Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Tränar nya kanot-ess inför OS i Rio

Under 1990-talet var kanotisten Susanne Gunnarsson en av våra främsta elitidrottare, med allt vad det innebar av framgångar och motgångar. I dag har hon stor nytta av sina erfarenheter, inte minst som tränare.

Förutom jobbet som tränare för lovande kvinnliga kanotister håller Susanne Gunnarsson i friskvårdsträning för 40-plussare. ”Målet är att träna och må bra. I sommar har vi kört ute och bara det ger en massa energi.” Bilden är tagen vid Norr Mälarstrand.Bild: Vilhelm Stokstad / SCANPIX
I hela sitt liv har Susanne Gunnarsson älskat att paddla kanot. Genom åren har hon kammat hem ett otal VM-guld och i OS i Atlanta 1996 segrade hon och Agneta Andersson efter ett stenhårt lopp på 500 meter, en prestation som gav dem Svenska Dagbladets bragdmedalj samma år.
Det började i uppväxtorten Katrineholm. Både Susanne Gunnarsson och hennes ett år äldre bror fastnade tidigt för kanotsporten. Varje ledig stund var de ute och paddlade. Och hon visade sig ha en särskild fallenhet, både vad gäller tekniken och de fysiska egenskaperna. Dessutom hade hon ett driv och ett fokus som långt ifrån alla äger. Att träna blev hennes liv – och att vinna.
– Jag brukade sticka ut även när det var minusgrader, och jag skulle hela tiden testa gränser. Nu kan jag tänka: vad höll jag på med? Men man måste kanske vara sådan för att nå toppen.
Men allt var inte segrar och glädje. Toppåren kantades även av motgångar. Framför allt handlade det om motsättningarna mellan henne och resten av landslaget. Fyra år efter OS-guldet drabbades Susanne Gunnarsson av en whiplashskada som tvingade henne att avsluta sin karriär som kanotist. I samma veva skilde hon sig från sin dåvarande man.
– Det var några tuffa år. Jag hade levt i en bubbla hela mitt vuxna liv som bara bestod av mina barn och idrotten. Jag visste knappt hur man betalade räkningarna.
Vid den tiden bodde hon i Funäsdalen och hon säger att det också var där hennes nya liv tog avstamp.
– Plötsligt förstod jag att det fanns en värld utanför också. Jag började lära känna människor som accepterade mig som den jag var. De är fortfarande mina bästa vänner.
I efterhand har hon förstått att många fått en bild av henne som ganska ”bitchig”, något som hänger ihop med skriverierna från det hon kallar ”kanotbråket”.
– Men sådan är jag ju inte. Snarare tvärtom.
Sedan några år tillbaka är Susanne Gunnarsson tillbaka i kanotsporten, den här gången som tränare.
Har du några särskilda erfarenheter med dig från när du själv tävlade?
– Jag är väldigt medveten om vilken känslostämning mina aktiva är i. Jag kan känna oops, nu är det något. Sedan vet jag vad som krävs men också att det är viktigt med vila. Man har ju åkt på några smällar under idrottskarriären. Hade jag tagit det lite lugnare, hade jag kanske kunnat köra ett OS till ...

Susanne Gunnarsson

Bor: I Lomma.
Familj: Sambon Moses Larsson och barnen Robin, 23, och Mimmi, 19 år.
Gör: Kanottränare, friskvårdare och föreläsare.
Aktuell: Tränar fyra kanotister med målet att de ska ta medalj under OS i Rio 2016. Medverkar i ”Fångarna på fortet” som sänds i TV4 i höst. Fyller 50 år den 8 september.
Firar födelsedagen: ”Med en riktig fest. Det ska bli grymt kul. Jag har bjudit lite över 100 personer – mycket idrottsfolk men även många andra.”
Om att fylla 50: ”Jag har ingen noja alls och har heller aldrig varit särskilt åldersfixerad. Jag känner mig som en stolt, glad och positiv 50-åring.”
Läser: ”Jag är en riktig bokmal. Just nu läser jag Anna Janssons ’När skönheten kom till Bro’”.
Trivs bäst: ”Ute på vattnet. Där får jag ett lugn. Det spelar ingen roll om jag sitter i en motorbåt, en segelbåt eller i en kanot.”
Minnesvärd bedrift: Vann VM i kanotmaraton 1994 – 42 kilometer – bara fem veckor efter att hon fått sitt andra barn. Efter loppet blev hon omskriven som ett fysikaliskt under och superkvinna världen över.
Egen träning: ”Det har gått i perioder. Kan känna att jag inte har någon lust med det. Men eftersom jag fyller 50 har jag bestämt mig för att köra Master-VM i Köpenhamn. Det är ett kanotmaraton på 17 kilometer för 50-plusare. Tävlingen går 18–19 september. Så nu tränar jag som fasen.”
Gå till toppen