Det var på en parkkonferens då någon påtalade att parken snart skulle fylla hundra år som fröet började gro hos Ulla Hårde, journalist på Sydsvenskan i 25 år och sedan nästan lika lång tid frilans med åtskilliga böcker i sin katalog.

Boken ”Pildammsparken 1914–2014” skimrar som sig bör i grönt. Det tog drygt två år att sammanställa allt material och gräva fram gamla bilder.

– Jag växte upp på Roskildevägen med parken som en enda stor trädgård för oss barn på fyrtio- och femtiotalen. Parken är ett mästerverk, hyllad över hela världen.

I sin bok följer Ulla Hårde parkens utveckling från den pilkantade damm som en gång försörjde Malmöborna med vatten, tillkomsten av vattentornet när förra seklet var ungt, Baltiska utställningen, den romanska parken som bara delvis anlades och så det slutliga genomförandet efter stadsingenjören Erik Bülow-Hübes storslagna visioner.

Bülow-Hübe utgick från vattentornet när han ritade parken och anlade Tallriken som en enda stor kompassros. Planteringarna utförde av stadsträdgårdsmästaren Birger Myllenberg som också tillägnas ett eget kapitel liksom Olgas kafé med den första friluftsscenen, Folkfesten, nya Friluftsscenen, bland flera.

– Vi har också hittat kronprinsessan Margaretas ritningar på blomstergatan som anlades under Baltiska utställningen. Hon var personlig vän med utställningens arkitekt Ferdinand Boberg.

Ulla Hårde tar del av parkens själ mer eller mindre dagligen under sina promenader med hunden Nelson.

– Som Malmöbo är jag stolt över parken, en Malmömiljö som inte kräver några bilar. Så här fint kan man inte ens ha det i en villaträdgård.

Bäst trivs jag hon under träden i gångarna runt tallriken.

– Det är som att vandra i en katedral.