Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Skiftbyte i forskningsparken

För 30 år sedan invigdes Ideon i Lund. Forskningsparken var
Sveriges första. I dag är fenomenet nästan lika vanligt som simhallar. 

– Vi föll för en idé. Vi flyttade ut ur sovrummet och gjorde om det till kontor när vi startade företaget. När jag hörde talas om Ideon anmälde jag vårt intresse direkt, jag såg det som var ett bra ställe att flytta till där vi blev synliga, säger Gertrud Elisabet Bohlin.
Hon var vd för ett av de första bolagen som flyttade in på Ideon, Bohlin Reologi. Företaget utvecklade en apparat för att mäta olika materials flytegenskaper och var det första avknoppningsföretaget från Lunds tekniska högskola, LTH, som flyttade till forskningsbyn. Företaget såldes senare till en brittisk koncern och ytterligare en tid därefter blev Gertrud Elisabet Bohlin chef för Ideon, ett jobb hon hade mellan 1999 och 2003.
– Jag såg möjligheterna med Ideon och det fanns många fördelar, men sedan brukade jag säga att Ideon var som en uppblåsbar ballong och det var tur att ingen stack hål på den. Men i dag tror jag att det faktiskt inte bara är en ballong utan att drömmen har blivit verklighet, säger hon.
Sydsvenskan har samlat två av Ideons första entreprenörer och två av dess färskaste för att prata om nu och då. Tatyana Kolyaka på Greinon och Johan Mattsson på Ctrap representerar de nya och Mats Lindoff, konsult i eget bolag och före detta global teknisk direktör på Sony Ericsson, samt Gertrud Elisabet Bohlin, idag näringslivschef i Eslöv, representerar veteranerna.
– Jag vill inte prata för mycket om hur det var förr, jag är bara rädd att man blir ett historieföremål, säger Mats Lindoff efter att ha bjudit på historien om hur Nils Rydbeck på Ericsson rekryterade honom med visionen om att skapa en mobiltelefon stor som en braständsticksask.
– Att bli ett historieföremål är väl målet med livet, säger Johan Mattsson.
Vi sitter i fiket på Ideon Agora som fram tills för några år sedan var en utegård mellan två huskroppar. I slutet av 80-talet huserade Ericsson Radio Communication Systems här och det var också här Mats Lindoffs karriär tog fart. Han var en av de första studenterna från LTH som tog anställning på Ideon.
Han håller med Gertrud Elisabet Bohlin om att Ideon länge mest var en vision.
– Dåvarande rektorn, Nils Stjernquist, höll ett fantastiskt invigningstal 1986 när alfa-husen invigdes. Man tryckte upp skriften och när jag hittade den för några år sedan och läste så tänkte jag att det här är vad Ideon har blivit, det är inte vad Ideon var då.
Vad tänker du på då?
– Det var det här att det skulle vara en kontinuerlig kontakt med högskolan, folk skulle komma och gå mellan högskolan och Ideon, det skulle flöda av forskning som blivit kommersiell och Ideon skulle bli en råmodell för innovationsparker i hela Sverige vilket det bevisligen har blivit. Jag var imponerad av vad han tänkte sig.
De båda nytillskotten, Tatyana Kolyaka och Johan Mattsson, har nästan bara gott att säga om Ideon.
– Jag tror att det var bra då jämfört med annat, och det är bra nu också jämfört med andra ställen. Det har säkert utvecklats med tiden. Skillnaden är att man gör mer affärer här nu, säger Johan Mattsson.
Han flyttade in på Ideon Innovation, Ideons inkubator, den förste september. Parallellt med uppstarten av Ctrap som säljer en fukt- och mögelstoppande duk arbetar han som affärsutvecklare på LU innovationssystem där universitet hjälper forskare och studenter att kommersialisera sina forskningsresultat.
Tatyana Kolyaka på Greinon som utvecklar intelligent gatubelysning satt på studentinkubatorn Venturelab tillsammans med sin man, Serdar Köse, fram tills för någon vecka sedan. Nu sitter de i korridoren bakom Ideon Agora där Ideon Innovation håller till.
De flesta forskningsparker har inkubatorer som arbetar med små, nystartade företag i program där de får affärscoachning och hjälp med vissa administrativa funktioner.
Föregångaren till Ideons inkubator kallades Kuvösen och bestod av TV2:s gamla baracker. Det var hit Gertrud Elisabet Bohlins företag flyttade 1983. Då var den enda skillnaden med en vanlig kontorslokal i forskningsparken att bolagen hade stafflade hyror, det vill säga de betalade mindre det första året de satt där och mer påföljande år.
Konceptet har vidareutvecklats och i dag får inkubatorföretagen hjälp med både administration, coachning och affärsutveckling. Barackerna har också övergivits, den sista togs bort så sent som vid årsskiftet när Venturelab flyttade in i värmen.
– Minns ni den? frågar Tatyana Kolyaka.
– Ja, det var slutet på en era. På ett sätt kan jag känna att dagen man inte har baracker längre så har man inte inkubatorer längre, då är man för konsoliderad, säger Mats Lindoff.
Är du oroad?
– Nej, om jag är orolig för något så är det om de sitter här för mycket och inte är ute och säljer.
***
Ideon uppstod ur ett massivt skånskt mörker. 70-talets varvskris, gummikris, textilkris och byggkris drabbade Sveriges sydligaste landsdel med full kraft. Ett fåtal stora företag stod för merparten av arbetstillfällena och de befann sig alla i branscher som råkade i kris nästan samtidigt. 4 800 jobb försvann bara i samband med neddragningar på Kockums och Öresundsvarvet.
Dåvarande landshövdingen Nils Hörjel pratade om den skånska sjukan med fler nedläggningar än etableringar av företag, sjunkande investeringar och minskad sysselsättning relativt riket.
Idén om att starta en forskningsby för att stimulera företagandet kom från professor Sture Forsén 1981 och bara två år senare togs det första spadtaget av Gun Hellsvik, dåvarande ordförande i Lunds kommunstyrelse, landshövding Nils Hörjel och rektor Nils Stjernquist.
Ideon satsade hårt på marknadsföring i början och i presentationsbroschyren lovades gränslöst samarbete, progressiv utveckling, industriell förnyelse, optimala arbetsförutsättningar och skaparglädje.
***
På Lunds tekniska högskola i Lund sitter professor Lars Bengtsson. Han arbetar på en rapport om Ideons företag som presenteras på torsdag i samband med 30-årsfirandet. Hans bild av Ideons tidiga år skiljer sig avsevärt från det glättiga presentationsmaterialet.
– Jag tycker att det tog lång tid för Ideon att få en större betydelse, de hade lite tur att de fick dit Ericsson, utan dem hade det inte gått som det gått. Efter tio år var det väl lite si och så med resultaten, men efter tjugo år kunde man ju ändå se att det hänt något, säger han.
När Ideon 20-årsjubilerade i början av 2000-talet tog han fram en rapport liknande den han arbetar på nu och kunde då konstatera att bara ett av femton Ideon-bolag hade vuxit till en omsättning över 25 miljoner kronor. Trots den klena mängden tillväxtbolag var Ideons resultat det bästa i Sverige.
– Vad som kom fram för tio år sedan var att Ideon var ganska bra på att få människor i sin närhet att starta nya företag men de var kanske inte lika bra när det gällde tillväxten av dem. Det var en observation för tio år sedan att företagen kunde få de första hundratusen kronorna, men att det var mycket svårare att få miljonbelopp. Det riskkapitalet fanns framförallt i storstäderna. I dag är min känsla att Ideon-företagen drar till sig mer riskkapital och större summor och sätter starkare nationellt strålkastarljus på inkubatorn, säger han.
2003 hade 330 innovationsföretag sett dagens ljus på Ideon. 126 företag fanns kvar i forskningsbyn, omsatte 1,8 miljarder och hade 1 800 anställda. Cirka hundra företag hade flyttat ut och hade en omsättning på tre miljarder och 2 200 anställda medan de resterande hundra bolagen hade lagt ner eller gått i konkurs.
I dag finns det cirka 350 bolag på Ideon med 2 700 anställda men ingen färsk statistik rörande omsättning och konkurser. Däremot har inkubatorverksamheten, Ideon Innovation, sina egna siffror.
Varumärket Ideon Innovation introducerades 2004. Det ägs i dag av Ideon AB och har en årsbudget på cirka tio miljoner kronor.
Rickard Mosell, vd för Ideon Innovation, berättar stolt att inkubatorbolagen har omsatt nästan en miljard kronor ackumulerat sedan 2004 och rest över 300 miljoner kronor i riskkapital.
– Jag trodde inte att resultaten skulle vara så pass bra isolerat till inkubatorn. Majoriteten bolag blir living-dead, det innebär att de når upp till 4-5 miljoner i omsättning och 4-5 anställda. Två av tio bolag går riktigt bra, två av tio avslutas, säger han.
Han arbetar för att öka mängden bolag som går riktigt bra genom att tidigt träna dem i att sälja och därmed minska beroendet av extern finansiering.
– Det finns många exempel på bolag som ses som framgångssagor men som egentligen inte kommit samhället till godo eftersom de blivit för beroende av riskkapital. Så var det med Polar Rose till exempel, de ägde bara en mindre del av bolaget när det såldes, lejonparten satt ett danskt riskkapitalbolag på. Försäljningen gav inte ens svenska skatteintäkter. Sedan är det förstås bra att grundaren kommer tillbaka och engagerar sig i skånskt näringsliv igen, men vi måste ha bolag som växer organiskt också, säger Rickard Mosell.
Han känner till historien väl eftersom han tidigare arbetade som affärsutvecklare på Minc, inkubatorn i Malmö, där Polar Rose startades innan det 2010 såldes till Apple.
Sedan Ideon bildades 1983 har en mängd forskningsbyar och inkubatorer uppstått runt om i landet med syfte att skapa tillväxt.
Det finns ingen allmänt vedertagen definition av forskningsparker, men man brukar säga att det krävs att verksamheten har formella avtal med akademin och att den syftar till att främja kunskapsbaserade företag - stora som små.
Branschorganisationen Sisp, Swedish Incubators and Science Parks, representerar 65 inkubatorer och forskningsparker med över 5 000 företag och 72 000 anställda. I Skåne har organisationen sju anslutna medlemmar: Minc och Medeon i Malmö, Ideon Innovation, Ideon Science Park och Lund Life Science Incubator i Lund, Think i Helsingborg och Landskrona samt Krinova i Kristianstad.
Tillsammans har inkubatorerna Minc, Medeon, Ideon Innovation, Lund Life Science Incubator, Think och Krinova en årsbudget på drygt 50 miljoner kronor. Merparten är kommunal, regional eller statlig finansiering – det vill säga skattekronor.
Inkubatorerna huserar sammanlagt 124 bolag med 371 anställda och förra året tog de tillsammans in 167 miljoner kronor i riskkapital.
Inkubatorn som skapar flest tillväxtbolag just nu är Minc i Malmö. Sedan 2005 har Minc-bolagen ackumulerat omsatt 1,1 miljarder kronor och 2010 fick Minc sitt anslag från statliga Almi höjt med en halv miljon kronor. Samma år sänktes Ideons anslag med en miljon kronor.
– Vi tittar på inkubatorernas historiska resultat, i vilken utsträckning de har utvecklat tillväxtbolag och i vilken omfattning de har potentiella tillväxtbolag i dag av viss storlek. Vi tittar även på inkubatorns förmåga att utveckla bolagen. Vi tyckte inte att Ideon utvecklade tillväxtbolag i så stor omfattning att vi skulle lägga så mycket pengar på den inkubatorn, men fortfarande är Ideons grundfinansiering större än Mincs, säger Anders Nilsson, affärsområdeschef för inkubation på Almi.
Tre inkubatorer i Skåne har sådan verksamhet att de får stöd av Almi. Lund Life Science Incubator får 2 miljoner, Ideon Innovation får 3 miljoner och Minc får 2,5 miljoner plus en projektfinansiering motsvarande en miljon kronor under 2013 och 2014.
Enligt Anders Nilsson är det svårt att jämföra inkubatorer eftersom de har olika förutsättningar och olika syften. Till exempel är det svårt att jämföra mängden intaget riskkapital i en life science-inkubator där bolagens projektkostnader oftast är omfattande, med mängden intaget riskkapital i en tjänsteinkubator med betydligt lägre projektkostnader. Därtill har varje inkubator olika ägaruppsättningar med olika kravbilder som inkubatorerna måste förhålla sig till.
– För mig är en framgångsrik inkubator den som når sina mål. Tittar man på Almi och vår inkubatorsatsning så är den till för att staten vill se fler snabbväxande tillväxtföretag som kommer ur forskning och innovation, både varu- och tjänsteföretag, säger han.
***
Tillbaka till fiket på Ideon Agora. I ett hörn står en kreativ dusch som utvecklats av musikkompositören och ljudspecialisten Fredrik Ed. Står man på den runda mattan vid notstället hörs ett porlande ljud. Enligt utvecklaren ska entreprenörerna stå där tre till fem minuter för maximera effekten i form av nya idéer.
Vid lunchtid är det dock så fullt med folk i fiket att det är svårt att höra porlet. Det är just på grund av folket och nätverksmöjligheterna som Johan Mattsson gillar att befinna sig på Ideon. Han tror att hans företag kommer att växa snabbare tack vare inkubatorprogrammet.
– Sedan jag kom hit i början av september har jag redan landat två lite större affärer. Jag körde fast tidigare och sedan kom jag hit och fick lite idéer och det hjälpte till.
Både han och Tatyana Kolyaka går en säljcoach-utbildning som ges för första gången i år. Den leds av affärsutvecklaren Philip Diab och påminner om gruppterapi. Varje vecka får deltagarna en hemläxa som de själva bestämmer, till exempel att ringa tre säljsamtal eller att förbättra leverantörsavtalet. Påföljande vecka får de presentera resultatet inför en grupp bestående av sju andra entreprenörer.
Utbildningen är en del av Ideons satsning på att skapa starkare och snabbare växande bolag som blir mindre beroende av externt kapital.
En annan del av den satsningen är Ideon Growth som drivs i samarbete med Connect Skåne, Region Skåne och Krinova och drar igång senare i höst.
– Vi har tagit fram ett specialprogram för bolag som vill växa snabbare. Vi vill arbeta mer med nästa steg, tillväxt- och accelerationssteget, säger Hans Möller, vd på Ideon AB.
På 30 år har Ideon skapat 10 000 arbetstillfällen enligt deras egna beräkningar. Får Hans Möller som han vill kommer innovationsparken att producera 10 000 till de närmaste tio åren.
När Nils Hörjel tryckte på knappen och öppnade forskningsbyns första datorförbindelse med Lunds universitet lade han även grunden för Ideons framtida framgångsfaktor. Under åren har en rad bolag valt att lägga sig på Ideon tack vare den snabba uppkopplingen. I dag är inte nätet – men nätverket nyckeln till framgång.
Med Hans Möller har banker, konsultbolag, advokatbyråer och patentorganisationer släppts in på Ideon och samtliga entreprenörer Sydsvenskan pratar med säger att möjligheterna att få hjälp, inom Ideon eller i nära anslutning till Ideon, är det viktigaste skälet för dem att finnas där.
För professor Lars Bengtsson handlar Ideons och andra forskningsparkers existensberättigande om effekten de får på omgivningen.
– Det som talar för Ideon är ringarna det gett på vattnet både lokalt och regionalt. I dag finns det ett etablerat högteknologiskt kluster i regionen och om företag försvinner från regionen så står och faller man inte med det, säger Lars Bengtsson på Ekonomihögskolan.

Martin Gren, grundare av Axis som var sjätte bolag in på Ideon.

Vad betydde Ideon för er?
 För oss var det oerhört viktigt de första åren. I början hade vi nytta av sådana enkla saker som att de hade gemensam telefonväxel. Ideon hade fått ett väldigt fint varumärke även internationellt och det hade vi nytta av när vi började arbeta med vår internationella satsning. Men efterhand minskade nyttan och så ska det väl vara.
Vad vill du se på Ideon de kommande tre åren?
 Jag vill se många nya härliga uppstartsbolag som utvecklas väl.
Hur ska det åstadkommas?
 Skulle jag ge ett råd till Ideon så behöver man nog fler lokaler med lägre standard och billigare hyror. Sedan tycker jag att man ska satsa på bolag med större blandning av personer. Många bolag bygger antingen på ett gäng ingenjörer eller på ett gäng ekonomer. Människorna i uppstartsbolagen kompletterar inte varandra utan de är ofta väldigt lika. Jag tror att Ideon kan stimulera bolagen till bättre blandning.
Vad behöver förändras på forskningsparkerna och inkubatorerna i Skåne generellt för att det ska bli fler tillväxtbolag?
 Det är två saker som är viktiga, det ena är att blanda folket som sitter på forskningsparkerna och i inkubatorerna så du inte bara få en typ av personer. Det andra är utbildning i vikten av affärsmodell. Det är mycket enklare att byta produkter än att byta affärsmodell.
Gå till toppen