I sitt avhandlingsarbete har han studerat långtidseffekterna på mäns belastande leder efter hög fysisk aktivitet i ungdomsåren.

– Det kändes naturligt att titta på detta. Det är ju en stor folksjukdom. Om det bara skilde sig lite grann mellan dem som tränar mycket och resten av befolkningen skulle det ju ge vissa svar. Men att både se två och tre gånger ökad risk i olika subgrupper var förvånande, säger ortopedispecialisten Magnus Tveit.

Drygt 700 före detta idrottsmän, med en medelålder på 69 år, ingick i studien. De jämfördes med en kontrollgrupp med nästan 1 400 män i samma åldrar.

Idrottsutövarna kan delas in i två kategorier.

Kategori ett: utövare av lag- och kontaktidrotter, där sjukdomen har tydlig koppling till tidigare skador.

– Spelare i fotboll, handboll och ishockey löpte en klart högre risk för artros. Det var tydligt kopplat till om man drabbats av en mjukdelsskada [exempelvis korsbandsskada eller meniskskada] under karriären. De hade också många fler mjukdelsskador, vilket väl ligger i kontaktidrottens natur. Men skulle man lyckas undvika detta så verkar risken för åtminstone knäartros inte öka.

Kategori två: utövare av individuella idrotter.

– Aktiva i löpning, kanot och längdskidåkning löpte ingen högre risk att drabbas av mjukdelsskador under karriären, men drabbades trots det av artros i högre utsträckning. Så vi tänker oss att för lång och upprepande belastning, sannolikt med muskelutmattning, leder till mikroskador.

Studien är bara gjord på män. Forskarna kunde inte hitta tillräckligt många kvinnor som sysslade med elitidrott under 50-talet.

– Men kvinnor hade varit minst lika intressant att titta på. De förefaller mer otursdrabbade än män i det korta loppet när det kommer till mjukdelsskador.

Vad kan idrottare göra för att förebygga risken att drabbas av artros?

– Vi skulle nog föreslå att man slutar med elitidrottande om man har drabbats av en tydlig, stor mjukdelsskada i en belastad led. Men det är fler aspekter som spelar in, som lagkänsla. Om man fortsätter har jag full förståelse för det. Men det är rimligt att man får veta vilka risker man utsätter sig för som kan bidra till beslutsfattandet. Det är den rollen som vi har tagit, säger Magnus Tveit.

Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket, vilket leder till bristande funktion i leden.

Det medför stelhet i den sjuka leden, minskad rörlighet och smärta.

Artros är vanligare i stigande åldrar. Män och kvinnor drabbas i lika hög utsträckning.

Vissa yrken med långvarig, upprepad eller tung belastning på framför allt höft- och knäleder medför ökad risk.

Övervikt, fysisk inaktivitet och elitidrott är andra riskfaktorer, samt ärftlighet.

Ännu finns inget botemedel.

Totalt har ungefär mellan 700 000 och 800 000 personer i Sverige sjukdomen.