Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Bosnierna har tröttnat på etiketterna

Idag inleds folkräkningen i Bosnien och Hercegovina – den första på 22 år. Resultatet av folkräkningen, som skjutits upp flera gånger på grund av politiska låsningar, kan komma att få stora konsekvenser för den etniskt baserade maktfördelningen i landet.

Frivilliga hjälper till att dela ut informationsmaterial om folkräkningen i Bosnien och Hercegovina.Bild: DADO RUVIC
Sanel Huskic, politisk analytiker, beskriver stämningen i landet som inför ett val.
– Alla pratar om folkräkningen! Det säger något om landet Bosnien och Hercegovina att det som överallt annars är en teknikalitet är extremt politiserat här, säger han.
Den senaste folkräkningen gjordes 1991. Under kriget som följde tvingades två miljoner på flykt och 100 000 dödades. Det tidigare etniskt och religiöst blandade landet är nu uppdelat i i två administrativa delar med stort självstyre, med serbisk respektive bosniakisk-kroatisk majoritet. Landets politiska och administrativa system är uppbyggt kring en maktfördelning mellan de tre grupperna genom Dayton-avtalet. Hur den faktiska fördelningen ser ut i landet har hittills baserats på uppskattningar.
I ett försök att avpolitisera folkräkningen är det bestämt att tre frågor i formuläret inte är obligatoriska att svara på: de om etnicitet, religion och språk. Politiska och religiösa ledare för de tre grupperna har i kampanjliknande former uppmanat sina anhängare att ändå välja att ange sin etnicitet och religion i folkräkningen.
– Politiker har använt och missbrukat etniska frågor i över 20 år, det är en av Bosniens realiteter. Vi är fortfarande ganska långt ifrån att identifiera oss som medborgare i första hand, säger Sanel Huskic.
Men precis det försöker en motrörelse att uppmuntra. En koalition med namnet Jämlikhet har spridit sig i traditionella och sociala medier. Parollerna är ”Medborgare framför allt”, ”Etniskt utmanad” och ”För ett BoH utan diskriminering”.
En av dem som gått med i kampanjen är Vedrana Frasto, en 28-åring boende i Sarajevo. På sin profilbild på Facebook håller hon upp en skylt med texten ”Medborgare i BoH framför allt”.
– Jag är så arg på hur politikerna manipulerar folkräkningen. De och religiösa ledare bombarderar oss dagligen med budskapet att vi inte får glömma vår ”verkliga identitet”, och de talar till och med om för oss vilka våra identiteter är. De vill splittra oss, men jag tror att vi bara kan lösa våra problem om vi gör det som ett folk, säger Vedrana Frasto.
Krigets konsekvenser för den etniska fördelningen har fått störst uppmärksamhet i medierna och bland allmänheten. Men statistiker lyfter uppgifter om utbildning, arbetslöshet och ekonomi som absolut nödvändig information för landets politiker. EU har också insisterat på folkräkningen för att kunna bedöma var det ekonomiska biståndet ska sättas in.
Folkräkningen kommer att ge svar på hur många människor som faktiskt har återvänt efter kriget, och hur många internflyktingar som får räknas som permanenta. Många tror att det uppskattade antalet återvändare är alltför optimistiskt.

Folkräkningen i Bosnien

Folkräkningen genomförs mellan den 1 och 15 oktober. Senaste folkräkningen skedde i mars 1991.
Frågeformuläret innehåller 45 individuella frågor, plus 32 som gäller hushållet och 20 följdfrågor, totalt 97 frågor.
Det är obligatoriskt att svara på alla frågor i formuläret, förutom dem som gäller religion, språk och etnicitet.
25 000 personer kommer att genomföra folkräkningen. Ett första, preliminärt resultat ska offentliggöras efter 90 dagar.
Vad gäller etnicitet gav 1991 års folkräkning följande resultat: 43,5 procent muslimer, 31,2 procent serber och 17,3 procent kroater. Drygt 5 procent kallade sig jugoslaver. Då hade landet 4,4 miljoner invånare, idag beräknas de vara 600 000 färre.
Flyktingministeriet beräknar att hälften av landets dåvarande befolkning tvingades fly utomlands eller inom landet. En miljon återvände efter krigets slut. 100 000 personer dog i kriget.
Gå till toppen