Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

EU pressar för ja till prideparad

Spänningen stiger i Belgrad inför lördagens planerade prideparad. Kommer scenariot från de två senaste åren att upprepas, och paraden förbjudas med hänvisning till säkerhetssituationen? Eller kommer trycket från EU på Serbien, som väntar på startdatum för medlemsförhandlingar med unionen, att leda till att paraden faktiskt blir av?
När den senaste prideparaden genomfördes i Belgrad 2010 följdes den av tusentals motdemonstranter. Högerextremister försökte även attackera paraddeltagarna.Bild: Darko Vojinovic
När den senaste paraden genomfördes, 2010, kunde polisen knappt hålla de tusentals motdemonstranterna stången.
Det är ingen hemlighet att den serbiska regeringen helst skulle hålla fenomen som pride utanför landets gränser. Senast för ett par dagar sedan svarade premiärminister Ivica Dacic, som vanligt öppenhjärtig, på frågan om han skulle delta i paraden: ”Vad förväntas av mig, att jag blir gay så att allt är pro-europeiskt?”
Han fortsatte: ”Visst ska hbt-personer ha samma rättigheter som alla andra, men kom inte och säg till mig att det är normalt för det är det inte!”
På gårdagens presskonferens gicks säkerhetsrutinerna igenom. Alla deltagare måste kunna legitimera sig, annars släpps de inte in på pride-området. Deltagarna uppmanades att inte bära kläder eller symboler som går att koppla till hbt-frågor och att inte komma till området i grupp. De uppmanades också att undvika smågator på vägen dit. Banderoller är ej tillåtna.
Hoten om våld mot paraddeltagarna kommer från den högerextrema gruppen Obraz som tapetserat stan med klistermärken och graffiti med lördagens datum och ordet ”Försvar”. Obraz fick 2010 stöd av fotbollshuliganer från båda de stora Belgradklubbarna Partizan och Röda stjärnan. Men motkampanjen är åtminstone visuellt sett mindre intensiv än tidigare år.
Det massiva trycket från EU är dock inte oproblematiskt. Trots att den inhemska hbt-rörelsen arbetat ihärdigt i snart två decennier reduceras nu frågan om homosexuellas rättigheter i den serbiska debatten till någonting som ”EU kräver av oss”.
Dacic medgav också att han frågat EU om en genomförd parad är tillräcklig för att Serbien ska få ett startdatum för medlemsförhandlingar. ”Och om det är tillräckligt, då ska vi göra allt för att den ska ske på ett säkert sätt”, sa han.
Men det finns enskilda tjänstemän och politiker som inte ser genomförandet av pridefestivalen som ett tvång. Chefen för Serbiens förhandlingsdelegation med EU, Tanja Miscevic sa till exempel: ”Jag kommer att delta, och det har inget att göra med EU-integrationen, utan för att det är en viktig del i vår demokratiska utveckling.”
Sverige är en mycket aktiv förespråkare för en serbisk parad. Svenska Civil rights defenders är med i organisationskommittén, och EU-minister Birgitta Ohlsson kommer att vara på plats i Belgrad för paraden. EU-kommissionär Cecilia Malmström har skrivit ett öppet brev till arrangörerna, och svenska ambassaden ordnar pridecocktail på fredagskvällen. Förra året visades Elisabeth Ohlson-Wallins Ecce Homo-utställning, i år är Army of Lovers konsert höjdpunkten på prideveckan.
Politiseringen av pride har lett till stora splittringar inom den serbiska hbt-rörelsen. Av omkring tio aktiva hbt-organisationer i landet är bara en med och arrangerar pride. Ideologiska, finansiella och personliga meningsskiljaktigheter ligger bakom splittringen.
Med lite god vilja kan man förstås ändå säga att en genomförd parad imorgon är en seger för hela rörelsen, men det är en seger med ett högt pris.
Kanske är EU den aktör som kan vara mest belåten – moroten fungerar. Frågan är bara hur mycket som har förändrats på djupet i Serbien? Är en genomförd prideparad verkligen ett lackmustest för Serbiens respekt för mänskliga rättigheter, eller ett test för EU:s möjligheter att ställa krav på aspirerande medlemmar?
Gå till toppen