-VD:ar som är kvinnor än som heter Johan, till skillnad från idag. Det finns många fler konkreta förslag. Alla kan diskuteras. Problemet är att medier, politiker eller allmänheten bara gör det i ytterst begränsad omfattning.En ökad jämställdhet utmanar existerande maktstrukturer och privilegier, både i arbetslivet och i hemmet. Det kan, i ett kortsiktigt perspektiv, upplevas som hotande av såväl kvinnor som män. Att det inte finns något folkligt stöd för reformer som ökar jämställdheten är ett argument som ofta framhålls från politiskt håll.Det bristande intresset kan bottna i uppfattningen att i Sverige är kvinnor och män redan jämställda. Kunskapen om existerande skillnader är förbluffande låg. I verkligheten är de genomsnittliga livsvillkoren mycket olika. När det gäller makt, inflytande och ekonomisk ersättning är arbetslivet långt ifrån jämställt.En annan spridd uppfattning är att de skillnader som finns beror på att kvinnor och män vill olika saker, och att politiker inte ska lägga sig i om kvinnor väljer att arbeta i låglöneyrken, ta huvudansvar för hem och barn och arbeta deltid.Jag tror att de flesta är överens om vikten av att respektera människors val, men hoppas att det även gäller vikten av att öka människors möjligheter att välja det som gör dem lyckliga, oavsett kön. Jag tror att den möjligheten ökar om vi förstår att pojkar och flickor växer upp med olika förväntningar på sig själva och på varandra och att det är svårt att bryta mot förväntningar, inte minst om de går så djupt att de är omedvetna. Åtgärder för att öka jämställdhet syftar inte till att begränsa människors möjlighet att göra det de vill. Tvärtom.Ett annat argument för att inte göra något är uppfattningen att utvecklingen ändå går åt rätt håll. Det är tveksamt: lönegapet mellan kvinnor och män har till exempel minskat marginellt de senaste decennierna och de två senaste åren har andelen kvinnor i börsbolagens styrelser minskat. Historiskt har utvecklingen mot ökad jämställdhet drivits av reformer. Utvecklingen går inte åt rätt håll av sig själv.Allt förändringsarbete möter motstånd. Så har det alltid varit. Särbeskattningen, föräldraförsäkringen, barnomsorgen och pappamånaderna var kontroversiella reformer som genomfördes i stark motvind av politiker med visioner och mod.Att hävda att arbetslivet är jämställt är uttryck för okunskap, att tro att utvecklingen går åt rätt håll av sig själv är naivt. Det är fullt möjligt att uppnå en ökad jämställdhet i arbetslivet, men det förutsätter politiker och arbetsgivare med kunskap, mod och visioner som vågar genomföra nödvändiga förändringar.

Maria Hemström Hemmingsson

Maria Hemström Hemmingsson är huvudsekreterare i den statliga delegationen för jämställdhet i arbetslivet.
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen