Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Skärp straffen för tjänstefel”

Inför behörighetskrav för offentlig tjänst och återupprätta ämbetsmannaansvaret. Det skriver Lars Henric Ekstrand, professor emeritus i pedagogik vid Malmö lärarhögskola.

De flesta myndigheter begår upprepade och ibland upprörande misstag. Tre exempel:
När en arbetslös inte kommer på avtalat besök hos arbetsförmedlingen ska det anmälas till a-kassan. Men det gjordes inte i 76 procent av de 1 400 fall som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen undersökte under perioden april 2012 − september 2013.
Många kommuner bryter mot LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det visade en granskning som Socialstyrelsen gjorde 2010.
Under sin omorganisation åsidosatte Försäkringskassan förvaltningslagens krav på snabbhet, service och tillgänglighet. Det fastslog JO 2009.
Myndigheternas misstag begås på två plan, dels genom systemfel, alltså brister i lagstiftning och/eller organisation, dels av enskilda handläggare. Oftast tycks det röra sig om okunnighet, ibland om bristande kompetens.
Ibland tar sig misstagen bisarra former så som när Försäkringskassan önskade veta en cancersjuks förväntade dödsdag för att betala ut fortsatt sjukpenning. Enligt organisationen Ung Cancer var det inte fråga om ett undantag.
Sedan början av 1970-talet har de krav som finns på ämbetsmän gradvis minskat.
Ämbetsmannaansvaret avskaffades 1976. Tidigare kunde fel eller försummelser i tjänsten lättare leda till ansvar för tjänstefel. Möjliga påföljder var böter och fängelse, men även de särskilda ämbetsstraffen suspension och avsättning kunde tillgripas.
Ämbetsmannaansvaret ersattes med tre nya, väsentligt svagare, ansvarsregler för offentligt anställda tjänstemän: oriktig myndighetsutövning, mutbrott och brott mot tystnadsplikten
Få saker kan idag åtalas enligt brottsbalkens bestämmelse om tjänstefel, medan det fram till 1970-talet var möjligt att straffrättsligt ingripa mot de flesta fel som ämbetsmän begick i tjänsten.
Att som tjänsteman ägna sig åt myndighetsutövning innebär att besluta över enskilda människors rättigheter och skyldigheter eller om disciplinära bestraffningar, till exempel böter.
Har en myndighet gjort fel kan den åläggas skadestånd, men det är inte så vanligt. Tjänstemän som med uppsåt eller av oaktsamhet begår fel kan dömas till tjänstefel om felet sker vid myndighetsutövning.
I 1809 års regeringsform infördes ”förtjänst och skicklighet” som enda befordringsgrund. Det innebar utbildning och tjänsteår, och var en rak och tydlig regel. Följdes den inte kunde resultatet överklagas. Syftet var att göra slut på att de sökandes börd avgjorde vem som fick en tjänst.
I 1974 års regeringsform ändrades formuleringen till ”sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet”. Därmed blev formuleringen så diffus att den lika väl kunde ha strukits. Dammluckorna öppnades för en störtflod av mer eller mindre relevanta, ofta godtyckliga tillsättningsgrunder, inte sällan politiskt motiverade.
Ämbetsmannaansvaret bör återupprättas och därmed skärpta straff för tjänstefel, inte bara vid myndighetsutövning.
Proceduren vid tjänstetillsättningar bör också skärpas och formuleringen ”sakliga grunder” tas bort.
Sverige bör, som ett stort antal andra länder, införa behörighetsprov för offentliga ämbeten. För dem som så behöver bör proven kunna kompletteras med en särskild utbildning.
Många länder, såväl västliga demokratier som utvecklingsländer, har stränga inträdesprov till offentliga ämbeten och kompletterande utbildningar. På vissa håll kan man köpa sig förbi konkurrensen om utbildningsplatserna, men inte från examinationen.
Kina införde under antiken som första land i historien ämbetsexamen. Numera väljs landets offentliga tjänstemän ut genom en konkurrensinriktad examinering.
Storbritannien införde ämbetsexamen efter 1853 och USA efter 1883. I Tyskland krävs Staatsexamen för att få arbeta som läkare, farmaceut, livsmedelskemist och jurist.
Indien har sin berömda IAS-examen, Indian Administrative Service, som också kallats Indiens stålram, samt examina för IFS, Indian Forestry Service, IPS, the Indian Police Service, och IRS, Indian Revenue Service.
Pakistan har PAS, Pakistan Administrative Service, och Bangladesh har BCS, Bangladesh Civil Service.
Den som har avlagt en ämbetsexamen har ganska långtgående möjligheter att fatta beslut på egen hand, något som motverkar byråkrati och hindrar att ärenden drar ut på tiden.
Om Sverige ska komma ikapp andra västländer och många utvecklingsländer när det gäller de krav som ställs på ämbetsmän är det bråttom att införa behörighetsprov som leder till behörighetsexamen och eventuellt behörighetsutbildning. Nuvarande brister hämmar inte bara den offentliga förvaltningen. Ineffektiva myndigheter med långa beslutstider påverkar landets tillväxt och konkurrenskraft på ett negativt sätt.
Redan yrkesverksamma skulle kunna få en övergångsperiod på 2 till 3 år så att de kan klara sin examen. Under en period skulle det kunna råda brist på certifierade handläggare, men det kan lösas genom tidsbegränsade dispenser.
En statlig utredning med medverkan av internationell expertis bör snabbutreda hur en ny ämbetsexamen kan se ut och hur den kan bli verklighet.
Lars Henric Ekstrand
Lars Henric Ekstrand är professor emeritus i pedagogik vid Malmö lärarhögskola och aktiv i Folkpartiet i Trelleborg.
Gå till toppen