Malmö

Vattnet som fick Malmö att växa

Vi har seglat uppströms för att hitta Malmös rötter i historiska byar som Oxie och Fosie, skriver Martin Andersson.

En stad behöver färskt vatten för att växa. För Malmös del hade Korrebäcken en avgörande betydelse. I dess närhet låg på medeltiden det övre Malmö någonstans mellan Triangeln och Pildammarna och bäcken mynnade ut vid det nedre Malmö, sedermera strax väster om Malmöhus slott.
När man slagit samman de båda medeltida stadsdelarna fördämde man bäcken för att skapa en vattenreservoar med vallar förstärka med pilträd. I slutet av 1500-talet anlades trärännor för att leda vattnet från Pildammen hela vägen ner till Stortorget.
Men varifrån kom vattnet? Var låg dess källsprång? I öster, väster eller i söder? Bunkeflo betyder förvisso typ tuvor i översvämmat område. Å andra sidan är Oxie ungefär liktydigt med högarna vid källan. Oxet står för ”källsprång”, det vill säga där vattendrag har sitt ursprung.
Oxie är rikt på fornminnen. Orten nämndes som ”konelev” på 1200-talet och var en viktig ort på medeltiden. Oxie var en samlingspunkt för häradets befolkning, kultställe och tingsplats. Över byn gick vägen från Söderslätt upp mot Bara och inte minst landsvägen mellan Malmö och Ystad.
I nejden växte grödor som såldes inne på Stortorget i Malmö. Om man besöker Oxie kyrkogård befinner man sig i döda lantbrukarens sällskap. Kyrkan som är uppförd intill ett hedniskt kultställe vid 1100-talet anses vara den äldsta kyrkan i Malmö – och därmed troligen också den äldsta byggnationen. Mycket har förändrats sedan medeltiden.
Kyrkoarkitekten som på 1800-talet hade som livsuppgift att rensa ut postmedeltida inslag gick inte bara loss på Domkyrkan i Lund och S:t Petri i Malmö, Carl Georg Brunius satte även sin prägel på Oxie kyrka. En senare restaurering gjordes därefter av Malmöarkitekten Alfred Arwidius, syndaren som 1912 orsakade en stor skandal sedan han tillsammans med en sextonårig fabriksarbeterska hittats död i ett badkar, och ”… båda voro fullständigt nakna …”
Idag är det Oxie Centrum som ligger mitt i byn. Ett torg som är mer modern stenålder än medeltid. Två unga killar står och hänger utanför Tobakerian. De pratar brott och straff. Den ene berättar om en stöt han genomfört, den andre påtalar det dumma i saken: ”Det är inte lönt, du fick ju bara småpengar. Det måste ge en miljon eller så för att det ska vara lönt risken …” Högst sannolikt är pågarna alls inte medvetna om man förr blev hängd för mindre på den närbelägna galgbacken.
En inkorporation av Oxie var aktuell redan 1949 men istället gick Lockarps och Glostorps landskommuner upp i Oxie kommun 1952. Först vid årsskiftet 1966/67 införlivades Oxie i Malmö stad.
Då tätorten Oxie på femtio år har vuxit från en befolkningsiffra på 388 (1960) till 11 493 (2010) får man söka sig till grannbyarna Glostorp och Lockarp för att hitta det småskaliga. Här ute i Malmös utkant är det ont om cykelvägar i det vackra landskapet. I byarna ligger de i grunden medeltida kyrkorna med sina välskötta kyrkogårdar.
Men var finns källan vid Oxies högar? Bortsett från några enstaka vattendrag – vid Sandekullsplan, i Blekeparken och några utslängda pölar söder om Kungshögarna – hittar vi ingen annan bäck än den som börjar vid Krombyvägen, strax öster om Glostorp.
Vi följer den norrut, uppströms genom en golfbana, passerar gokartbanan, yttre Ringvägen, Fosieanstalten och platsen där det en gång låg en borg. På flyg- och satellitbilder kan man ännu se konturen efter Skogholms medeltida fästning och dess vallgrav i form av en ring i en kvadrat som avtecknar sig mot gräsmattan. Andra spår har genom åren blivit förstörda då området använts som grus- och stentäkt.
Grunden till den närbelägna och magnifika gården Fredriksberg sägs komma härifrån.
Efter att bäcken vid en bilskrot förvandlas till ett naturområde viker den norrut och om inte förr står det klart att vi är inne på fel spår. Detta är Risebergabäcken som rinner ut i Sege å.
På jakt efter Korrebäckens källa söker vi oss istället österut. På vår väg mot det gamla Fosie passerar vi gravhögarna i Trehögsparken och utkanten av Hindby, bondbyn som inte längre finns.
Fosie kyrka låg en gång mitt i byn, nu ligger den på Malmös högsta naturliga punkt (37 meter över havet) som en oas mellan inre Ringvägen, Agnesfridsvägen och Lindängsvägen. Det är en stor kyrkogård med minneslund och nio kvarter. I ett av dem har buddisterna en egen avdelning.
Här finns också ett stycke cirkushistoria. I ett av de äldre kvarteren ligger konstryttarinnan Othelia tillsammans med sin familj och ensemble, cirkusdirektören Orlando, lindanserskan och kautschukartisten Hedvig samt halvbrodern Theodor.
Familjen Orlando hade vinterkvarter i Mariedalsgården (även kallad Gaddagården) på Munkhättegatan, en anläggning med djurstallar och träningsmanege som Trolle Rhodin tog över 1943 och än idag är vinterkvarter för cirkus Brazil Jack. På samma kyrkogård ligger även Rhodins familjegrav med cirkuslegenden Carl med hustrun Iris, skeppsredardotter från Fosie, deras son Trolle Rhodin och barnbarnbarnet jonglören Max.
Här finns också vad som kan vara Malmös äldsta gravsten – eller i vart fall minnesten. Fosiestenen, den enda runstenen i staden, uppfördes under första halvan av 1000-talet av en Esbjern/Asbjörn till minne av sin kamrat Dvärg.
Det Fosie som nu blivit ett med Oxie i stadsområde Söder sträckte sig en gång ända ner till Öresund. Nu tar området slut vid Heleneholm och egnahemsområdet Eriksfält, förr känt som Hindby nr 6 – en gård (d.y.) vars bostadshus numera återfinns på Rosagatan.
Nerför Fosievägen mot staden, närmar vi oss en nästan unik gathusmiljö, här och där renoverad till oigenkännlighet men ändå ganska intakt ända ner till Backavägen. Här gick en gång vägen till Skanör och Trelleborg, i en båge runt de i dag närmast utplånade grusåsarna Borrebacken – liknande dem på Kirseberg.
Någon kilometer på väg söderut kunde man få sig en färdknäpp, en bit mat och kanske logi på värdshuset Stattena, åtminstone fram till 1870-talet då huset istället blev skola – där murare Hanssons påg Per Albin fick sin grundläggande utbildning. Huset, utanför vilket hästarna fick stå ena i väntan på sin ryttare, är en av få kvarvarande gamla landsvägskrogar. Idag ligger det inbäddat bland villor, vägnät och växthus.
Till den lokala kvarterskrogen Vagabond på Jöns Risbergsgatan är det kanske få vägfarare till häst som hittar idag, men här kan traditionen gå vidare.
Jöns Risberg, vem var då det? Han var hökare på Fosievägen. Hans änka Elna och sedermera dotter Thea drev butiken vidare en bit in på 90-talet.
Om man står utanför hökeriet, på Fosievägen i hörnet av Backavägen, och råkar ha en slagruta till hands, då skulle man få utslag. Härunder går nämligen en kulvert med det vatten som en gång försörjde hela Malmö. Här i krokarna gick Korrebäcken.
Under den danska belägringen 1677 slog den danska kungen Kristian V läger här vid Korrebäcken, i skydd av Borrebacken varifrån han hade god utsikt över den forna danskstaden. Om han lät tvätta sina hosor – eller värre – i bäcken låter vi vara osagt.
På kartor från 1700-talet slingrar sig Korrebäcken uppströms söderut. På en rekognoceringskarta från 1812 tycks bäcken ha sitt källsprång i en stor mosse sydöst om Borrebacken. För att på häradskartan från 1912 vara förgrenad med två södra diken, ett som sträcker sig ända ner till Katrinetorp och ett som börjar nära Stattena.
Idag är alla spår av bäcken utplånade och dagvattnet från stadsområde Söder passerar numera i den underjordiska ledningen som mynnar ut i Parkkanalen, inte alls långt från sitt medeltida utlopp.

Läs mer

”Resa i Oxie Härad”, årsbok 1993. ”Malmö – den törstande staden”, Erik Winnfors (red). ”Fosie – Från socken till inkorporering, en artikelsamling.” ”Malmös kartor – från 1500-talet till idag”, Tyke Tykesson (red). ”I de dödas vilorum – Malmös begravningsplatser”, Jeanette Rosengren och Urszula Striner. ”Historien om Fosie och Kulladal”, Per-Gunnar Mörck.
Tidigare avsnitt i serien om Malmös nya stadsdelar, Försvunna Malmö, blogg och artiklar på Sydsvenskan.se.
Läs alla artiklar om: Försvunna Malmö
Gå till toppen