Som en del i att utvärdera Lundamats, Lunds miljöanpassade transportsystem, skickades en enkätundersökning hem till 4 000 slumpmässigt utvalda invånare i Lunds kommun. Några av frågorna handlade om spårvägsplanerna.

1 633 personer besvarade frågan ”Vilken är din spontana inställning till spårväg i Lund?”. Närmare sex av tio var positiva.

– Det stämmer ganska väl med vår bild. Vi brukar säga att vi har ungefär dubbelt så många positiva som negativa. De negativa har kanske ökat något, är vår känsla. När vi är ute är det fler som ställer frågor. Man är väl lite klokt skeptisk. Men vi märker också starkt stöd, säger gatuchef Håkan Lockby.

Nedbrutet per kommundel visar siffrorna att Dalbyborna är de kommuninvånare som är mest positiva till spårvägen. I Lund är många positiva – men här finns också kommunens största andel negativa.

– Att många är positiva i Dalby är inte så konstigt. Man ser väl framför sig en chans att få resa själv i en senare utbyggnadsetapp, säger Håkan Lockby.

När det gäller siffrorna i Lund tror Håkan Lockby att de delvis kan förklaras av att inte lika många Lundabor ser någon direkt nytta för egen del. En klar majoritet av resorna som idag sker på Lundalänken, där spårvägen är tänkt att gå, är regionala resor, det vill säga resor som börjar eller slutar utanför kommunen.

– Det är inte så många Lundabor som kommer att använda spårvägen – det är ju mycket en regional satsning. Det är klart att det kommer att bosätta sig folk längs stråket på Brunnshög, men de bor ju inte där idag. Så de som kommer att ha nytta av spårvägen är de som flyttar in och bosätter sig längs banan senare. Det är något som har präglat opinionen också: ”vad ska vi med den till, vi i Lund behöver ju inte denna?”, säger Håkan Lockby.