Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: "Stor klimatpåverkan måste bli dyrare än liten klimatpåverkan."

Idag är det internationella världsturismdagen. Utvecklingen av den globala turismen är en succéhistoria. Antalet internationella turister har vuxit från 25 miljoner år 1950 till 1 miljard år 2012.
Det behövs politiska åtgärder som gör konsumtion med stor klimatpåverkan dyrare än den med liten klimatpåverkan, skriver Stefan Gössling, professor i turismvetenskap, och Jonas Åkerman, forskningsledare på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH.

Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Fram till år 2030 räknar världsturismorganisationen UNWTO med 1,8 miljarder internationella resor. Till det kommer sannolikt fyra gånger så många inrikes turistresor. Ökningen betyder att belastningen på miljön kommer att växa, speciellt utsläppen av växthusgaser.
Turismen står nu för cirka 5 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, men de beräknas öka i snabb takt. Det kan ställas mot EU:s mål att minska de totala utsläppen av växthusgaser med mellan 80 och 95 procent fram till 2050.
Under FN:s klimatkonvention har en majoritet av världens länder enats om att begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader. Turismens, och framför allt flygets, utveckling kan mycket väl avgöra om det kommer att bli verklighet.
För tio år sedan förespråkade UNWTO att nationella system för att mäta turismens bidrag till den globala uppvärmningen skulle införas. Inget land ser ut att ha följt förslaget, och därför är kunskapen fortfarande liten om enskilda länders turismrelaterade utsläpp. Flygbranschen påpekar gärna att den kan uppnå en 2-procentig minskad bränsleförbrukning per rest kilometer varje år. Det som mer sällan berättas är att flygresandet samtidigt beräknas öka med mellan 4 och 5 procent per år. Den tekniska utvecklingen kommer alltså inte kunna hålla nere utsläppen på dagens nivå.
Flygbolag och andra i resebranschen har fört fram biobränslen som lösningen på flygets klimatpåverkan. Men frågan som ingen lyckats svara på är:
Varför skulle någon vilja producera biodrivmedel för flyget när det är lika enkelt, och mycket lönsammare, att producera biodrivmedel som ersätter diesel för bilar?
Politikerna har hittills förlitat sig på att EU:s handelssystem med utsläppsrätter ska lösa flygets klimatpåverkan. Men handelssystemet har nästan ingen effekt så länge det är öppet, det vill säga så länge flyget kan köpa billiga utsläppsrätter från andra områden, till exempel från energisektorn.
Idag kostar det ca 50 kronor att släppa ut 1 ton koldioxid. Det påverkar inte människors resvanor. Ett så lågt pris blir snarare en sorts uppmuntran till att flyga mer, man har ju ”betalt” för utsläppen.
Vad krävs för en mer hållbar utveckling? Politiska beslut som gör att turismföretag måste rapportera sina utsläpp. Det gör utsläppskällorna synliga och det är en förutsättning för att rätt åtgärder kan vidtas.
Idag finns det krav på att bilars bränsleförbrukning ska deklareras i bilannonser. Varför inte på motsvarande vis kräva att en resas totala klimatpåverkan ska anges i reseannonser? Det skulle gynna företag som valt att investera i bränslesnåla flygplan och ge kunden ett bra underlag för att minska sin klimatpåverkan, till exempel genom att välja ett närbeläget resmål eller ett mer miljövänligt hotell. Reseföretag som tänker på miljön skulle få ett verktyg för att skapa attraktiva resor som inte påverkar klimatet i så stor utsträckning som idag och det kan i sin tur skapa nya vanor och trender.
Det behövs också politiska åtgärder som gör konsumtion med stor klimatpåverkan dyrare än den med liten klimatpåverkan.
Enskilda företags och branschorganisationers lobbyarbete utgör också ett massivt hinder för att klimatmålen ska uppnås. Lobbyarbete styr många politiska beslut. Ett exempel:
Trots att en bred majoritet av befolkningen i Tyskland förespråkar hastighetsbegränsningar på landets motorvägar har branschorganisationerna lyckats förhindra att det blir ett politiskt mål.
Det arbete som måste göras för att en klimatmässigt hållbar turism ska uppnås är komplext. Det krävs ett politiskt ledarskap med integritet som inte bara följer med väljarvinden utan också förklarar behovet av omedelbara åtgärder för att undvika förödande klimatförändringar. Politiker och vi som väljer dem har ett ansvar att sätta ramar som gör en hållbar turism möjlig. Men inom dessa ramar krävs att både reseföretagen och vi som reser gör vårt bästa för att gynna de mest hållbara alternativen.
Stefan Gössling
Jonas Åkerman
Stefan Gössling är professor i turismvetenskap vid institutionen för service och tjänstevetenskap på Lunds Universitet.
Jonas Åkerman är forskningsledare på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH.
Gå till toppen