Sverige

Daggmaskarna ersätter plogen

Skippa plogen. Låt maskarna göra jobbet på åkrarna.
På Charlottenlunds gård utanför Ystad har det sparat miljontals kronor, ökat produktiviteten och minskat utsläppen radikalt.
– Märkligt att inte fler odlar så här, säger Per Landén.

Han är vd på gården och står ute på den till synes ovårdade åkern där halm och skörderester täcker jorden. Ett litet spadtag räcker för att en drös exemplar av åkerns bästa vän ska blottläggas – daggmask.
På de här åkrarna finns ungefär 200 daggmaskar per kvadratmeter. Det är sex-sju gånger så många som på en traditionell plöjd åker.
Det är de och de nästan orörda ytlagren i jorden som är tricket med den så kallade reducerade jordbearbetningen.
Sedan 2001 har Charlottenlund i stort sett avskaffat plogningen på gårdens drygt 670 hektar åker. Ett grepp som blivit allt vanligare på många håll i världen, framför allt i varmare länder.
– Egentligen var vårt fokus på att sänka kostnaderna. Miljövinsterna kom gratis, säger Charlottenlunds ägare Claes Lachmann.
Sedan starten har gården sparat in minst sex miljoner kronor på minskade kostnader för bland annat drivmedel och arbetstid.
Produktiviteten har ökat. Samtidigt har åtgången på gödning och kemikalier minskat.
Det har inte gjorts några vetenskapliga undersökningar på gården, men tyska studier visar att läckaget av fosfor, bekämpningsmedel och kväve bör ha minskat med två tredjedelar.
– Växtskyddsmedel ligger kvar och bryts ner i stället för att läcka ut i vattendrag, säger agronomen Christer Nilsson som följt Charlottenlunds ploglösa era.
Jordbruk som jobbar med reducerad jordbearbetning avger enligt de tyska studierna en femtedel av den koldioxid ett traditionellt åkerbruk alstrar.
Jorderosionen – som på många håll är ett stort problem – minskar till en tredjedel.
Jordbruksverket räknar med att mellan tio och tjugo procent av de svenska lantbruken med ettåriga grödor tillämpar plöjningsfritt jordbruk.
Att det – med tanke på fördelarna – inte är fler förvånar inte agronomen Christer Nilsson.
– Dels kräver det lantbruk med stora arealer åker för att det ska vara märkbart lönsamt. Dels är det oftast den yngre generationen lantbrukare som är nyfikna på nya grepp.
Charlottenlunds systematiska arbete för ett mer hållbart och effektivt lantbruk har fått flera efterföljare på Österlen.
I oktober får gården Ystad-S:t Petri Rotaryklubbs pris Gott nytt entreprenörskap.

Maskarna får jorden att andas

Normalt plöjs åkrar enkelt uttryckt så att jorden vänds samtidigt som den packas av traktorer och plogar. I plöjningsfritt jordbruk bearbetas jorden lätt eller inte alls, och växtdelar får ligga kvar.
Daggmaskarna gör gångar och luckrar upp jorden. Det gör att jorden andas, håller fuktigheten bättre och suger åt sig nederbörd i stället för att den rinner iväg på ytan.
Växtdelarna bryts ner av bakterier och svampar och blir näringsrika jordlager för nästa omgång med grödor.
Gå till toppen