Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Gamla kläder intar gallerian

Tiden är förbi då second hand-kläder bara gick att fynda i undangömda lokaler. Uppsvinget för second hand sägs bero på den ökade omtanke om miljön, men samtidigt shoppar vi allt mer.

Vintagemässor. Klädbytardagar. Barnloppisar. Idag är det lättare än någonsin att handla second hand-kläder.
Den starka och långlivade trenden har skapat ett stort utbud av second hand-varor, såväl i fysiska butiker som på nätet. Idag ligger flera second hand-butiker dessutom på de bästa cityadresserna, sida vid sida med modejättarna.
På tredje våningen i shoppingcentret Emporia, mellan danska modedesignbutiken Samsøe & Samsøe och jeansbutiken G Star Raw, ligger Myrorna.
Det är second hand-kedjans senaste affär och invigdes i våras. Där säljs allt från kläder och accessoarer till inredningsprylar, böcker och mindre möbler.
Här finns inga lådor med kläder som ligger huller om buller. Istället är jeans, klänningar och kappor prydligt upphängda på olika järnsnurror och på en av väggarna hänger ett stort urval av sjalar, hattar och andra accessoarer.
– Av kommentarerna att döma är det många kunder som blir positivt överraskade när de kommer in i vår butik. De tycker att det är lätt att hitta de plagg de är ute efter, att butiken är fint stylad och att här är rent och fräscht. Förmodligen var det länge sedan de var inne i en second hand-butik, säger butikschef Mia Williamsson.
Att Myrorna för tio år sedan skulle ha öppnat butik mitt i ett av Nordens största shoppingcenter har Paulina Hellebuyck, försäljningschef på Myrorna, svårt att se.
– Det har hänt mycket inom second hand-branschen.
Enligt henne har Myrornas kundkrets gått från modemedvetna män och kvinnor som letar efter särskilda klädesplagg till alla typer av kunder som vill ha en annorlunda butiksupplevelse.
– Alla slags människor handlar hos oss. Det märks att uppfattningen om second hand-kläder har förändrats. I dag är det trendigt och kul. Dessutom har vi också blivit accepterade av våra kollegor inom konfektionsbranschen på ett helt annat sätt än vad vi var tidigare.
Att trenden med second hand har slagit igenom på bred front syns även i statistiken. Myrornas klädförsäljning har ökat med cirka 60 procent sedan 2003.
Biståndsorganisationen Emmaus-Björkå har också ökat sin försäljning av second hand-kläder. Organisationen öppnade nyligen ännu en butik, på Södra Förstadsgatan i Malmö, inte långt från shoppinggallerian Triangeln.
Begagnatbarometern kallas de kvartalsrapporter som Blocket gör tillsammans med HUI, Handels utredningsinstitut. I dessa kan man följa konsumtionsmönstret på köp- och säljsajten och jämföra det med hur konsumtionen av nya varor ser ut.
Under årets tre första månader var det, i likhet med tidigare år, just kläd- och skobranschen som gick bäst i handeln av second hand-varor på Blocket.
Medan nyförsäljningen av kläder minskade med nästan tio procent under första kvartalet ökade samtidigt begagnatmarknaden på sajten med drygt fem procent.
HUI kopplar den positiva utvecklingen till ett nytt konsumtionsbeteende. Trots lågkonjunkturen, som anses förklara den svaga nyförsäljningen, har svenskarnas positiva inställning och acceptans av andrahandskläder lett till en stark och ökad tillväxt på begagnatmarknaden, skriver de i rapporten.
Institutet drar också paralleller till miljöhänsynens intåg i modebranschen som ytterligare förklaring till det stora intresset kring second hand-kläder.
Det gör även branschorganisationen Svensk Handel. I deras trendrapport från 2010 framhålls just den ökade medvetenheten kring miljö- och hållbarhetsfrågor som en viktig faktor till att allt fler handlar begagnade kläder.
I rapporten benämns trenden som den Andra vågen – där ”… gamla produkter återanvänds. Antingen som de är eller i redesignad form. Secondhand och ett ekologiskt synsätt kan därmed, ofta med små medel, få en hög modefaktor.”
Maria Sandow, ansvarig för organisationens kansli för mode, sammanfattar i rapporten: ”Secondhand har klivit in i finrummet och är idag mer en livsstil än en produktkategori.”
Miljöperspektivet är också något som Myrornas Paulina Hellebuyck många gånger återkommer till för att förklara uppsvinget för second hand- och vintagetrenden.
– För ett antal år sen var det ingen kund som pratade om miljönyttan eller hållbarhet. Nu finns en helt annan medvetenhet.
Myrornas höstslogan i år är ”Handla med hjärtat”.
– Vi vill att kunderna ska känna att de gör en god sak för miljön när de handlar hos oss. Det blir liksom en bonus. Du shoppar loss men bidrar samtidigt till att förbättra miljön, berättar Paulina Hellebuyck.
Försäljningschef Tove Karnerud på solidaritetsorganisationen Emmaus-Björkå delar uppfattningen om att allt fler kunder pratar om och uppmärksammar vilka negativa konsekvenser klädtillverkning har på miljön.
– Många av våra kunder har alltid varit miljömedvetna, men den allmänna ekomiljötrenden i samhället gör att insikten om att second hand är ett bra miljöalternativ sprids till vidare kretsar, säger hon.
Samtidigt påpekar Tove Karnerud att allt prat om miljö kanske främst är just prat.
– Jag är rädd för det. För vi konsumerar som aldrig förr. Kläderna blir billigare och vi kan handla mer för mindre pengar. Det snabba modet gör att vi tröttnar på kläderna fortare.
– Om vi ska nå miljövinsten av second hand fullt ut krävs det att vi handlar second hand istället för nytt – inte dubbelt så mycket saker.
Såväl Emmaus Björkå som Myrorna och Röda Korset får in mer och mer kläder till sina second hand-butiker. En stor del av dessa är dock i så dålig kvalitet att de inte går att sälja.
Men Tove Karnerud säger att hon ändå är hoppfull. Miljömedvetenheten och en ökad press från konsumenterna kommer att förändra de nyproducerade varorna till det bättre, tror hon.
– Det är främst den ständiga konsumtionsökningen som oroar mig. Även om ekotrenden har funnits ett tag är vi enligt mig långt ifrån en hållbar konsumtion i stort.
Karin M Ekström är professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring på Högskolan i Borås. Tillsammans med sina forskarkollegor har hon gjort studien ”Mot en hållbar konsumtion”. I den undersöker de hur olika konsumentgrupper uppfattar second hand-kläder och vad de gör av sina kläder när de inte vill ha dem mer.
Slutsatsen är att det finns en mängd olika anledningar till varför folk handlar second hand – varav en är miljön, men den är långt ifrån den vanligaste.
Den främsta anledningen till att svenskarna handlar begagnade kläder har med priset att göra – de är billigare än nyproducerade kläder. Den näst vanligaste anledningen är att det går att hitta märkeskläder som man aldrig skulle ha råd att köpa annars.
Även om de ekonomiska skälen väger tyngst säger majoriteten av konsumenterna som forskarna har intervjuat att de vill bidra till en mer hållbar miljö. Många tycker dock att det är alldeles för svårt att avgöra om ett plagg är miljövänligt eller inte.
– Det handlar om ett så kallat value-action gap. Ett gap mellan konsumentens uttalade omtanke om miljön och deras faktiska ageranden, säger Karin M Ekström.
Utmaningen, enligt henne, är hur människor ska bli mer medvetna om kopplingen mellan kläder och miljö.
– Ökar vi kunskapen om vilka miljökonsekvenserna är, som att det exempelvis går åt mellan 7 000 och 29 000 liter vatten och upp till ett kilo olja för att producera ett kilo bomull, kommer förhoppningsvis mängden kläder som slängs i soporna att minska och istället återanvändas och återvinnas.
– Likaså kommer konsumenterna förmodligen att tänka mer på att köpa kläder som håller längre. Men det förutsätter att vi blir bättre på att bedöma kvalitet och vårda våra kläder så att de håller längre, fortsätter Karin M Ekström.
Hon anser att konsumenter behöver engagera sig mer på vägen till en mer hållbar konsumtion.
– Tyvärr är en positiv attityd inte tillräckligt för att ändra ett beteende. Hållbara kläder måste efterfrågas av konsumenter och de måste vara villiga att engagera sig i återanvändning och återvinning.
Återanvändning är själva affärsidén i butiken Séfr Séfr på Amiralsgatan i Malmö. Butiken är sparsmakat inredd, med vitsåpade trägolv och vitkalkade väggar.
Kläderna hänger på stålhängare och där finns kläder för både kvinnor och män, som även går att köpa i butikens webbshop.
– Vår affärsidé är just återanvändning. Att folk ska kunna komma hit och lämna in sina plagg som de har tröttnat på. För vi tröttnar ju rätt fort idag. Nya kläder kommer in i butikerna nästan dagligen och många märken har gått från två till fyra säsonger per år.
Det säger Sinan Abi Morshed, delägare i butiken. Tillsammans med Per Fredrikson öppnade han second hand-butiken i fjor efter att ha saknat den här typen av butik i Malmö.
– Självklart finns det en hel del second hand-butiker i Malmö. Men antingen är de inriktade på mycket äldre kläder och kanske en viss stil, eller så tar de in alla typer av kläder, som exempelvis Myrorna.
Den ljusa och nordiskinspirerade inredningen är vald med omsorg för att locka kunder som vanligtvis inte skulle köpa begagnade kläder.
– Det finns fortfarande människor som inte tycker att det är fräscht att handla second hand. De har föreställningar om att kläderna luktar illa och att butikerna är trånga, stökiga och svåra att överblicka. Vi ville visa på det motsatta och inreda så att det skulle kännas som vilken klädesbutik som helst.
På Séfr Séfr tar Sinan Abi Morshed och Per Fredrikson emot en viss typ eller stil av kläder som de tror att många kunder tycker är snygga och vill ha – men som man inte har råd att köpa till nypris.
– Vi tar emot många svenska märken, som exempelvis Acne, Whyred och Filippa K. Den som lämnar in kläder hos oss får också en viss procent av det pris som vi säljer vidare plagget för till nästa kund, förklarar Sinan Abi Morshed.
Båda ägarna har jobbat i mode- och klädbranschen tidigare och tycker själva att det är viktigt med ett hållbarhetstänk.
Men att profilera butiken utifrån ett miljöperspektiv är de tveksamma till.
– Genom återanvändningen blir det per automatik en hållbar butik. Men i första hand vill vi att människor ska komma hit och handla på grund av att vi har snygga kläder. Hade vi inte resonerat så tror jag det skulle bli svårt för oss att fortsätta med vårt affärskoncept, om vi inte brydde oss om mode och vad vi tycker är snyggt, säger Sinan Abi Morshed.
Sveriges första och enda professor i hållbar konsumtion och produktion finns vid Internationella miljöinstitutet på Lunds universitet. Hon heter Oksana Mont och forskar bland annat om hur hållbarhet ska kunna integreras i hela leverantörskedjan.
– Jag tycker det är orimligt att ansvaret för att förändra våra ohållbara konsumtionsmönster ska läggas på konsumenterna eller enskilda aktörer.
Även om Oksana Mont tycker att det är viktigt att uppmuntra och uppmärksamma de förändringar som faktiskt finns och görs av enskilda konsumenter i kampen mot ett mer hållbart samhälle är vägen mot det målet extra svår när det rör kläder och mode, menar hon.
– Våra kläder är så intimt förknippade med vår identitet, hur vi vill att folk ska se och uppfatta oss. Andra värderar oss också utifrån vilken klädstil vi har. Därför tror jag att det är extra svårt för enskilda konsumenter att ändra sitt beteende när det gäller shopping av kläder.
Vägen mot en mer hållbar konsumtion måste innefatta ett klädesplaggs hela livscykel. Och det görs bäst genom att förfina de gemensamma uppförandekoder som finns tillsammans med bra kontrollsystem, anser Oksana Mont.
– Som jag ser det är detta den enda realistiska vägen om man vill göra en förändring mot en mer hållbar konsumtion i grunden. Samtidigt tar det lång tid, och det är frustrerande.
Men hon tycker sig se små men viktiga steg i rätt riktning.
– Att modejätten H&M nu tar emot kläder för återvinning och återanvändning i alla sina butiker är helt rätt. Klädmärket Boomerang har sedan länge tagit emot kläder som de fräschar upp, syr om och säljer under Boomerang Vintage. Indiska har också kommit långt med att följa upp huruvida deras underleverantörer följer rådande uppförandekoder.
Oksana Mont är positiv till second hand- och vintagetrenden och tror mycket väl att den skapar ett ökat medvetande kring miljö- och hållbarhetsfrågar hos vissa konsumenter. Men inte mer än det. Hon tycker att det fokuseras för mycket på dem som köper vintage- och second hand av miljöskäl.
– De ”mörkgröna ”konsumenter som finns och som försöker leva efter sina principer är fortfarande väldigt få. Massorna måste med om vi ska få till stånd en verklig förändring, och de är prismedvetna. Därför behövs det flera initiativ från klädförsäljare som vill erbjuda folk ekologiskt och etiskt framställda kläder av högre kvalitet. Ju fler sådana initiativ desto färre möjligheter får vi att välja kläder som framställs oetiskt utan hänsyn till miljön.
Oksana Mont menar att den rådande normen av ”slit och släng” måste bytas ut mot en norm av hållbarhet.
– Vilka etablerade företag i klädbranschen har affärsmodeller som inte bygger på ”slit och släng”-mentalitet? Vilka är redo att satsa på nya affärsmodeller som främjar slittåliga och varaktiga kläder? För att nå en hållbar konsumtion måste dessa frågor tas på allvar.

Organisationerna

Myrorna
Har funnits i över 110 år. Butikernas överskott går till Frälsningsarméns sociala verksamhet.
Myrornas försäljning av kläder ökar. 2003 sålde organisationen kläder för 72,4 miljoner kronor, 2008 sålde man kläder för 96,7 miljoner kronor och 2012 var siffran 121,8 miljoner kronor.
Emmaus Björkå
Emmaus Björkå är en del av Emmaus International och är en biståndsorganisation som främst stöder tidigare koloniserade länder.
Även här ökar klädförsäljningen. 2010 sålde Emmaus Björkå kläder för 20 miljoner kronor, 2011 för 21,5 miljoner kronor och 2012 för 24,6 miljoner kronor.
Mistra
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, har nyligen startat ett samarbete med Malmö stad för att utveckla idéer om hur man ska kunna införa ett system för kläd- och textilåtervinning.

Second hand eller vintage?

Second hand: Alla varor som återanvänds eller säljs en andra gång.

Vintage: Betyder vintid på latin och användes från början om vinskördar och om vin som är lagrat och oftast gjort på de bästa druvorna, så kallade årgångsvin. När det kommer till kläder kallas plagg vintage som är av mycket god kvalitet. Många anser också att plaggen ska vara gamla och unika.

Vad är en uppförandekod?

Riktlinjer för hur ett företag eller en organisation ska bedriva sin verksamhet på ett etiskt, socialt och eller miljövänligt sätt.

Kan antingen vara framtagen av företaget eller organisationen själv, av en branschorganisation, men också under medverkan av utomstående intressenter.

Baseras oftast på internationella avtal som FN:s fackorgan för arbetsrättsfrågor, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och FN:s barnkonvention.

Uppförandekoderna är ett frivilligt åtagande.

Second hand i siffror

15 kilo kläder och hemtextil köper svensken i genomsnitt varje år.

70 000 ton textilt avfall slängs i Sverige årligen. Det motsvarar cirka tre procent av allt hushållsavfall.

5,1 procent ökade begagnatmarknaden av kläder och skor på Blocket under årets första kvartal. Under samma period minskade nyförsäljningen inom kläd- och skobranschen med 9,2 procent.

53 procent ökade den svenska privatkonsumtionen av kläder och skor mellan 1999 och 2009. Trenden är den samma i övriga delar av västvärlden.

Gå till toppen